Stillsam vecka med en twist!

Även om den här veckan avrundats lite kylslaget och regnigt, så har vi faktiskt just under den här veckan kunnat inviga vårt ”altanrum”. Vi har både ätit därute, och suttit och skrivit. På måndagen satt vi faktiskt där ända till klockan var över nio. På tisdagen hann klockan bli tio!
I övrigt har veckan förflutit ganska stillsamt. Lördagen blev till en början lite trist, då vi tvingades hoppa av fotoklubbens utflykt till Botaniska trädgården i Lund. Men till kvällen fick vi ett mejl från oväntat håll, som gav oss anledning att fira lite.
Samtidigt som vi även ingått ett avtal som rör marknadsföring av en kommande gemensam titel.

Altansäsongen invigd

För andra kvällen i rad har vi tillbringat tid på altanen. Ikväll gick vi inte förrän klockan hade hunnit bli 22. Vi skaffade ett segeldukstak som vi spänt upp. Väntar bara på leverans av ordentliga upphängningskrokar, så att det kan bli lite mer stabilt. Än så länge är det lite provisorisk upphängning.
Och Mogwai trivs i sin övervakningsposition i trädgården medan koltrasten högljutt klagar på hans närvaro.
Dessutom har jag än en gång fått skicka ett sådant där trevligt bokpaket, som bidrar till att hålla vårt förlag levande.

Ännu en vecka i april

Gick in i den här veckan med ett belåtet leende på läpparna, efter att ha fått ännu en fin recension för Eilaths hopp. Den här gången av Linda Andersson.
Det har nu gått halva tiden av den lilla tävling vi la upp på Instagram, i samarbete med @kafferatur, vilken gick ut på att ge en fyndig och spännande beskrivning av den magiska stenen Klash Nema, som förekommer i min fjärde roman i serien Legender från Thiramaar. Har fått in många kreativa spännande förslag, och det blir sannerligen inte någon lätt uppgift att välja en vinnare.
Det har blivit en hel del hemsidesarbete under veckan, i första hand med Belvida Bells hemsida, där jag bland annat byggt om sidan om våra böcker, och även lagt till förbättrade funktioner för möjligheten att köpa böcker av oss.
Så har jag fått veta att jag kan vänta ytterligare ekonomiskt lyft till sommaren, med pensionstillägg jag inte ens varit medveten om. Förvisso ingen förmögenhet, men tillräckligt för att stärka kassan en aning.
Ett annat positivt besked kom mot slutet av veckan, då det är öppet för min del att boka tid för första vaccinsprutan. Vilket härmed är gjort.
Så kan jag konstatera att det inte alltid går som man önskar med skrivandet. Min delvis självbiografiska novell ”Förlorade år” kom inte med i novellantologin om psykisk ohälsa. Det gav dock lite tankar kring om den rentav skulle kunna bli bättre som roman!
Sen var det då fotoklubbens årstävling som presenterades vid en trevlig grillträff på lördagen, som inte heller gick så bra. Tuff konkurrens och förvisso ett fotograferande i avtagande de senaste åren, till förmån för skrivandet.

Korrekturläsning, tv-avgift och nervösa förläggare

Med risk för att bli tjatig har veckan mest handlat om vårt författarskap. Men dock mer i form av utförda tjänster i vårt förlag åt andra författare, då vi är mitt uppe i två olika korrekturarbeten. Det är både spännande och givande att få äran och glädjen att vara med och, förhoppningsvis, påverka positivt i andras skrivande.
Så kom den årliga inkomstdeklarationen som egentligen nästan innebar ett ytterligare slag i ansiktet på oss pensionärer. Restskatt och så då den numera obligatoriska och fullkomligt idiotiska ordningen att tv-avgiften ska finnas inbakad i skatten, vilket i klartext betyder att man tvingas betala för något man inte utnyttjar! Vi har för tillfället ett abonnemang på Netflix som vi betalar en månadsavgift för. I övrigt tittar vi inte på tv! Så var i detta kommer Public Service in?! Från försvararna av detta system hävdar man att det faktum att man kan skaffa en tv, innebär att man självklart ska betala tv-avgift. Vilket är lika logiskt som att alla människor över arton borde betala bilskatt, eftersom det är fullt möjligt att de kan skaffa en bil! Mot slutet av veckan hade vi ett konstruktivt Spa-möte, där en rad tankar och idéer rörande min fjärde bok i serien Legender från Thiramaar ventilerades. Förhoppningsvis kan jag komma vidare med det nu.
Så fick vi ännu ett bestridande från den kund till våra tjänster som ansett att vårt legitima krav var ett hot. Och efter en på detta logisk följdfråga på diverse författarforum på nätet, har vi kunnat konstatera att den som känt sig hotad av vårt krav nu dessutom strukit oss som vänner på Facebook. Känns onekligen som en bekräftelse på hur korrekt vårt krav är! Någon känner oro!

En vecka att lägga till handlingarna …

Den här veckan som snart är slut, har faktiskt kommit att handla mer om pensionärsfrågor än jag egentligen tycker är motiverat. Ja, jag är pensionär, faktiskt sen snart ett år tillbaka. Jag kan konstatera att det varit ett av mitt livs bästa beslut! Sen före min femtioårsdag har jag ansett att arbetet var ett nödvändigt ekonomiskt ont, som samtidigt egentligen var slöseri med värdefull tid. Men jag kan ju inte låta bli och engagera mig i frågor som rör pensionärer, eftersom jag oundvikligen tillhör den gruppen, och definitivt skriver under på det faktum att samtliga politiker genom årens lopp har försnillat våra pensionspengar. Alltså gick jag för en tid sedan med i Facebook-gruppen ”Pensionärer i Gula Västar”. Redan från början var jag nog en aning avigt inställd eftersom jag gjorde kopplingen till den franska rörelsen med snarlikt namn, och det känns som att min magkänsla redan från början var korrekt. Konstaterade att gruppmedlemmarnas inlägg tenderade att bli allt mer högerextrema, och droppen blev nu under veckan när det ena kränkande inlägget efter det andra ondgjorde sig över det faktum att Sveriges Television rekommenderat att vi kanske borde begränsa vårt dammsugande, med tanke på landets misslyckades energipolitik. Debatten i gruppen utvecklades till rena sandlådediskussionen, och stank allt mer högerextremism. Folk skulle minsann dammsuga när fan de ville, och man manade till ”civil olydnad” vilket då skulle handla om att slösa så mycket man någonsin kunde med elkraften. Att det i sin tur skulle leda till att det blev de själva som åkte på extra saltade el-räkningar var det förmodligen ingen av trashjärnorna som fattade. Hur som helst insåg jag snabbt att den här gruppen absolut inte var något för mig. Så jag lämnade gruppen!
Medan snön och blåsten under stor del av den gångna veckan har förpestat tillvaron för folk i allmänhet, har vi kopplat av i hemmets lugna vrå. Gav oss ut på de kommunala vägarna under torsdagen, vilket därmed var första gången vi ens var utanför dörrarna på nästan en vecka.
Veckan i övrigt har handlat om att städa lite på min hemsida och att i möjligaste mån försöka klara av fotoklubbens digitala årsmöte, fixat en bokrecension, emedan jag ivrigt väntat på omdömet från tvenne testläsare av mitt senaste romanmanus.
Veckan avrundas med i sedvanlig ordning trivsamt umgänge med min älskade kärlek, samtidigt som jag nöjt konstaterar att vi även det här året lyckats få ihop några bilder till fotoklubbens årstävling. Med det går vi vidare till en ny intressant vecka.

Ännu en vecka

Veckorna bara flyger iväg! Det är snart ett år sen jag blev pensionär på allvar, och det är ju nu man verkligen skulle önska att tiden kunde ta det lite lugnt. Har massor att pyssla med, så det är ju klart det som ger känslan att tiden går så förbenat fort. Men det är ändå så jag vill ha det. För även om mina tummar fungerar perfekt efter mina artrosoperationer, så är det inte att sitta i en gammal gungstol och rulla dem jag har som främsta mål. Så, denna vecka som alldeles snart rusat förbi oss inleddes med ett omnämnande i den nystartade podden ”fantastiskaberattelserpodden”. Något som gjorde mig väldigt glad och oerhört stolt. Mina böcker blev omnämnda av Malin och Linda i väldigt positiva ordalag. Och som en väldigt glänsande prick över i:et fick jag en positiv recension för Gudarnas spira mot slutet av veckan.

Alltså ännu en vecka till ända, som mest handlat om skrivande, precis som vanligt. Förutom det faktum att jag äntligen varit på ett möte som kan betyda en särdeles positiv vändning.
Och så har vi lite förundrat noterat att vi numera finns på Wikipedia.

Ingen skattesmitare!

Igår var vi i Ystad och fick en försenad julklapp, som får ses som ett avslut på ett två år långt uppdrag. Fyller därmed på ett lager som antagligen kommer att räcka länge.

Kunde notera en ny inkomst till förlaget, och i samband med det även en glädjande bekräftelse rörande kvalitén på vårt korrekturarbete. Ett novellmanus på åtta sidor som vi skickat till ett stort förlag, där det behövdes två ändringar! Med andra ord hade vi skickat in ett praktiskt taget färdigredigerat manus.

För något år sedan fick jag utstå en lite spydig kommentar om att vi skulle tillhöra de där fuskande svenskarna som flyr landet som pensionär, för att tjäna gott genom att smita undan beskattningen av tjänstepensionen. Alltså med tanke på våra framtidsplaner. Jag var dock helt oförstående inför den anklagelsen. Det är förvisso sant att uppehället torde bli billigare, men det handlar om billigare levnadskostnader. Men främsta anledningen att vi vill flytta handlar om klimatet. Idag fick jag bekräftelse på att jag i varje fall inte kan anses som någon skattesmitare. Fick besked om att det kunde vara dags att ta ut min tjänstepension, vilket kommer att förstärka min framtida kassa under fem års tid framåt med lite drygt tvåhundrakronor! Efter skatt!
Så har jag mer eller mindre färdigställt ett bidrag till en novelltävling under kvällen.
Lite anledning att fira kanske, så det blev ändå till att provsmaka julklappen.

Novembers inledning

Eftersom den här veckan startade med den 1 november, innebar det även att vi inledde skrivarutmaningen NaNoWriMo – National Novel Writing Month – ett projekt vi deltog första gången i förra året. Det går ut på att man ska skriva en roman (novel på engelska) på minst 50 000 tecken under november månad. Riktigt så fungerar det inte för mig. Förra året vid den här tiden var jag mitt uppe i korrekturarbetet av Gudarnas spira, men jag valde att räkna det ändå. Det är ju inte så att jag sitter och skriver den här texten rakt av där och då. Men med allt jag skriver under arbetets gång som tillägg och förändringar, kommer jag oftat ändå upp i rätt antal skrivna ord för att kunna delta. Samma sak är det i år. Nu är jag mitt uppe i korrekturarbetet med Regntider, och får därmed skrivit en hel del text. Därtill kommer allt övrigt skrivande under dagarna. Från månadsskiftet fram till och med igår hade jag skrivit närmare 9 300 ord! Så målet på 50 000 tecken under hela månaden, är nog inget problem.
Veckan i övrigt då? Ja, kunde i början av veckan konstatera att det blir mer tandläkarbesök. Extra irriterande när man också kan konstatera att den bristfälliga hanteringen från vuxenvärldens sida för många herrans år sen, kombinerat med ett antal efterföljande år med taskig ekonomi, har skapat en del problem som kommer ikapp nu på gamla dar. Men det ska väl lösa sig det också. Har för övrigt också tvingats avboka ett besök för ett forskningsprojekt jag deltar i, på grund av förkylning. Nä, det var inte corona. Bara vanlig hederlig jävla förkylning.
Kunde så fira tio år med vår fina katt Mogwai. Tio år sen denna lilla charmknutte kom in i vår tillvaro, då jag hittade honom ensam, blöt och övergiven en kall novembermorgon.
Sen har det visat sig att klagan på en del bristfälligheter hos vår lokala ICA-handlare, har lett till att de agerat på ett positivt sätt, och därmed tryggat vår fortsatta handel hos dem.
Fotoklubbens månadstävling har avgjorts med temat ”Fiskelycka” där min bild efter en del turbulent poänggivning till slut ändå hamnade på delad förstaplats tillsammans med en kungsfiskare. Därmed kan jag notera, något förundrad, att jag faktiskt vunnit sju av hittills elva månadstävlingar det här året.
Mot slutet av veckan har jag ägnat tid åt vissa förberedelse inför fotoklubbens årsmöte i början av nästa år. På grund av coronan lär vi knappast fortfarande inte kunna hålla några fysiska möten, men jag har gjort klart förberedelser för att kunna driva igenom det digitalt istället.
För övrigt har veckan som vanligt handlat till stor del om korrekturarbete.
Och så har vi kunnat avrunda med det glädjande beskedet om att Trump äntligen på legala vägar tvingas ut ur Vita Huset, och att USA samtidigt får sin första kvinnliga färgade vice-president!

Ännu en vecka till arkivet

Den gångna veckan inleddes med att vi firade kärlekens födelsedag med middag hos Ingelsta kalkon. Under veckan har jag gått igenom det avslutande arbetet med min ömma tand, som genomgått en stundvis lite plågsam behandling hos Folktandvården i Lund. Den här gången genomfört av deras motsvarighet hemma i Sjöbo.
I veckans avslutning blev det oundvikligt att även reagera på ett tiggeri i sociala medier. Blir konstigt när någon som fått ganska stora pengar i förvisso skälig ersättning för felaktig behandling, senare tigger pengar för egna själviska ändamål. Trots att det finns pengar sparade!
Men det kanske mest dominerande under veckan var nog trots allt vårt legala krav för utfört arbete som i brist på normal intelligens och omdöme hos motparten betraktades som ett hot, och därför av densamma bestridits. Vilket i sin tur självklart lett oss till att vidta rättsliga åtgärder.
För övrigt har vi nu registrerat Belvida Bell förlag hos Bokinfo och Publit.
Så har vi den här sista veckan detta året med sommartid, även kört igång Restaurang Kviddevitt.
Veckan avrundades med en höstvandring under regntunga moln vid Hovdala slott, och som en liten prick över i-et ytterligare en aningen kortare promenad i ett lika höstligt Snogeholm på söndagen.

Första veckan i oktober

Första veckan i oktober är avklarad. En vecka då jag sysslat en del med att skapa bilder av några av mina karaktärer i min fantasyvärld Thiramaar, och en del andra intressanta karaktärer dessutom. Spännande det här med bildkonst och Photoshop med mera. Har även fått till första utkastet till omslaget till Regntider. Man lär nytt hela tiden. Skrivandet den här veckan har varit lite sparsamt, i avvaktan på att kärleken ska komma igenom korrekturarbetet av Regntider. Även jag har spenderat en del tid med korrekturarbete, och när det gäller skrivandet har jag åtminstone gjort en del förändringar i upplägget av mina memoarer. Sen har det gått irriterande mycket tid åt datorkrångel och en del annat strul förknippat med det. De senaste veckorna har jag dessutom fått göra flera morgontidiga turer både till Malmö och till Lund, vilka är förknippade med tandläkarbesök. Fast av helt olika skäl. I Malmö handlar det om Tandvårdshögskolan där jag deltar i ett foskningsprojekt som ”försöksperson”. I Lund handlar det om behandling av en lite besvärlig tand hos Folktandvårdens specialister. Den här veckan operation av tandkött, och den kommande veckan väntar en rotfyllning. Har även hunnit med en kompisträff, och veckan avrundades med gäster på lördagen, och en liten spontanutflykt med delikat räksmörgås på söndagen.