Besökte Beijer i Sjöbo för att köpa vanliga enkla stolpar att använda till helgen som skyltar som visar vägen till vår Bokfika! Jag är ingen snickare, och har kanske inte helt klart för mig exakt vad det kallas. Men jag beskriver för mannen på trälagret vad jag är ute efter – träpinnar, cirka 120-130 cm långa, 4,5 x 4,5 cm i diameter, och med ena änden spetsad för att kunna slå ner i marken. Jag blir visad till en pall med virke som är mindre i diameter, och säkert minst tre eller fyra meter långa.
”Nja”, säger jag och visar med handen ungefärlig höjd från marken. ”De ska vara ungefär så här långa, och med ena änden spetsad.” Han svarar kort; ”Det är ju dom.” Jo, de är lite avfasade i ena änden, men knappast så man kan kalla det ”spetsad”. Jag upprepar hur långa de ska vara. Han svarar med väldigt tjurig attityd; ”Ja, det blir de väl när du slår ner dom i marken.”
Självklart protesterade jag. I så fall måste jag banka ner sådär två meter pinne under markytan! Då vände han på klacken och lämnade mig utan vidare åtgärd!
Det stolpskottet kunde i varje fall ingenting om begreppet serviceminded! Och trots att jag faktiskt blivit väl mottagen vid tidigare tillfällen i den butiken, är det tveksamt om jag kommer att handla mer där efter detta.
Det blev Granngården istället!
perabl.com 