En vanlig lördag

Ännu en relativt lugn och stillsam lördag, som ägnades åt alldeles för mycket tid för att lösa problemet med rätt format för så kallad sidhuvudsbild på min hemsida på WordPress. Det anges i instruktionerna att storleken ska vara 2000 x 1200 pixlar. Sålunda har jag gjort en mall i Photoshop med de måtten. Men ändå är det ingenting som stämmer när man lägger upp bilden. Den blir för stor hur man än gör. Delar av bilden kommer utanför! Så det krävdes ett antal ”testbilder” innan jag hittade rätt. Och ändå var jag inte helt nöjd, men det får väl duga tills vidare. Det är dock lite irriterande när de olika sidorna klart deklarerar ett exakt mått för hur stora bilderna ska vara, och sen stämmer det ändå inte.

Nästa projekt på dagens agenda var att byta batterier i kameran till larmet i arbetsrummet. Inga större konstigheter där, så jag skulle kunna ta anställning hos Verisure när som helst.

Sen har datorn en stor del av den här dagen varit sysselsatt med säkerhetskopiering av samtliga mina viktiga filer till One Drive. Genom vårt abonnemang på Microsoft Office har vi hela 1 TB lagringsutrymme i molnet, och det är ju bara dumt att inte utnyttja.

Så blev det lite redigeringsarbete med ännu en kärleksberättelse, av det lite udda slaget.

Och så kunde jag notera att jag haft bilder som placerat sig bland de tio bästa i två olika grupper på Redbubble! En ordinär lördag alltså.

Senaste dagarna i sammandrag

I fredags noterade jag att det hunnit passera tio år sen jag gick med i Facebook. Det är inte så länge sen jag noterade att min första hemsida publicerades på nätet redan i februari 2006.

Fredagskvällen ägnades annars främst åt fortsatt korrekturläsning av Eilaths spel, och jag blev också klar med det. Därmed inte sagt att manuset är helt färdigt. Nä, nu ska det läsas igenom en gång till, och eventuellt tillföras ytterligare ”färg”.
Helgen handlade om träff med kära vänner med god mat och ”nygammalt” intressant sällskapsspel. Senare omändring av vårt arbetsrum då vi äntligen via Facebookloppis hittat den bokhylla vi ville ha. Och idag har vi transporterat ner våra tidigare skåp till en vän i Skillinge som gärna ville ha just den sortens skåp.
Och den här dagen avrundades med att än en gång skickat Gudaspiran till förlag!
Så även om jag behöver ta det lite försiktigt med tanke på fingrarna, så har man ändå inte legat på latsidan.
Morgondagen ska ägnas åt ett antal telefonsamtal. Torsdagen blir det en tur till Ystad för att hämta våra nya pass.
Övrig tid får väl ägnas åt att hålla tummarna för mitt manus, som jag för övrigt redan har skapat en Epub-fil av.

Bankmöte

Idag har vi varit på ”bankmöte” inför förändringen av vårt avloppssystem i området. Det var representanter från en bank som naturligtvis såg tillfället att värva nya kunder. Det viktiga är att vi nu vet ungefär vad kostnaderna kommer att bli, och kan räkna vidare på vad vi vill, kan och måste. Äntligen händer det något.

En solig septemberdag

Det blev ju faktiskt en solig lördag så här i mitten av september.
Ett besök, sista faktiskt för den här gången, i konsthallen. En i stort sett lyckad utställning, även om jag gärna hade sett lite fler bekanta ansikten där.
Sen en vända till bakluckeloppisen på marknadsplatsen, mest för att stilla nyfikenheten. Vi deltog inte själv. Lite kort vandring i centrala Sjöbo och konstatera att det händer ett och annat även i mindre samhällen. Fick köpt kantareller, betydligt större än de vi plockat själva, för ett förvånansvärt lågt pris på Gamla Torg.
Eftermiddagen gjorde jag ett försök att klippa gräset som till följd av allt regn blivit alldeles för högt. Men det var fortfarande fuktigt, så jag lyckades inte ta allt. Bara att hoppas på fler dagar med uppehållsväder så att man verkligen kan klippa allt. Det här blir ganska troligt sista chansen för den här säsongen. Om lite mer än en vecka kommer jag inte att klara att klippa.
Kan också notera att allt regn varit gynnsamt för vår odling. Vi har flera pumpor på gång som kanske hinner utvecklas färdigt, och en solros som är nästan tre meter hög. Osäkert om blomman hinner slå ut.
Och så får man vara extra försiktig nu så man inte skaffar sig några småsår på handen. Ett litet sår kan vara tillräckligt för att operationen skjuts upp!

Veckan som gick, snart.

Första septemberveckan är snart förbi, och jag brukar alltid lite obstinat vägra att acceptera september som höstmånad. Det är fortfarande grönt, hyfsat varmt… och jag vill gärna att sommaren stannar lite längre. Hur det nu än är med det så har allt regnande ändå gjort att höstkänslan trots allt infunnit sig. Och den här veckan har passerat ganska fort, med den pågående utställningen på Sjöbo konsthall, möte med fotoklubben, besök på sjukvården, problem med den förbannade vacuumtoaletten, besök av reporter samt ganska omfattande arbete med hemsidor. Och som kronan på verket… suck… tvingade vädret oss kusiner från att avstå den planerade träffen och skjuta upp till kommande vår.
Men allt regnande har i varje fall det positiva med sig att växtligheten stortrivs, och det ser ut som att vi ska få egna pumpor i trädgården i år. Och man behöver ju knappast fylla på vatten i dammen.

 

En del straffas per automatik…!

Skulle ett ärende till apoteket idag. Strax efter att jag kommit hemifrån fick jag en bil bakom mig med en förare som körde ganska hetsigt.
Första sträckan genom Sövde gäller 40 km/h, vilket jag till fullo respekterar, med hänsyn till boende, mitt körkort och det faktum att jag trots låg hastighet haft två viltolyckor där med allt krångel som det innebär.
Nästa sträcka är Sövdemöllevägen som är en relativt smal 70-väg med sammanlagt fem fartgupp. Även om jag efter varje gupp drog på, hade jag den hetsiga bilisten klistrad i baken ögonblicken efter att han kommit över guppen.
Väl ute på den stora vägen hade vi flera möten, då han låg klistrad i baken på mig. Något jag verkligen hatar!
Men till slut kunde han köra om.
Tidsvinsten han gjorde på sitt hetsiga körande var att han just hann kliva av sin bil när jag parkerade bredvid honom utanför apoteket, dit uppenbart även han hade ärende.
När jag själv kom in på apoteket såg jag honom vid någon av varuhyllorna, men jag ignorerade honom som den tönt jag tyckte han var, och gick lugnt bort och tryckte min kölapp!
Just som det blev min tur, insåg ”den hetsige” att han missat att ta kölapp!
Fniss! Så mycket vann han alltså på sin hetsiga körning!

Skarpt läge

I natt var det dags att börja köra ”på riktigt”! Hade fått ny mobiltelefon, eller handenhet som företaget föredrar att kalla det, lagd i den låda vi har vid bilplatsen avsedd för sådant. Det första som skedde när jag satte igång den, var att den automatiskt började uppdatera programvara! Så det dröjde innan jag kunde logga in, och komma åt uppgifter om nattens runda.

Väl på plats vid laststället fick jag veta att jag skulle ha en lärling med mig i natt! Jag som kör distriktet för första gången i ”skarpt läge” skulle alltså samtidigt lära upp. Nu var hon förvisso inte helt okunnig, eftersom hon åkt med och även själv kört under överinseende av ett jourbud några nätter.

Men väl ute på distriktet körde vi rakt in i tät dimma! Och det eländet fick vi dras med under det mesta av rundan. Inte precis det bästa tillfället när man inte har helt klart för sig exakt hur rundan ser ut. Och främst på grund av dimman hann vi heller inte köra klart. Den angivna tiden som jag ”får lov att arbeta” räckte inte. Så vi fick avbryta och köra tillbaka till Sjöbo, och sen fick lärlingen själv köra klart.

Jag har varit borta från jobbet i drygt sju månader, och kan i alla fall konstatera att allt är som vanligt!

Sen hur det fungerar med mina tumleder är för tidigt att säga. Kändes kanske inte så mycket under själva rundan, men när jag kommit hem, hade jag ont, främst i vänster tumled som ännu inte opererats.

Sista läroturen

På min begäran startade jag drygt en timme senare idag, och mötte upp med jourbudet ute på distriktet. Detta eftersom jag inte hunnit hänga med på hela rundan vid de två tidigare tillfällena, på grund av väglaget. Och eftersom reglerna från Försäkringskassan som säger hur mycket tid jag får arbeta under min ”halva” sjukskrivning är strikta, måste jag avsluta på angiven tid oavsett hur långt vi har hunnit.

Men på det här viset fick jag i dag sett hela rundan, och på torsdag ska jag köra själv. Själva rundan är ganska enkel. Jag har kört mycket i de omgivningarna i slutet av 90-talet och början av 2000-talet, så det enda jag egentligen behövde nu var att få klart för mig alla småvägar som kommit till sen dess. Finns en del småvägar jag aldrig varit inne på.

Sen återstår det som sagt att se hur tumlederna fungerar. Höger som är opererad ska förhoppningsvis fungera nu, men den vänstra är ju fortfarande tveksam. Å andra sidan är det en relativt lätt arbetsfördelning, då jag under tiden som halvt sjukskriven ska jobba de ”lindrigaste” dagarna, åtminstone fram till slutet av mars månad. Sen får vi väl se.
skriv-wordpress

Ny på gammalt jobb

Dags att återgå till jobbet efter drygt sju månaders sjukskrivning. I alla fall delvis. Planen så här långt är att jag är halvt sjukskriven till och med mars månad. Det innebär att jag ska arbeta tre dagar i veckan.
Sen jag senaste jobbade, har det genomförts distriktsomläggningar – igen – vilket för min innebär ny runda.

Var på plats strax före inställningstiden, men det var problem redan från början.
Batteriet var stendött!
Man kan ju klart fundera över hur batteriet på en helt ny bil kan tappa all kraft bara på grund av att bilen står oanvänd några dagar! Svaret är tydligen enkelt – det är den så kallade gasreferensen, eller det jag brukar benämna det elektroniska övervakningssystemet, som stjäl ström även när bilen står stilla. Det här handlar om en gps-utrustning som tjuter och rapporterar till kontoret om vi kör för hårt! Så det blev startkablar och så var bilen igång.

Till slut kunde vi ändå komma iväg, nästan en timme efter utsatt starttid. Sen var ju det här snöväglaget väldigt dålig tajming!
Att köra och lära en runda när landskapet är täckt av snö, och man därmed inte kan se riktigt hur det egentligen ser ut, är ju inte helt lätt. Flertalet småvägar var helt oplogade, så det var enbart snöpinnarna längs vägkanten som visade var vägen borde vara. Väl i sammanhanget är ju förvisso att jag sen gammalt är bekant med området. Men trots att jag kört en hel del i de här trakterna, finns det ändå flera vägar på den här rundan som jag aldrig kommit på som på den tiden låg på ett annat distrikt, och åtminstone på ett ställe var jag faktiskt helt vilse!
Eftersom jag fortfarande är halvt sjukskriven, är det väldigt strikt med tiderna. Jag ska sluta på utsatt tid, oavsett om distriktet är färdigt eller ej. Och i den totala tiden ingår även den tid det tar att köra tillbaka till platsen där vi har bilarna. Så jag hann hänga med på ungefär halva rundan idag, och förhoppningsvis är väglaget lite bättre min nästa arbetsdag.

skriv-wordpress