In och ut i garderoben, gamla hemtrakter, grillmöte och Blekingetur … så att säga.

Kunde med några enkla förändringar och inköp av några lämpliga tillbehör, inreda vår egen ljudstudio i den del av garderoben i arbetsrummet som återstår efter badrumsrenoveringen.
I början av den här veckan blev jag klar med mitt korrekturarbete av mina memoarer, och kunde lämna över till Snezana. Redan mot slutet av veckan fick jag tillbaka dem, och har inlett min andra genomgång. Samtidigt har jag också blivit färdig med mitt korrekturarbete av den tredje delen av serien Det hände vid Skärsjön.
Har varit på ett tillfälligt besök i mina gamla hemtrakter (1973-1980) i ett för mig personligt och viktigt ärende. Något som kommer att upprepas ett flertal gånger framöver. Har även fått klartecken att den behandling jag inlett under hösten, kan fortsättas med oförändrad omfattning.
Veckan avrundades med vårt numera traditionella grillmöte med fotoklubben, vilket den här gången hölls vid Vombsjön.
Sedan avrundades veckan med en tur till Blekinge, och ett besök hos kära vänner som vi inte träffat sen i november förra året.
På hemvägen kunde vi inte motstå frestelsen att stanna vid Rönås byakrog för dagens middag. Det var ju där vi åt, första dagen vi träffades för elva år sedan!

Kort visit i gamla hemtrakter

Var på en kort visit i det som under sammanlagt närmare åtta år var mina hemtrakter – Slottstaden i Malmö! Det var hit jag flyttade när jag lämnade mitt föräldrahem på andra sidan stan 1973. En stor del av mina memoarer utspelar sig naturligtvis just i det här området.
Genom årens lopp och fram till det tillfälle då jag till slut valde att lämna stan bakom mig för ett liv på landet, hann jag med att bo på åtta olika adresser i Malmö. Östra Ryttmästaregatan i Slottstaden var det absolut trevligaste området av dem alla. Hyfsat långt borta från centrum, men ändå nära. Promenadavstånd till Ribban. För att bara nämna några positiva detaljer om den stadsdelen. Intressant och se hur Regementsgatan förändrats från ganska bred kullerstensbelagd gata, till en smalare med frodiga gröna träd längs båda sidorna. Lite kul också när man ser den gamla Saga-biografen som under mina år förvandlades till Systembolag, numera inhyser en Coop-butik.
Det kommer mer från dessa kvarter framöver från mig.

Memoarer på gott och på ont

När jag på allvar började skriva mina memoarer någonstans runt 2012, var det kanske mest för att jag kände behov av att försöka räta ut ett antal frågetecken kring fram för allt min barndom och uppväxt. Kanske att på så vis få några svar på varför saker och ting blivit som det blivit. Kanske jag hade vissa aningar om vad jag skulle få fram. Men jag hade nog ändå inte räknat med att det skulle bli så mycket varseblivande som det faktiskt blivit. Och jag kan inte påstå att det är direkt upplyftande. Det har gett en hel del insikter jag önskar jag hade haft medan mina föräldrar levde, så att jag haft möjlighet att konfrontera dem. Men det har också gett en hel del uppvaknande kring min uppväxt, pubertet och allt vad som skedde där. Detaljer jag skulle önskat att jag varit betydligt mer varse redan då, eller åtminstone i början av nittiotalet när jag hade samtal med psykolog.

En uppväxt som präglades av föräldrar som ständigt övertygade mig om att jag inte kunde räkna med att komma någon vart, för det ansågs att jag inte hade förutsättningar för det. En situation som ironiskt nog samtidigt gjorde mig stark på ett märkligt vis, så att jag ganska effektivt stod emot alla motgångar. Ändå ser jag nu ett tydligt mönster, hur jag faktiskt i olika långa perioder inte alls var så stark. Även hur jag faktiskt vid några tillfällen mer eller mindre har brutit samman också. Men jag har ändå lyckats hantera det. Jag har brutit ihop och gått vidare. Tyvärr, kan jag nog tycka idag! För frågan är vad som egentligen hade skett om jag på allvar hade brutit ihop då! Hade frågetecknen kring min person kunnat få hjälp att rätas ut redan då? Hade allt kunnat lösas redan då, istället för att all min verklighet ska komma ikapp mig nu när jag är en bit in i livets andra halvlek?! Tunga frågor, som aldrig får svar. Men på något vis känns det ändå välgörande att successivt komma till insikt om allt som gick fel under min barndom och uppväxt. Om inget annat stärker det mig i mitt fortsatta liv och bekräftar att de val jag gör och gjort nu i den här delen av mitt liv faktiskt är helt rätt.

Sysslor för orkeslösa

Efter närkontakt med ambulans, som ledde till färd till akuten i Ystad, med konstaterad lunginflammation och vätska i lungan, har jag fört en något orkeslös tillvaro. Men samtidigt har jag svårt att bara sitta stilla utan att göra någonting. Så det har ändå blivit en del sysslor vid datorn, om än i något långsammare tempo. Har till exempel äntligen fått klart redigering av alla bilder från 2021, och har dessutom laddat upp mina bidrag till RIFO 2022. Mer bildtävlingar är på gång, då jag letat fram en kattbild till Postnords frimärkstävling. Naturligtvis har jag heller inte kunnat hålla mig ifrån skrivandet, och kan bland annat konstatera att den idé som föddes vid frukostbordet den 11 januari att skapa en särskild flödesskrivning kallad ”Det händer i Thiramaar” var ett bra drag. I korthet går det ut på att jag ska flödesskriva någonting som handlar om min fiktiva värld Thiramaar, under tio minuter varje dag. Så här långt har det faktiskt gett flera textavsnitt som kan användas i kommande romaner, och dessutom två introduktioner till två kommande böcker i serien Legender från Thiramaar. Till denna bokserie har vi dessutom fått klart överenskommelse som ska leda till inspelning av ljudböcker. I skrivandets tecken har jag även fått min novellmanus till den kommande novellantologin ”Minnenas musik” för en sista genomgång.

Jo, jag har faktiskt ändå tagit det lugnt, och kopplat av till lite film. Eller rättare sagt serie! Har sett samtliga hittills fem visade avsnitt av den fantastiska serien ”1883”, med en av mina manliga favoritskådespelare Sam Elliott i en av huvudrollerna. Perfekt sysselsättning för orkeslösa. De här senaste två veckorna har det funnits många tillfällen till några av mina favoritmåltider. Lax med stekt potatis och smarrig hemmagjord sås, hemmagjorda räkmackor. Inte att förglömma även sushi för hemtagning, och under den här söndagen blev det asiatiskt på Chopchop på Svågetorp i Malmö.

Från pekfingervals till trehundra nerslag

Så länge jag kunnat hålla i en penna har jag skrivit, långt innan jag ens kunde stava och forma egna ord. Tidigt i mitt liv upptäckte jag passionen med skrivmaskiner, och glädjen var stor när min far skaffade en gammal Underwood skrivmaskin som även jag fick skriva på ibland.

Mitt första mer ordnade skrivande var nog när jag som tolvåring började skriva dagbok. Men intresset för att skriva berättelser av olika slag resulterade bland annat i en deckarnovell som försvann i min svensklärares händer (Se ”Ingen uppmuntran”). En typ av äventyrsroman försökte jag mig på när jag var i femtonårsåldern. Men skrivandet kom nog igång på allvar när jag fick överta fars skrivmaskin. Det första jag gjorde då var att renskriva min dagbok. Det arbetet innebar samtidigt ett bra sätt att lära mig hantera skrivmaskinen mer än bara med pekfingervalsen. Det var där det började, men ganska snart utökades det till dubbel pekfingervals. Alltså båda pekfingrarna. Men det var egentligen först när jag fick tillgång till elektrisk skrivmaskin som skrivhastigheten började öka på allvar.

Genom ett föreningsuppdrag som sekreterare på åttiotalet fick jag tillgång till en IBM elektrisk skrivmaskin med kula. Jag blev successivt allt bättre på att släppa blicken från tangenterna och istället rikta den mot pappret där bokstäverna hamrades in via den ”magiska kulan”. Så småningom köpte jag en egen elektrisk maskin, men det var nog när jag fick min första PC (februari 1991) som jag kunde släppa tangenterna helt med blicken.

Förutom att jag älskar att skapa berättelser, både korta och långa, noveller och romaner, så njuter jag av att se hur min berättelse med ganska skaplig hastighet växer fram på skärmen.

Det är ju också en stor fördel att kunna låta berättelsen flöda från idé genom fingrarna rakt upp på datorns skärm. Ibland funderar jag på hur mitt skrivande hade sett ut idag om jag haft min fars skrivhastighet som handlade om sådär ett trettiotal nedslag i minuten, jämfört med mina cirka trehundra!

Ja, jag kan skryta med ganska god skrivhastighet, och även att den är helt och hållet självlärd.

Ny adress för tio år sen!

Efter fullbordad affär då säljaren fått sitt och jag fått nycklarna, återvände jag hem för att stuva in de sista prylarna jag kunde få plats med i släpet och bilen, samt även katterna och hundarna. Sen bar det iväg mot den sydvästra delen av kommunen och mitt nya hem i Karups sommarby. Jag var officiellt inflyttad på den adressen från denna dag för tio år sedan, den 15 september 2011.
Och ungefär fyra månader senare blev jag dessutom sambo med min kärlek!

Badgäster – eller nåt

Idag blev det en promenad på totalt drygt sex kilometer till Sövdes badplats och tillbaka. Trots värmen var det inte direkt nerlusat med strandgäster. Tills jag insåg, igen, att det faktiskt är onsdag. Har av någon anledning fått för mig att idag var en söndag.
En badgäst som märktes lite mer än alla andra var en liten charmig kattfröken som nyfiket och lite stolt vandrade omkring på stranden. Oklart om hon var med någon av strandens besökare, eller om hon faktiskt bodde i något av de närliggande husen. Hon var i alla fall försedd med halsband, så någon bryr sig om henne.
Promenaden behövdes också för att motverka de senaste dagarnas ”frosserier” när familjen varit på besök.

Betydelsefulla möten, fototävlingar och midsommar med filmmaraton

Förra veckan var extra betydelsefull, då vi firade tio år av kärleksfullt, konstruktivt och innerligt inspirerande liv tillsammans. Även den här veckan har varit särdeles betydelsefull.

Har varit på ett möte som kommer att få stor betydelse för min framtid. Haft ett möte som ska leda till lite positiv uppmärksamhet kring mina böcker. Dessutom har vi äntligen fått ett acceptabelt avslut på det misslyckade samarbetet vi inledde för två år sen.
För övrigt har veckan handlat om skrivande som vanligt, mest på mina memoarer, lite logiskt med tanke på en del av veckans händelser. Men det har även handlat lite extra om bilder. Har fått möjlighet att föreviga en söt rådjursunge på nära håll, och har även valt ut och skickat in bilder till några fototävlingar, samt även förberett bilder till en sommarutställning.

Och så har vi ju firat midsommar, med för oss den numera obligatoriska matjestårtan och filmmaraton på altanen. Ja, vi har ett fint liv tillsammans.

Ny router, ny mobil, härligt altanbesök, utställningstitt och ett viktigt jubileum.

Vi gick in i den här veckan med nätverksfel. Under söndagen var det ett flertal internettjänster som upphörde att fungera. Inte minst i mobilen. Bank-ID med flera. Faktiskt alla appar. Tanken var direkt att mobilen börjat tralla på sista versen. Den är ju faktiskt snart fem år gammal, och normal livslängd för en mobil anses allmänt ligga på två till tre år, eller max fyra. Batteriets hållbarhet har successivt minskat, och sen finns klart känslan att det kan vara bra att byta telefonen innan den tar helt slut. Men det grundläggande problemet med nätverket var att rautern var slut. En ny införskaffades och installerades. Problemet löst.
Har även passat på och köpt ”ny” mobiltelefon, och kan därmed sälla mig till skaran som handlat hos Swappie. Billigt och bra alternativ. Även miljövettigt alternativ.

Har varit på plats i Tomelilla och tagit en närmare titt på torget. Detta eftersom det är tänkt att en fotoutställning ska arrangeras där  senare i sommar i samarbete mellan Sjöbo, Ystad och Österlens fotoklubbar. Lite spännande, intressant och inte minst coronaanpassat.

Annars har det mesta av denna veckan handlat om kvällar på altanen i sällskap med laptopen. Flera kvällar har vi dessutom fått ganska närgånget sällskap av rådjuren som tämligen avspänt strosat förbi oss på sådär fyra till sex meters avstånd med sitt lilla kid. Livet i skogen när det är som allra bäst.
Fredagen hade vi åter anledning att fira. Det var tio år sen vi träffades för allra första gången. Tio år sen mitt liv vände till den kärleksfulla accepterande och innerligt inspirerande tillvaron, vi fortfarande åtnjuter.

Frågor på #bakombookstamgramkontot

Har svarat på lite frågor på Instagram (#bakombookstagramkontot)

Kan man köpa dina böcker direkt från dig och få dom signerade?
Absolut kan man det. Hör bara av dig via DM. Du kan även nå mig via min hemsida perabl.com

När började du skriva? Vad är din största inspiration?
Två frågor egentligen. Jag har skrivit i hela mitt liv. Har skrivit dagbok sen jag var tretton. Den omfattar idag drygt 2,5 miljoner ord! Min första text som kunde liknas vid en novell eller roman, skrev jag när jag gick i åttan.
Min största inspiration är utan tvekan min kärlek Snezana. Våra dagar börjar med intressanta samtal vid frukostbordet, och de pågår oftast hela dagen. Vi peppar varandra, ger varandra idéer och uppslag och hjälper varandra ständigt med våra texter.

Hur skapades Thiramaar? Växte världen fram eller var den redan klar när du klev in i den?Från början var det enbart landet Thiarien, men efter hand föddes det ena grannlandet efter det andra till att nu omfatta sex länder. Till slut kändes det tvunget att namnge världsdelen också – Thiramaar. Gudarnas spira är egentligen den berättelsen allt började med (trots att den blivit bok nr 2) och redan efter första kapitlet insåg jag att en karta var nödvändig. Den har sedan växt fram tillsammans med berättelsen. Fortfarande nu när jag skriver på ”Fyran” fyller jag på kartan med nya orter och platser.

Något särskilt du brinner lite extra för i dina texter?
HBTQ är viktigt, mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Jag försöker få in dessa ämnen med lite ironisk touch där det passar. Eilaths hopp är ju i allra högsta grad en HBTQ-berättelse.

Om du inte fick skriva, vad skulle du då göra för att få utlopp för din kreativitet?
Fantasykonst baserat på mina egna foton. Sysslar med det lite emellanåt, även om det inte blivit så mycket av det de senaste åren.  Nyaste är dock omslaget till Regntider som ska komma ut i år. Det är ett exempel på min fantasykonst.

%d bloggare gillar detta: