Legender från Thiramaar – del 5 – Gudomligt Mord

Gudomligt Mord är arbetsnamnet på det som är tänkt att bli min femte bok i serien Legender från Thiramaar. Nu finns det säkert de som höjer på ögonbrynen och protesterar lite försynt.
”Ursäkta … men var blev del fyra av?”
Ja, jag vet … del fyra är fortfarande ett pågående projekt, och givetvis ska den skrivas klart först.
Men eftersom jag har den oförställda glädjen att få vara gift med en kreativ och idérik kvinna som ständigt kommer med nya konstruktiva idéer, är jag bara tvungen att hänga på. Vid frukostbordet för några dagar sen diskuterade vi det här med deckare och dess något förbryllande ihållande popularitet. Folk tycks ha en omåttlig fascination för mord. Så – Thiramaar är väl en värld som alla andra – ja, kanske inte, men ändå – och det sker säkert ett och annat mord även där.
Blev helt enkelt tvungen att skriva ner några rader för att bevara idén, och det handlar om ett mordfall faktiskt bland gudarna. Misstänkta förövare finns lite här och var, även nere i världsdelen Thiramaar bland människorna. Vem vet, om det inte rent av kan vara den där trollkarlen som tagit guden av daga … som man säger.

Stolpskott!

Besökte Beijer i Sjöbo för att köpa vanliga enkla stolpar att använda till helgen som skyltar som visar vägen till vår Bokfika! Jag är ingen snickare, och har kanske inte helt klart för mig exakt vad det kallas. Men jag beskriver för mannen på trälagret vad jag är ute efter – träpinnar, cirka 120-130 cm långa, 4,5 x 4,5 cm i diameter, och med ena änden spetsad för att kunna slå ner i marken. Jag blir visad till en pall med virke som är mindre i diameter, och säkert minst tre eller fyra meter långa.
”Nja”, säger jag och visar med handen ungefärlig höjd från marken. ”De ska vara ungefär så här långa, och med ena änden spetsad.” Han svarar kort; ”Det är ju dom.” Jo, de är lite avfasade i ena änden, men knappast så man kan kalla det ”spetsad”. Jag upprepar hur långa de ska vara. Han svarar med väldigt tjurig attityd; ”Ja, det blir de väl när du slår ner dom i marken.”
Självklart protesterade jag. I så fall måste jag banka ner sådär två meter pinne under markytan! Då vände han på klacken och lämnade mig utan vidare åtgärd!
Det stolpskottet kunde i varje fall ingenting om begreppet serviceminded! Och trots att jag faktiskt blivit väl mottagen vid tidigare tillfällen i den butiken, är det tveksamt om jag kommer att handla mer där efter detta.
Det blev Granngården istället!

%d bloggare gillar detta: