Så är man där igen! Arbetet med ett manus är fullbordat, åtminstone i nuvarande skick, och lämnat vidare för korrekturläsning. Det är möjligt att jag får tillbaka det för fortsatt bearbetning. Men oavsett vilket hamnar jag åter igen i den där känslan av tomrum. Va fan ska jag göra nu?!
Under veckor, månader och ibland år har man levt i den värld som det befintliga manuset handlar om. Oftast i mitt fall Thiramaar, där alla mina fantasyberättelser utspelar sig. Man lever i den världen, med sina karaktärer, och lämnar oftast bara lite tillfälligt för paus när man är hungrig eller behöver gå på toa. Eller för all del när man ska sova. Men då inträder ofta en lite alternativ parallell värld där historien till viss del fortsätter.
Det märkliga är att jag faktiskt lite grann känner samma sak nu när jag har lämnat ifrån mig manuset till mina memoarer. Trots att den världen är högst verklig, känns det ändå som en annan värld jag just lämnat och återvänt till nutidsvärlden.
Men jag tror att man samtidigt, hur tomt det än må kännas, ändå ska se det positivt. Det måste ju på något vis betyda att den värld jag beskriver i mina böcker, åtminstone för mig själv känns oerhört verklig. Känner mina läsare likadant, har jag lyckats. Bara att hoppas!
perabl.com 