Befinner mig i något slags vakuum! Är mer eller mindre klar med memoarerna. Just nu går Snezana igenom det manuset, och jag ska förvisso också göra ytterligare en genomgång när hon är klar. Under tiden har jag tagit tag i Ashas sten, fjärde delen av Legender från Thiramaar. Men det fungerar inte riktigt. Känns lite som att man trampar omkring i ett vakuum mellan olika världar. Det blir alltid lite den effekten när man arbetat en längre tid med ett manus, och sen äntligen är mer eller mindre klar. Man har mentalt till stor del befunnit sig i den världen, och plötsligt är man inte längre där. När man sen dessutom försöker ta sig från mitt livs historias värld, till världen i Thiramaar blir det ju ett väldigt stort kliv. Även om väldigt mycket i den sistnämnda världen är lite speglingar av min inre värld. Eller nåt. Vakuum är trots allt ordet jag tänker på.
perabl.com 