Hemmastadd – eller nåt!

På väg under förmiddagen till Malmö, hörde jag trafikrapporten på Radio Malmöhus som meddelade att det var långa köer i centrum. Närmare bestämt vid klaffbron på väg in mot Västra Hamnen! Det var något med ”olämpligt uppställda bussar” eller nåt. Eftersom jag var på väg dit och en bokad tid, fick jag i sista stund ändra färdväg. Tur att jag fortfarande är hemmastadd i Malmö, och jag kom till den bokade tiden med god marginal. Sen det där med ”hemmastadd” kommer förvisso lite på kant när jag väl kommer in i Västra Hamnen. Trots att jag spenderat sådär tolv år av mitt liv i det området, är jag rätt vilse nu. Det är verkligen inte mycket som ser ut som det gjorde då. Förutom möjligen just klaffbron och ”Gängtappen” (gamla kontorsbyggnaden på det som en gång var Kockums) Å andra sidan kan man kosta på sig lite intressanta promenader i outforskade kvarter när det blir lite tid över. Och nu börjar jag ändå så smått bli bekant – eller nybekant – med området.

Klippning, torghandel och fika

Denna dag har handlat om klippt hår hos Krattan, diverse handel bland annat grönsaker hos Sjöbo Frukt & Grönt på Gamla Torg. Bland annat världens godaste nypotatis. Vi hade lite tid över, och spenderade den med en fika på Möllans Café. En sak som förundrar mig där, är den stora omfattningen av bakverk i alla dess former. Det är ett rent paradis för alla kakmonster. Bakelsemonster också för den delen. Men lyckas man verkligen sälja allt det på en dag? Så måste det naturligtvis vara, för i synnerhet alla bakelser med grädde går ju knappast att spara.

En nästan vanlig vecka efter påsk!

Kort vecka efter påsken, där första vardagen blev ett besök i kvarteren nere mot gamla Kockumsområdet. Platsen där jag hade min arbetsplats under åren 1974 till 1986. Årtal som gränsar till den roman jag just nu ägnar en hel del tid åt – Kalla mig Anna – som utspelar sig i Malmö från 1971 och framåt. Det kan tänkas att min huvudkaraktär i den romanen får genomgå samma sak som jag – besök hos logoped. Säkert också det jag gjorde under onsdagen, när jag åter var i Malmö, men den gången på Lasermottagningen på sjukhusområdet.

Veckans vardagar har vi avrundat med några ärenden bland annat hos grönsakshandlaren på torget plus en fika i Sjöbo, på Möllans café, och även ett besök hos Tofta blomsterhandel för att inhandla lite mer krukväxter främst till vårt nya arbetsrum.

För övrigt har veckan som vanligt mest handlat om texter. Korrekturläsning av del två ur serien ”Det hände vid Skärsjön” och fortsatt skrivande på ovan nämnda roman – ”Kalla mig Anna”.  

Frukt bär frukt

Vi har farit runt en del det senaste dygnet.

Igår gick vi upp halv sju på order av väckarklockan. Efter frukost körde vi till Malmö, där jag först var ännu en gång på Elisabetkliniken. Efter det tog vi en välbehövlig fika hos St Jakobs glass på Regementsgatan. Ett trivsamt ställe med retroinredning och himla goda mackor på hembakat bröd.

På det fortsatte vi till Abdos Multifood på Danska vägen för att storhandla inför påsken. Näst efter torghandeln i Sjöbo är Abdos grönsaksavdelning imponerande, och även prismässigt står de sig bra i jämförelse. När vi nu var i området, passade vi även på att handla hos Wästchark tvärs över gatan. Lite kryddstarka korvar och lite annat. Hög kvalité även här, om än inte riktigt samma höga kvalité på personalen. Eller åtminstone den ur personalen som betjänade oss. En väldigt kantig och nästan arrogant person, som mer fick oss att känna som att vi gjort ett oönskat intrång i deras butik, snarare än att känna oss välkomna att handla. Tyvärr har vi upplevt samma dåliga bemötande även vid tidigare tillfällen, av just den personen. Ingen skugga ska falla över övriga personalen dock!

Raka motsatsen upplevde vi idag när vi besökte Jysk i Skurup. Den tjejen som betjänade oss där, var ett föredöme när det gäller kundvänligt bemötande. Nästan så pass att man fick lust att handla mer. Vårt förslag – låt nämnda personal från Wästchark gå på charmkurs hos Jysk i Skurup!

Apropå handel, fick vi månadsrapporten från Förlagssystem, och kunde notera den högsta försäljningen hittills sen vi startade vårt förlag för snart tre år sen.

Sommartid, fläckskräck, och research i gamla tiders Malmö

Vi gick in i veckan med sommartiden för ögonen! Sen har väl vädret kanske inte ansträngt sig nämnvärt för att förstärka den känslan. Men vi trivs ändå. Äntligen är ljuset med oss – May the light be with you – ja, jag vet, det var ”the force” … men jag kan väl få lov att fantisera lite …! I övrigt har det väl varit en vecka lite som alla andra. Färgat hår gav anledning till en skräckfylld stund efter en glimt i spegeln som gav den, lyckligtvis, felaktiga bilden av att jag drabbats av en snabbt växande cancerprick på bröstet. Men det var ju bara lite hårfärg.
Fick ytterligare respons på mina memoarer, från en av de som, åtminstone förr i tiden, känt mig bäst. I det viktigast av allt uppmuntrande ord, och likaså en bekräftelse på att min relation med föräldrarna varit känd inte bara för mig själv.

Behovet att röra lite mer på sig, fick ett skapligt utlopp med en promenad på drygt 1o km i Snogeholm, samma dag som jag varit på Vårdcentralen för ännu en spruta vars syfte är att dämpa och rentav stoppa den hormoniella påverkan i min kropp jag inte vill ha. Samma dag kom ett brev med remiss från Folktandvården till en efterlängtad behandling, som framöver förhoppningsvis kan ge mig mer anledning att le.

För övrigt har stor del av denna sommartidsvecka handlat om fortsatt arbete med Anna, vilket innebär ett utökat researcharbete kring Malmö under tidigt sjuttiotal. En tid där bland annat fars gamla foton kommit till användning, där jag till och med hittat en flygbild från 1971 över det område i Slottstaden som var mitt hem under åtta år mellan 1973 och 1981.

Och så har Idag kan det kvitta landat hos en recensent.

Fläckskräck!

Det var en morgon som alla andra. Borstade tänderna, borstade håret, kollade vikten … precis som vanligt. Men så plötsligt såg jag det! Fläcken! En brunröd fläck stor ungefär som en femkrona på bröstet! Eftersom jag har fräknar, och faktiskt har fått bortopererat en liten fläck för lite mer än ett år sen, fick jag panik. Den här var stor, och hade kommit till på typ ett dygn! Direkt ut till Snezana i köket.
”Va fan är det?!”
Hon kikade närmare på det och började skratta.
”Det är hårfärg … som vi har råkat spilla häromdagen när vi färgade håret!”
Förutom att det var en oerhörd lättnad, var det ju också tur att vi konstaterade det där och då. Jag skulle till Vårdcentralen under förmiddagen i annat ärende, och jag hade naturligtvis bett sköterskan undersöka denna underliga fläck! Men … hon hade ju förstås fått sig ett gott skratt hon också.

En nästan vårdag i Snogeholm

Idag blev det promenad på nästan elva kilometer i Snogeholm, i soligt men kallt och stundvis lite blåsigt väder.

Grått!

Det var faktiskt lite svag antydan till solsken när jag körde hemifrån lite före middagstid, men i höjd med Stenberget tätnade dimman på. I Malmö var det ganska tät dimma. Så pass att nästan halva Kronprinsen var mer eller mindre dolt. Hade skapligt med tid på mig, precis som jag brukar, så jag hann med en promenad på lite styvt en kilometer. Inte mycket att skryta med, men bättre än inget.

Lite uppdateringar till Belvida Bells hemsida hanns med här hemma på eftermiddagen. Kvällen avrundade vi med den för vår del kanske starkaste filmen i år – Skuggan i mitt öga – om den djupt tragiska händelsen den 21 mars 1945 i Köpenhamn!
Blev extra gripande när vi först efter vi sett filmen insåg att det just idag är exakt 78 år sedan denna händelse!

Heldag i Malmö

Idag var det väckarklockan som bestämde när jag skulle gå upp. Det stod 7.04 på displayen när jag gav upp det där med snooze. Det blev nästan en heldag i Malmö. Först en bokad och spännande tid hos logoped, vilket därmed också innebar ännu ett återseende av den del av Malmö som jag tillbringade tolv av mitt yrkesverksamma liv i. Fascineras verkligen av den totala förändring som skett i det området. Inte mycket av kvarteren längs Nordenskiöldsgatan och gamla Kockumsområdet som ser ut som det gjorde på sjuttio- och åttiotalet. Fortsatte efter detta direkt till Slottstaden där jag parkerade bilen på det som var min närmaste bostadsparkering i åtta år en gång i svunnen tid. Sedan hade jag nästan fyra timmar att fördriva innan nästa avtalade tid. Slog mig ner hos St Jakobs Glass för en fika med stenugnsbakat bröd och skagenröra, sallad och groddar, och en skrivstund. Inte alltid helt lätt att koncentrera sig på skrivandet i allt sorl runt omkring. I synnerhet som närmaste bordsgrannarna är två äldre väldigt högljudda damer som pratar och skrattar oavbrutet på något för mig främmande språk. Men det finns samtidigt en inspirerande charm i det, och efter hand flyter skrivandet ändå på. Var efter detta på min tjugosjunde behandling hos Elisabetkliniken. Lite snabb kompletterande livsmedelshandel på ICA Maxi vid Toftanäs, ett ärende hos Hornbach och därefter hem. Skönt att hinna hem innan kvällen, då de hela dagen har varnat högljutt om åtskilliga centimeter snö till kvällen, även om de i nästa andetag mildrade varningen till viss del. Det är ju bara norra Skåne som kommer att drabbas. Eller nåt.

Fika och lite mer shopping, och så faktiskt … Mello!

En trivsam dag i Malmö, med underhållande cheerleading bland annat duktiga barnbarnet. Fika på ett av favoritställena på Triangeln tillsammans med familjen. Och så ytterligare shopping för påfyllning av garderoben hos Beyond Retro och Stadsmissionens second hand.
Kvällen hemma avrundades – faktiskt – med Mellofinalen! Ja, ni läste rätt. VI har faktiskt följt Mellofinalen, och vi tycker samma idag som vi tyckte 2012 – Rätt låt vann! Men samtidigt måste vi nog erkänna att om vi räknar bort tre låtar, så var faktiskt övriga bidrag riktigt bra.