Skriva med eller utan inspiration

Jag kan ofta känna frustration över att jag saknar idéer, saknar fantasi att få till någon bra berättelse. Har mängder med påbörjade skrivarprojekt, som alla har det gemensamt att de börjat som en bra och inspirerande idé. Men efter i bästa fall ett eller två kapitel, har fantasin tagit slut! Men jag har ändå lärt mig att det är viktigt att hålla igång skrivandet med eller utan inspiration. Flödesskrivning är ett bra sätt! Det handlar om att man bara skriver vad helst som dyker upp i tankarna. Utan att lägga någon vikt vid rättstavning eller grammatik. Riktigt så gör inte jag. Jag skriver förvisso rakt ut från stundens tankar och funderingar. Men allt det här med rättstavning och så sitter på något vis i ryggmärgen. Skriver jag fel, korrigerar jag omedelbart. I min flödesskrivning diskuterar jag med mig själv, ställer frågor och försöker besvara. Har jag kört fast i något skrivande, kan jag resonera med mitt ”flödesskrivningsdokument” ungefär som jag skulle resonera med en annan person. Och ibland får jag rentav till ett avsnitt som kan användas i mitt pågående projekt. Utöver flödesskrivningen har jag även min dagbok. De flesta som känner mig vet att jag skriver dagbok, och har gjort så vid det här laget i hela 46 år! Genom årens lopp har jag ibland fått höra kommentarer från människor som ifrågasatt vitsen med att skriva dagbok. Ja, jag kan nog komma på flera anledningar. Men just med tanke på det här med att skriva oavsett om man har inspiration eller ej, är ju en bra anledning till att skriva dagbok. På köpet får jag ju dokumenterat dagens händelser.

Ett svar till “Skriva med eller utan inspiration”

  1. Jag har aldrig skrivit dagbok och har saknat det lite nu vid min första bok, jag har fastnat vid enstaka tillfällen. Dock har jag skrivit på en kalender regnväder o sol o temp. och tyckte vad mening har det ? Kalendern blev jo kastat vid årets avslutning.
    Har inte provat det med flödesskrivning och tror inte det är mig.
    Endless Disease boken tog drygt 9 år att samla material till och min kompis har fortsatt den från 1985 till 2016. Har en känsla av att den fortsätter.
    Blomsterbarnet tar form jag har kommit över ett stort hinder som jag var osäker på om jag ville skrive om, men jag valde så. Den delen ger så sparket till en mer djup bok om min person og frustrationer över hur det var.
    Jag kan komma med lite novell aktiga saker kanske men kanske en bok också om det att leva i olika länder, vad förlorar man vid en flytt och vad vinnar man

    Tack för dina altid trevliga skriv på dn sida

    Gilla

Lämna ett svar till Pia Charlotte Schultz Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.