Hemuppgift från kursdag 3 i Kreativt Skrivande
”Titta!” sa Orvar och pekade. ”Där kommer ju hon.”
”Vem!?” sa Tage och kisade åt det hållet Orvar pekade.
”Hon… va heter hon… du vet…”
”Nää?”
”Hon… änkekärringen…”
”Fru Agnes?”
”Ja just det. Ska nu hon också till skomakaren?”
De var båda fortfarande lite uppjagade där de satt på sin bänk och ljög gamla minnen för varandra. Bara för en liten stund sedan hade ju självaste prinsen kommit ut från skomakarens butik. Och så nu änkekärringen.
De såg hur fru Agnes försvann in i butiken, bara för att några ögonblick senare komma ut igen. Hon såg sig omkring och passerade de båda gubbarna med beslutsamma steg på väg mot sin droska som väntade på henne längre ned på gatan.
Tage klistrade på sig sitt vänligaste leende.
”God dag fru Agnes.”
”Hmpf. Vad då god dag!?” svarade fru Agnes buttert.
”Vackert väder idag.” framhärdade Orvar.
Fru Agnes snörpte på munnen och fortsatte.
”Surkärring.” muttrade Tage medan det vänliga leendet hastigt rann av honom.
”Gubbar!” mumlade fru Agnes fast ingen hörde det.
”Titta nu!” avbröt Orvar och pekade åter mot skomakeriet. Tage såg upp och hann just uppfatta flickebarnet Askungen som försvann in i den lilla butiken.
De båda gubbarna suckade tungt och såg på varandra.
”Det var ju ett jävla rännande där då!” sa Orvar.
perabl.com 