I ĂĄr deltar vi pĂĄ SciFi World pĂĄ Slagthuset i Malmö. Ă–ppet 10 – 18 bĂĄda dagarna.
OBS! Vi tar Swish – Kort – Kontanter!
SciFi-World 2026, Malmö
Varning för bluff!
Talesättet att om ”det är för bra för att vara sant, är det antagligen inte sant” stämmer tyvärr allt för väl.
För ungefär en vecka sedan hade jag en del mejlkorrespondens med en person, som utgav sig för att vara förlagsredaktör vid ett större internationellt Publisher-företag. Hon var intresserad av min fantasyserie, och specifikt Regntider. Onekligen blev den första känslan stolthet. Det är inte första gången jag fått positiv uppmärksamhet för mina böcker, men aldrig på den här nivån. Men efterhand som den inledande sensationen började lägga sig, försökte vi analysera innehållet i mejlen lite närmare. Det resulterade i flera punkter som klart indikerar bluff!
❌ Gmail-adress med spoofad visningsadress
Hennes avsändaradress i mejlen är den kanske allra tydligaste signalen – hon använder en gmailadress med en spoofad visningsadress. (förnamnefternamn@företaget.com
Om hon verkligen arbetade för ett internationellt företag, skulle hon givetvis ha epost i deras namn!
❌ AI-liknande text
När man studerar hennes text lite noggrannare, kan man se att den faktiskt ganska enkelt skulle kunna tas fram med AI-hjälp av bokens baksidestext.
❌ Generiska outlines som inte nämner något specifikt om Regntider
Utöver det som kan sammanfattas av bokens baksidestext, nämner hon ingenting annat. Trots att jag påpekat att det egentligen handlar om en serie med hittills fyra utgivna böcker, som heter Legender från Thiramaar, fortsatte hon ändå att skriva om Regntider-serien.
❌ Fel namn (“Dear Terry”)
I ett mejl inledde hon med ”Dear Terry”! Ett tydligt misstag som en professionell redaktör knappast skulle göra, och som tyder på att det här handlar om massutskick. Jag är ju bevisligen inte den enda som fått detta.
❌ En signatur som ser ut att vara ihopklistrad av bilder från nätet
Längst ner i varje mejl finns en bild av henne, samt företagets logga och adress. Enkelt egentligen att skapa en sådan signatur i ett mejl. Problemet här är att det handlar om två separata bilder. Med lite kunskap i Photoshop hade nog den här bluffmakaren kunnat skapa en bättre bild.
Jag har kontaktat det internationella företaget hon utger sig för att representera för att verifiera uppgifterna om henne, men de har ännu så länge inte svarat. Men det behövs antagligen inte heller.
På ett sätt är det lite skämmigt att man faktiskt, om än för en kort stund, började tro på det här. Man vill ju så mycket med sitt livsverk, medan man kan!
Men jag tänker att alla, inklusive mig själv, kan se detta som en varning åter igen – om något är för bra för att vara sant, så är det antagligen inte sant.
Författarkväll hos T&A – Annika Rolfsdotter
Denna tisdagskväll var det dags för den första författarkvällen i Timotej & Andersens härliga Hälsokostbutik & Kafé i Skurup. Först ut var Annika Rolfsdotter som underhållande och fängslande berättade om sitt liv som konstnär och författare.
En mycket trevlig och inspirerande kväll, med härliga människor. Och ett stort tack till Timotej & Andersen som med glädje och engagemang hjälper oss i Litteratur Skurup att visa upp vad vi kan.
HĂĄll utkik – det blir flera sĂĄdana här spännande författarkvällar hos T & A framöver!
Och så finns Litteratur Skurups författares böcker till försäljning i butiken!
Tideräkning i Thiramaar
Thiramaar (som mina böcker handlar om) är ju en helt egen värld, fast i mångt och mycket ändå rätt lik vår värld, men lite mer åt hur det kan ha sett här för sådär tre- till fyrahundra år sen.
Thiramaar har sin alldeles egna tideräkning.
Under flera vädervarv lyckades han hålla Thiramaar i ett järngrepp och förpestade tillvaron för de flesta invånarna. Så när gudarna, med dödsgudinnan Asha i spetsen, slutligen lyckades ta kål på honom, var det en oerhörd lättnad för folket.
Tideräkningen utgår från Hivers dödsdag. Egentligen blev Hivers sista tid i livet även upphov till det system man använder för att mäta tiden.
Landets skickliga glasblåsare har tillverkat särskilda bubblor av grönt glas. Dessa bubblor är fyllda med sand. Ja, de påminner faktiskt om våra timglas. Men ändå inte riktigt. Det tar lika lång tid för sanden att rinna ner, som det tog innan djävulen Hivers andades ut för sista gången. Detta efter att Asha lurat i honom förgiftat vin. För att vi lättare ska förstå, handlar det om något som motsvarar ungefär en halvtimme i vår värld.
I Thiarien firas Hiversdagen som en helgdag med mat och dryck. Alla går omkring och klappar varandra på axeln och önskar ”god hiversdag”. En så kallad hiversklapp. Alla gläds åt att Hivers trots allt upphört att existera. Som man brukar säga – en förintad djävul är en bra djävul.
Timmar, dygn, månader och år har andra benämningar här, än i vår värld;
Ett grönglas = en halvtimme
Ett blĂĄglas = en heltimme
Ett Solvarv = Ett dygn
Ett MĂĄnvard = en mĂĄnad
Ett Vädervarv = Ett år
Första boken – Eilaths hopp – utspelar sig år 1495 eH – alltså Efter Hivers.
Idag firar vi!
Ett korrektur- och inlagearbete som jag egentligen påbörjade i början av mars, men som sedan blivit försenat av datorstrul, blev trots allt klart idag! En idé som vi kläckte vid frukostbordet i början av maj förra året, är nu snart på gång att bli verklighet.
I morgon laddar vi upp inlagan till tryck! (to be continued)
Fikaträff
Var tillbaka på St Jakob på Regementsgatan i Malmö för ännu en trevlig samtalsstund med fika tillsammans med kusinen. Mina behandlingsturer till Slottstaden är slut sen snart ett år tillbaka, och det är rätt skönt. Men fikastunderna håller jag gärna fast vid.
Sen tycker jag faktiskt fortfarande att det är trevligt att återkomma till Malmö lite då och då.
VĂĄr pĂĄskdag
Har ägnat tid åt att ordna effektivare förutsättningar för korrekturläsning. Så nu ska det arbetet kunna hanteras effektivare.
Kvällen tillbringade jag i Thiramaar – ja, förvisso vid skrivbordet alldeles bredvid min älskade – precis som vanligt.
Dagens rätt blev egentligen inte särskilt ”påskig” – hemmagjord pizza! Men vi har å andra sidan inte så stort behov av att högtidlighålla den där konstiga dödsdagen av han som en gång uppmanade folk att älska varandra, och som mänskligheten sen under drygt två tusen år har slagit ihjäl varandra och påstått att det var det han menade. Eller nåt!
För övrigt närmar det sig väl tidpunkten då det är dags att stänga Restaurang Kvidevitt för säsongen. Sen vidtar viktigt renoveringsarbete av restaurangens samtliga ”byggnader”.
Konst pĂĄ Svaneholm
Vi körde en ”minikonstrunda” och besökte konstutställning på Svaneholms slott och särskilt kompisen Annika Rolfsdotter och Johanna Nilsson i Rökhuset. Det fanns väldigt mycket vacker konst samlat här. Väl värt ett besök, och lite shopping blev det också för vår del.
Sen blev det lite annorlunda påskmat för vår del denna långfredag. Traditioner är till för att brytas … eller nåt!
Earth Hour 2026
I fjorton år har vi följt den här traditionen, och uppmärksammat Earth Hour, och släckt ner allt elektriskt ljus. Vi parkerar oss i uterummet med våra laptops – som förvisso kör på batteri – men all belysning består av stearinljus. Och faktum är att luftvärmepumparna tycks förstå vad det handlar om, för de tog också självmant en paus, då de stod stilla under den här timmen.
Kalla mig Anna (recension)
Kalla mig Anna
Recension av: @enlitenbokitaget
”As simple as air in your lungs
As simple as words on your lips
And no one should take that away”
We Are the Others – Delain
”Kalla mig Anna” är en mångbottnad berättelse om att hitta sig själv som transtjej under 70-talet i Malmö. En fiktiv berättelse som innehåller väldigt mycket verklighet.
Mycket av det som beskrivs gör ont i hjärtat på mig, särskilt familjen som inte kan acceptera sitt barn som den hon är. Många transpersoner delar den typen av avståndstagande från de som borde älska en oavsett.
Boken lyfter också de som faktiskt finns där, som väljer att lyfta och stötta, vilket som tur är också är sant för många.
Jag förvånas tyvärr inte över hur mycket som 50 år senare fortfarande är likadant vad gäller utredningstider och folks attityder. I mitt jobb möter jag relativt ofta de som får recept från utlandet och lever som sitt upplevda kön i flera år innan de väl får träffa någon inom den svenska sjukvården.
Den här typen av berättelse ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Tack Andie för representationen🏳️‍⚧️
Andie Lindskog 