Blodomloppet 2022

Efter två års uppehåll på grund av coronan, var det dags igen idag för Blodomloppet på Bulltofta rekreationsområde i Malmö. Senast vi gick där var i maj 2019. Sammanlagt 6,28 km i strålande solsken samtidigt som vi bidrog till att dra uppmärksamheten till den livsviktiga blodgivningen. Märkligt nog gör sig lunginflammationen under årets första två månader påmind fortfarande. Kan visst promenera i hyfsat bra takt, men måste ändå ta igen mig lite emellanåt.

Årets blodomlopp blev dessutom mitt tionde!

Författarna på slottet … eller nåt!

Här har ni ert utflyktsmål Kristi Himmelfärdsdag – torsdag den 26 maj kan ni träffa oss och få en inblick i världsdelen Thiramaar, och samtidigt få en god fika.
För mer info och anmälan; Café Borgstugan, Trollenäs – Evenemang

Liten men trivsam utflykt med kärleken!

Idag blev det en liten utflykt. Hade ärende till Kärlmottagningen på Malmö Universitetssjukhus dit jag fått kallelse, på grund av min ålder, för undersökning av stora kroppspulsådern. Positivt resultat. Kommer inte få några förändringar under min livstid! Efter sjukhuset bar det iväg till gamla Bulltofta och Trafikverket, för fotografering för förnyat körkort.
Efter det vidare till Jägersro med förhoppningen att jag skulle kunna bjuda Snezana på den ljuvligt goda räktallriken som serveras på Lavador Café där. Men nästan som man kunde vänta sig föll den ambitionen då de saknade både bröd och räkröran som behövs för att göra denna tallrik. Så vi fick hålla till godo med Focaccia med kyckling och ost istället. Också gott, men … Jag hade ju lovat!
Efter detta passade vi på att handla på ICA Maxi vid Toftanäs, och därefter El-Giganten där jag köpte nytt tangentbord. Det sliter hårt när man skriver, och min A-tangent har ramlat av! Laddningen av batteriet har sen länge upphört att fungera, och det är fullt med skräp under tangenterna som inte går att få bort.
Sen avrundade vi med en skön vårpromenad i Dalby Stenbrott. Det ingick egentligen inte i planeringen, så jag var inte utrustad med rätt promenadskor, och heller ingen riktig kamera. Så jag var hänvisad till att föreviga det hela med mobiltelefonen istället.

Litteraturrundan 2022

Så har vi klarat av årets Litteraturrunda. Den första med aktivt deltagande för vår del, vilket skedde i det smakfullt renoverade ”Vita Huset”, i Karups nygård. Alltså hemmavid. En trevlig tillställning med flera intressanta möten, spännande texter och även underhållande skönsång. Och så fick vi själva också tillfälle att prata om vårt skrivande och våra böcker. Alltid lite nervöst att stå upp inför ett gäng åhörare och snacka. Men det gick alldeles utmärkt – för oss båda. För egen del hjälpte det bra att intala mig själv att det jag har att berätta, handlar om mina böcker och om den av mig skapade världen. Ingen känner den bättre än jag. Med andra ord får jag lite av styrkan av att vara … hmm … väl påläst!

Börjar se slutet, faktiskt

Under kvällen kunde jag färdigställa kapitel 37 i mina memoarer. Ett kapitel jag gett rubriken ”Kartläggning slutförd”. Därmed är berättelsen faktiskt till stora delar klara. Därmed inte sagt att memoarerna är färdigskrivna. Det fattas en del avsnitt lite här och var som ska tillföras. Det finns också mer att berätta kring nutiden. Sen ska jag läsa om från början, och det kommer helt säkert att innebära en hel del korrigeringar och tillägg, och kanske vissa strykningar också ur texten. Men man kan kanske ändå säga att med några avsnitts undantag är råmanuset till mina memoarer faktiskt klara!

HBTQ-roman, fantasynovell, planer inför Pride … spännande tider

Den här veckan som inleddes med den fjärde Covidsprutan, bjöd även på en god nyhet som i högsta grad berör alla EU-invånare. Frankrikes president Macron sitter kvar fem år till. Inte för att jag är särskilt insatt i fransk politik, men så mycket vet jag att EU, och säkert även Frankrike, hade inte mått bra av den högerpopulistiske Le Pen.
Veckan inleddes dessutom för min del med en del oroväckande synproblem. En hel kväll hade jag stora problem när jag satt vid datorn och skrev. All text blev dubbel. Ungefär som när man har en text i Photoshop med ett underliggande lager som flyttats lite för mycket under det befintliga. Kunde dagen därpå dock dra en lättnadens suck och konstatera att det troligen berodde på trötthet, kanske kombinerat med kvardröjande sviter av Covid!
Kan också konstatera att mitt nya namn allt mer börjar ”sjunka in” och etableras. Till och med så att böcker som registrerats i bokhandeln mer eller mindre hänger kvar på min person, oavsett namn. En liten kul detalj apropå namnet är dessutom att det är 28 personer i Sverige som heter Andie. Jämt fördelat med fjorton kvinnor och fjorton män.
Mitt arbete med memoarerna har flutit på bra, och jag börjar faktiskt så smått se en ende på det projektet. Apropå skrivande kunde vi mot slutet av veckan presentera omslaget till den första boken av tre i serien ”Det hände vid Skärsjön”. Vi har också kunnat delge flera mycket positiva omdömen om boken. Dessutom så som en renodlad HBTQ-berättelse finns det även planer inför Malmö Pride. Och som ett perfekt utropstecken för en bra vecka, kunde jag på söndagskvällen avslöja utgivandet av min första humoristiska fantasynovell i serien ”Det händer i Thiramaar”.

Fortsatt framåt

Känner mig riktigt nöjd faktiskt. Memoarerna fortsätter löpa på riktigt bra. Har just avslutat kapitel 34 som blev hela dryga 2 000 ord långt. Det känns faktiskt som att jag fått med allt väsentligt jag hade tänkt mig till det kapitlet. Det handlar om nya vänner, helt nya upplevelser och helt nya insikter, och samtidigt en del besvikelser som följt när människor visat sig inte vara riktigt så som jag hade trott.

Nu går jag vidare, och kommer därmed in i en del som innebär en del kritik mot hur saker och ting fungerade under tidigt nittiotal. Kritik jag ofta framförde redan då, som ledde till att jag i vissa kretsar blev obekväm. Kritik och synpunkter som idag faktiskt blivit regel. Då var det tufft, men idag känner jag viss tillfredsställelse över att kunna konstatera att jag i mångt och mycket var före min tid. Trettio år före, faktiskt!

Memoarerna löper vidare – med god fart

De senaste dagarna har jag faktiskt varit riktigt flitig med memoarerna. Rent statistiskt har jag skrivit nästan 4 400 ord. Det jag har avverkat de senaste dagarna handlar om andra halvan av åttiotalet och vägen in i vad man kanske skulle kunna kalla för ett varseblivande tillstånd. Eller nåt. Svårt att närmare förklara så här. Den som vill får väl läsa memoarerna när de är klara. Mina kapitel bär underrubriker och några av dem är faktiskt ganska välbeskrivande – Flower power och lila boots, Tillvaro i uppror, Livet på landet, Haveri, Boy or a girl och Frihet och klarhet – även om det kanske lösryckt ändå mest framstår som lite obegripligt. Eller kanske det kan fungera lite som en teaser! Hur som helst så tror jag att mina memoarer faktiskt kan bli ganska intressanta, trots allt, inte bara för mig själv. Och i slutänden finns den där känslan av tillit och förtroende, som hänger med i att leva i en relation där ingenting är hemligt.

På gång – Det hände vid Skärsjön

Det här är sååå spännande. Nu går vi in i en fas där väntan inför omdömen av förhandsrecensioner är olidlig.
😱
Utgivning närmar sig. Håll er uppdaterade för snart kommer en bild som visar lite mer av bokomslaget.
Detta blir i slutändan en svit om tre HBTQ berättelser om människor som älskar varandra oavsett kön, där själen är det vackra vi faller för.
Berättelserna utspelar sig mellan åren 1926 -1966.
Missa inte dessa böcker.

Några omdömen kommer här:

”Fantastiskt fin romans i historisk miljö, en levande skildring av det
förgångna och av förlegade attityder som än idag spökar, med ett
vackert avslut.”

”Manuset är välskrivet och språket är rikt och detaljerat. Boken fångar läsarens intresse direkt från början.”

”Berättelsen är en upprättelse – för allas rätt till kärlek, omtanke och att bli accepterade för den mdethänderpålimhamn

I media, musiknovell, god pizza och vaccin …

Den här veckans viktigaste händelse var ju helt klart att bästa lokaltidningen Ystads Allehanda skrev om våra böcker och vårt skrivande. Förutom att det alltid känns positivt att bli omnämnd i media, så är det kanske alldeles extra betydelsefullt nu när vi snart står i begrepp att ge ut första delen i vårt gemensamma projekt ”Det hände vid Skärsjön”. Vi har en hel del planering på gång kring den snart aktuella releasen, med sikte på Litteraturrundan, Café Borgstugan och Pride i Malmö. Bland annat.
Så kom också äntligen novellantologin ”Minnenas Musik” där jag medverkar med novellen ”Bara en mistel”. Veckan avrundades med besök på restaurang VED i Lund, och annorlunda och riktigt god pizza.
Så har jag fått min fjärde Covidspruta, och gör alltså fortsatt vad jag kan för att hålla influensan borta, eller åtminstone göra eventuella effekter mildare ifall jag skulle drabbas igen.
Vår lille Mogwai har tydligt hämtat sig, och håller dessutom på att bli en allt mer social katt. Har till och med självmant lagt sig i sängen hos oss. Något som aldrig hänt tidigare.
Söndagen så som det sägs ska vara vilodag – så det var full aktivitet vid skrivbordet. Bra vila med andra ord.

%d bloggare gillar detta: