En underbar recension

View this post on Instagram

Recension 🍁🍂 • • • • • • • • • • • • 📖: Eilaths hopp 🖋: @per.lindskog_skriver 💼: Joelsgårdens förlag • • En fantasyroman med en nypa komedi i äkta Tolkien anda, svårt att inte ryckas med i historien och dra på smilbanden emellanåt. Hur författaren helt naturligt får in en tjuv som inte kan höger och vänster och därav gör sitt jobb svårare en natt fascinerar mig, Per's sätt att väva samman olika karaktärers historier varteftersom boken fortgår är fantastiskt! Eilaths öde förvånade mig och jag önskar att dagens pojkar/unga män kunde läsa denna och ta del av den mer allvarliga sidan av denna berättelse, en liten inblick i hur det är att vara kvinna och de olika hindren som uppstår, speciellt i den tid som boken utspelar sig i och som enkelt kopplas till vår egna historia(även om boken utspelar sig i ett påhittat land och en påhittad tid). En lite skruvad berättelse om en annorlunda hjältinna som snabbt fastnar i hjärtat och blir svår att lägga ifrån sig. Jag skulle gärna läsa fortsättningen på Elanas och Adrics historia. • • När Eilath drabbas av en ond trollkarls vrede får han oanade problem. Han tvingas in i äventyr, som han trots sin brokiga bakgrund, aldrig någonsin trott att han skulle få uppleva. Allt är inte vad det synes vara. Kommer han att återfå kontrollen över sitt liv? Eilaths hopp är en humoristisk fantasy och den första fristående delen i serien Legender från Thiramaar. • • • • • • • • • • • • • • #bookstagram #youngadultbooks #bokrecension #svenskfantasy #fantasy #attläsaärattresa #läsabörmanannarsdörman #boktips #lästips #humor #recension #bookfluencer #läsabok #youngadult #reading

A post shared by Kafferatur ☕📖 (@kafferatur) on

Del 4 i Legender från Thiramaar tar form

Tog första steget igår till en ny berättelse. Fick ihop 191 ord , som utgör ett första trevande steg till bok nummer fyra i min fantasyserie om den tämligen okända världen Thiramaar. Förvisso genomgår del tre, Regntider, fortfarande korrekturarbete. Men som råmanus är den faktiskt klar. Eftersom vissa idéer börjar ta form för del fyra, känns det viktigt att skriva ner det hela. I Regntider introducerar jag en ny karaktär. Robia, som är en kvinnlig trollkarlslärling hos småfolket kaldinierna. Hon är tänkt att bli en av huvudkaraktärerna i den här nya boken. Därför blir arbetsnamnet just Robia. To be continued …

Klart så långt!

Häromdagen kunde jag äntligen avsluta återställningen av det förlorade manuset till ”Regntider”. Har arbetat med detta ända sen filhaveriet jag råkade ut för den 26 juli, och det har stundvis varit ganska frustrerande. Helt enkelt eftersom jag hade gjort en hel del förbättringar i texten, som nu var försvunna. Frustrationen bidrog också till att begränsa fantasin när jag skulle försöka återställa. Räddningen blev ju när jag hittade en del av min flödesskrivning som jag hade sparat den 11 juli! Alltså fanns anteckningar bevarade mellan datumet för föregående backup (21 juni) och filhaveriet och fram till alltså 11 juli.
Just nu korrekturläser kärleken manuset, och sen är det åter dags för mig att gå igenom på nytt!
Och ja, vis av erfarenheten kör jag backup till flera olika ställen, minst två gånger i veckan numera!

Efter regntider kommer sol

Sen slutet av juli när jag drabbades av vad jag kallar ett filhaveri, då alla aktuella filer som jag arbetade med då blev förstörda, har jag arbetat för fullt med att försöka bringa ordning. Filerna som drabbades var min aktuella dagbok, min privata bokföring, bokföringen för förlaget, mitt aktuella bokmanus Regntider samt den tillhörande flödesskrivningen. Dagboken var kanske inte hela världen. Det gick att återställa hjälpligt från minnet och planeringskalendern, även om flertalet personliga tankar och funderingar gick förlorade. Bokföringen kunde jag korrigera med hjälp av kvitton och kontoutdrag. Bokföringen för förlaget hanterades på samma vis, och var samtidigt betydligt enklare eftersom det inte funnits så värst många transaktioner. De kom lyckligtvis senare! Betydligt värre var det med manuset till Regntider.
Den 15 juli var jag klar med det jag kallar råmanuset! Hade då arbetat med den från den 26 december 2019, och var alltså här klar med hela manuset. Nästan direkt satte jag igång med första rundan korrekturarbete. Den 21 juni körde jag backup på alla filer! Sen jobbade jag flitigt hela juli månad, nästan varje kväll i sommarljumma kvällar på altanen, och åstadkom en hel del förbättringar av texten som jag själv kände mig nöjd med. Den 26 juli råkade jag ut för filhaveriet, då allt arbete från backup-datumet 21 juni och framåt gick förlorat! Det var en hel del har det visat sig! Det har stundvis varit ganska frustrerande att arbeta med att försöka återställa, då jag hela tiden varit medveten om att jag hade fått till en hel del bra lösningar i berättelsen, som nu var förlorade. Men igår upptäckte jag en kopia av min flödesskrivning som jag sparat den 11 juli, som innehöll en mängd förbättringar av manuset som jag arbetat med sen den 21 juni! Därmed har jag kunnat återställa långt mycket mer av det ursprungliga manuset, än jag tidigare varit medveten om. Nu är det ”bara” arbetet mellan den 12 och 26 juli som saknas!

På väg tillbaka

Fredag kväll, klockan är över 23, några grannar lite i fjärran har dominerat ljudbilden under några timmar. Men i takt med att fredagsfyllet tar över håller de långsamt på att tystna. Så när den sena kvällens tystnad långsamt sänker sig över oss, där vi sitter på altanen i fria luften och den ljuva doften av vildkaprifol smeker våra luktorgan, försöker jag desperat hitta tillbaka till mitt förlorade korrekturarbete av Regntider. Med stillsam filmmusik i bluetoothhögtalaren försöker vi överrösta grannarnas stereo som gastar ut gamla utslitna dängor som ”Var ska vi sova i natt”, medan jag försöker erinra mig vad jag egentligen hade skrivit i mitt korrekturarbete omfattande drygt tjugo kapitel innan det förargliga filhaveriet som inträffade för två veckor sedan. Det går trögt, och det är ganska frustrerande när man efterhand inser att man gjort en hel del korrigeringar, som enbart finns som ett suddigt minne. Hoppas ändå kunna ta mig igenom detta och få till en hållbar berättelse. Samtidigt som den bittra erfarenheten klingar i bakhuvudet, och påminner om att backup är en livsviktig företeelse.

Regntider – råmanus klart!

Nu är jag allt lite stolt! På Annandag jul 26 december 2019 skrev jag ett textavsnitt som handlade om hur ett mäktigt vattenfall plötsligt spränger hål i en bergvägg efter drygt två månaders ihållande regn. Därmed hade jag inlett arbetet med Regntider. Det vill säga det som är tänkt att bli del tre i trilogin Legender från Thiramaar. Idag skrev jag de sista raderna och kan därmed konstatera att råmanuset faktiskt är klart! Och jag vill nog påstå att jag är nöjd! Det här är en humoristisk fantasy på samma nivå som Eilaths hopp. Den bjuder på egentligen tre parallella historier, som innehåller förutom humor även drama, spänning och kärlek. Huvudberättelsen följer trollkarlen Cornizendo i ett antal tidsresor där vi får träffa magikerkvinnan Belvida Bell. Kaldinierna har en än mer framträdande roll i denna berättelse, genom Kiona och Akim. Dessutom spelar Elana en viktig roll där hennes bristande respekt för landets religion rentav blir till en styrka för henne. Dessutom försöker Kintara och Andor från föregående bok – Gudarnas spira – lösa mysteriet med de bortrövade barnen från Heborra.
Nu inleder jag nästa fas i skrivandet. Nu ska hela manuset läsas, korras och förhoppningsvis förbättras ytterligare från början till slut. För närvarande är den på drygt 380 sidor i bokform.