Trots ihållande regn var jag med på en guidad tur vid Borstbäcken och fick därmed uppdaterat min kunskap kring slaget vid Borstbäcken, som ägde rum den 25 mars 1644.
Guide var eldsjälen Evert Persson som ägnat mycket tid åt att bevara denna mörka händelse i Färs härads historia.
Han har ju också därmed skaffat sig en gedigen kunskap om detta slag mellan ortsbefolkningen och Gustav Horns svenska armé, som dessvärre utvecklades till rena slakten av ortsbefolkningen. Det hela handlade om att svenskarna försörjde hela sin krigsmaskin genom plundringar i landet där de härjade, och i det här fallet var de på väg för att plundra Övedskloster och Bjärsjölagård bland annat. Men den danske befälhavaren Ebbe Ulfeld hade beordrat samtliga 18 socknar i Färs härad att ställa upp med 28 man vilket blev totalt cirka 500 man utrustade med enkla vapen som liar och yxor att lägga sig i bakhåll för svenskarna. Med två kanoner som man hade fått låna från Övedskloster arrangerade man kanonvärn på Borstbäckens östra strandbrink och riktade för att understödja bondeuppbådet som var förlagt vid vadstället där svenskarna skulle passera. Men svenskarna sände ut spanare som hittade ett vadställe längre söderut där de tog sig över och efter att ha erövrat färsingarnas kanoner, anföll de bondeuppbådet i ryggen med förbittrad styrka.
Färsingarna slogs med stor tapperhet och mod, men den svenska ordern var att alla bönder med vapen i hand skulle dödas varför svenskarna nedgjorde bondeuppbådet till sista man.
Med anledning av det starka motstånd som färsingarna trots allt bjudit på, undvek den svenska kavallerienheten att plundra och bränna Övedskloster och Bjärsjölagård. Det blev istället gårdarna i de närliggande byarna Magnaröd och Brunnslöv som blev totalt skövlade.
De som trots allt överlevde slaget, svalt istället ihjäl eftersom svenskarna plundrat all mat och foder.
Horns armé fortsatte sedan att skövla och bränna i Skåne och Blekinge ända fram till freden i Brömsebro den 13 augusti 1645.
För egen del har jag en särskild anknytning till det här slaget! Under den här tiden hade vi släktingar som bodde på Skotthusa, en gård som på den tiden låg bara ett stenkast från själva slaget. Det innebär att vi med största sannolikhet har förfäder från den här tiden som fanns med bland de stupade färsingarna! 
Andie Lindskog 