Efter dagens SPA-bad som gav en mängd bra uppslag, kan jag också konstatera att enklaste sättet att gå vidare med mitt manus, är att helt enkelt börja om från början. Det blev så pass många förändringar i manuset, att det helt enkelt är lättare att börja om från början. Därmed inte sagt att det tidigare manuset är kasserat. Det ska bara stuvas om.
Sen i söndags har vi gått in för att starta dagen med en promenad i området före frukost. Före allt annat faktiskt. Av all önskvärd erfarenhet vet vi att om vi först äter frukost, och kanske börja åta oss någon av våra tänkta sysslor för dagen, är risken stor att det helt enkelt inte blir någon promenad.
Det handlar om promenader på mellan två och tre kilometer, och mellan en halvtimme och tre kvart. Vissa dagar är ju också våra omgivningar lite extra njutningsbara.
Var jag ett älskat barn? Läs mina memoarer!
SPECIALPRIS! ✨✨✨
Signerat ex. av mina memoarer – Idag kan det kvitta.🏳️⚧️📚🏳️🌈
100 Skr INKL. PORTO!
Beställ via perabl@msn.com
(Erbjudandet gäller t o m 12 oktober 2022)
Nu har jag nog hamnat i det där läget – igen – när skrivandet en tid haft fritt utrymme och ett antal idéer har fyllts på och vävts ihop hjälpligt till något slags sammanhållen berättelse. Som till slut ändå visar sig inte riktigt hålla ihop. Med effekter och företeelser som mest blir upprepningar. Det är då det är dags att stoppa, och ta om alltsammans från början, med andra infallsvinklar. Tror vi behöver ett SPA-möte!
Att vara stolt över sitt ursprung är inte helt lätt just nu. När rasister och diverse inkompetenta och milt uttryckt inskränkta figurer intar diverse betydelsefulla positioner i riksdagen, kan man verkligen fundera över vart vårt Sverige är på väg. Framöver är det alltså de som gått i ”livets hårda skola” som ska ersätta alla de högutbildade och kompetenta läkare, sjuksköterskor etc. som ska ”frestas med återvandring”!
Under flera år nu har det inte varit helt lätt att vara sjuk och i händerna på Försäkringskassan, som mest tycks bestå av personer som inte lyckats hitta några andra meningsfulla arbeten.
Men det är nog bara en mild introduktion till hur det kommer att bli i framtiden, i ett Sverige som allt mer ska styras av inkompetens och rasism!
Det har från extremt högerhåll babblats om ett Sverige i förfall! Ja, det är väl just detta de själva har förutspått! När de får vara med och styra, är förfallet ett faktum!
Befinner mig fortfarande i något slags tomrum, sen arbetet med memoarer blev fullbordat och så att säga krönt med utgivning! Efter tio års arbete äntligen framme. Men som alltid efter ett avslutat skrivprojekt infinner sig funderingen – va fan ska jag skriva nu?! Har kikat på lite olika texter som ligger och väntar. Det är en drama/feelgood/HBTQ (Förlorade år) som ursprungligen är en novell som jag funderar på att göra om till roman. En feelgoodroman som jag lite grann fått ta över (Varför inte?). Ytterligare en feelgood-roman som är ett gemensamt projekt som blivit liggande lite för länge (Karins trädgård). Och så naturligtvis fjärde delen i min humoristiska fantasy-serie ”Legender från Thiramaar (Ashas sten). Men det vill sig ändå inte riktigt. Nu har vi i helgen haft två SPA-kvällar med en hel del konstruktiva samtal, så just Asha har jag faktiskt kommit framåt en liten bit med. Sen är det ju snart dags att ta tag i årets julsaga!
För övrigt den här veckan har jag fått ägna en del tid åt byråkratiskt arbete, och ladda upp en mängd efterfrågade handlingar till kommunens föreningsregister, för att göra vår fotoklubb bidragsberättigad.
Fick ett positivt besked från min läkare på Vårdcentralen som därmed kan avsluta sviterna av lunginflammationen jag hade i början av året. Ultraljudsundersökning av hjärtat visar en väsentligen normal bild. Finns ingen kvarvarande vätska, så det finns ingen anledning för ytterligare undersökningar.
Med tanke på kommande marknader under höst och vinter, har jag valt att beställa nya visitkort. Helt enkelt eftersom namnet på de befintliga korten inte längre är aktuellt!
För övrigt har veckan även innehållit mitt nioende besök i Slottstaden i Malmö.
Söndagsmorgonen inledde vi med en promenad i området, med ambitionen att på allvar komma igång med det nu. Behöver röra på oss, och samtidigt kan det förhoppningsvis få skalan på badrumsvågen att dela lite snabbare neråt.
Vafan?!
Nu kommer Star Wars-serien ”Andor” på Disney Plus. Andor är ju en av mina huvudkaraktärer i min humoristiska fantasy-serie ”Legender från Thiramaar”, och framför allt i ”Gudarnas spira”! Den boken började jag skriva på 1994! Kan jag stämma Disney för upphovsbrott … eller nåt?!
Var åter en runda i mina gamla hemkvarter. Har blivit en del nu de senaste månaderna, och fler blir det.
Kan inte undgå att känna viss nostalgi när man promenerar i kvarteren, där jag tillbringade mina första år som utflyttad från barndomshemmet. Klart är att om jag någonsin skulle flytta tillbaka till Malmö, är det Slottstaden jag vill sikta på.
Passade också på att handla vid Kronprinsen, en del varor som måste beställas om jag vill köpa dem hemmavid. Dock skulle man kunna tro att jag hade provsmakat varorna att döma av hur min promenad såg ut på Adidas Running-appen!
Under veckan då vi försökt vänja oss vid den obehagliga tanken att vi tvingas dras med en blåbrun regeringssörja de kommande fyra åren, har de egna engagemangen i alla fall hjälpt till lite grann att glömma eller förtränga eländet. Medan vi följde valvakan på sydsvenskan.se ägnade jag mig åt förberedande arbete kring en novell jag skrivit – Förlorade år – som jag tänkt omarbeta till en roman. Får se hur det går med det.
Hela måndagen gick åt till en tur till Malmö, som trots att den var planerad, ändå fick lite karaktär av spontanutflykt, som inbegrep bland annat en tågtur i citytunneln.
Under veckan har vi fått leverans av fyra böcker från tryckeri! Bland annat mina memoarer Idag kan det kvitta och nyutgåvan av Snezanas briljanta fantasy Av Gudarna märkta. Men leveransförfarandet är onekligen lite förbryllande. Alla böckerna är beställda samtidigt, och de är dessutom försedda med Svanen-märket som intygar att det är en miljövänlig tryckprocess bakom dem. Men det känns faktiskt som att den miljöbesparingen går förlorad när man delar upp leveransen på tre dagar!
Under den här veckan har vår första egenproducerade ljudbok kommit ut i näthandeln och på streamingtjänsterna. Det är Snezanas novell Och löven faller! Fler ljudböcker från Belvida Bell är på gång!
Mer böcker! Mina memoarer har nätt och jämt kommit ut i bokhandeln, och jag har redan fått beställning från en kvinna vars ena barn nyligen kommit ut som trans, där min bok kan få fylla en roll som vidgande av perspektiv. Känns helt underbart.
Och så har jag varit på mitt åttonde specifika besök i mina gamla hemtrakter i Malmö, och samtidigt kombinerat det med en fika tillsammans med en gammal kompis. Som det ser ut nu kommer det att bli ytterligare tolv besök i samma område, och därmed också utrymme för fler fikastunder.
Under veckan har landets politiker agerat för att hitta en ny ordning, och S-ledaren har lämnat dörren öppen för samarbete med svekets ansikte Ulf Kristersson! Varför inte?! Politikerna i vår hemkommun har visat under tolv års tid att det är fullt möjligt med samarbete över blockgränserna för att hålla nunazisterna på avstånd.
Idag har jag burit mitt namn i ett år! Idag är också dagen då mina memoarer officiellt kommer ut. Med dem är inte mycket hemligt längre. Allt det som många kanske redan har anat blir bekräftat. Eller blir det överraskande besked. Oavsett vilket så är det som det är. I hela mitt liv har jag smugit omkring och duckat för omgivningens tryck, och försökt leva mitt liv så som jag trott att det förväntats av mig. Men det är faktiskt slut med det nu. Jag har kastat bort mer än halva mitt liv på detta, till priset av att periodvis inte ha mått särskilt bra. Den tid jag har kvar, hur lång eller kort den än må vara, tänker jag helt och hållet leva så som det bäst passar mig.
Egentligen är det inte så mycket som förändras. Jag är samma person som jag alltid varit – kanske bara lite gladare och mer tillfreds med tillvaron än jag någonsin varit. Om någon nu med detta inte kan eller vill respektera och acceptera mig för den jag är, får väl dom sluta kalla sig mina vänner. Sorgligt men oundvikligt.
Mitt förnamn Andie delar jag med den stavningen med 14 kvinnor och 14 män i Sverige.
Mina gamla namn finns inte längre kvar i registren. Men eftersom jag hunnit ge ut flera böcker före namnbytet, kommer Per eller P att finnas kvar även fortsättningsvis som ett slags författarpseudonym.
I allt övrigt är jag Andie Lindskog. Nice to meet you!
(Mina memoarer ”Idag kan det kvitta” finns i nätbokhandeln)
perabl.com 