Semester … eller nåt!

Juli, ljuva juli! Semestertider! Ja, jag vet … jag har permanent semester. Men ändå … min kärlek jobbar fortfarande, och hon har semester den här månaden! Vilket betyder att hon finns hemma tillsammans med mig alla dagarna, och alltså har vi semester.
Men semester för oss för närvarande, innebär inte några större utsvävningar. Vi tar det enbart lugnt och njuter av dagarna.
En del aktiviteter har vi ändå haft. Först och främst var det ju Malmö Pride som i alla avseenden blev väldigt givande. Många trevliga positiva möten, och en försäljning som blev bättre än vi vågat hoppas på. Så pass bra att vi nu måste ta ställning till hur vi bäst fyller på vårt lager med böcker ur Legender från Thiramaar-serien. Därtill ett offentligt framträdande som gick väldigt bra.
Vi har genomfört ett lyckat fotouppdrag med grekisk känsla, med invigning av ny kamera, som blev särskilt lyckat tack vare min kärleks gåva.
Därtill har vi fått sålt en vinnarbild!
Hemmavid har vi fått gjort bedömning av våra förutsättningar för solenergi och nu avvaktar vi experternas bedömning.
Jag har gjort några besök i mina gamla hemtrakter, föranlett av önskvärd behandling . Och fler blir det.
Likaså kan jag konstatera att ett år gått sen jag inledde medicinsk önskad behandling.
Semestern löper vidare ett tag till, och nu ska vi mest bara njuta av tillvaron tillsammans.

Ljusglimtar?

I mina memoarer framgår det mest som att nästan allt i min uppväxt och även fortsatt upp i vuxen ålder varit nattsvart i relation med mina föräldrar, och kanske i synnerhet med min mor. I kapitel 17 har jag under rubriken ”Ljusglimtar” ändå ställt frågan om det inte funnits något positivt också! Jo, självklart! Det har visst funnits en hel del positivt från mina föräldrar, och fram för allt från fars sida. Inte minst visar det sig i allt far gjorde för oss i huset i Öved, som utan hans insatser knappast någonsin ens skulle blivit beboeligt för oss. Men samtidigt ringer mors klagovisa i hennes dagbok kring hur illa hon tyckte om att far faktiskt spenderade tid med renoveringsarbete hos oss i Öved.

Men kort och gott – visst har det funnits ljusglimtar från mors och fars sida genom vårt liv. Men trots alla ansträngningar att tänka positivt, är det de negativa händelserna som hårdast sitter fast. För att citera Björn Afzelius; För som barn tar man kärleken för given, allting annat är mot ens natur!

Regnbågsdagar

Malmö Pride är över för den här gången, och förutom att den dragit fler deltagare än någonsin tidigare, var det också första gången vi deltog. Under sammanlagt tre dagar har vi varit delaktiga i denna färgsprakande livsbejakande tillställning. Och det känns väldigt bra! Att få vara en del av festivalens öppnande på Scandic Crown och få berätta om vårt gemensamma bokprojekt ”Vi badade i Skärsjön” var väldigt positivt. Det ingav onekligen både styrka och självförtroende att stå inför engagerade åhörare och berätta såväl om den boken, som min fantasyserie där i synnerhet första delen har ett tydligt hbtq-tema, liksom även att tala öppet om mina kommande memoarer. Alla de glada, positiva och trevliga människor vi sedan träffat i Folkets park under fredagen och lördagen var också inspirerande.

Från att en gång ha varit ganska återhållsam och alltid undvikit att prata inför folksamlingar (typ allt från fyra personer och mer) känns det här väldigt stort.

Vi ser verkligen fram emot Malmö Pride 2023, då vi förhoppningsvis kan prata om andra delen i serien ”Det hände vid Skärsjön”, och även mina memoarer ”Idag kan det kvitta”.

Pride i Folkets park 2022 – Dag 2

Idag var det dags för dag två i Folkets Park. Inför dagen hade vi bestämt oss för att inte satsa lika optimistiskt som igår. Då hade vi två fulla väskor med böcker när vi kom till parken. Samma sak gällde när vi körde hem. Så idag valde vi att låta en väska ligga kvar i bilen. Men fram på eftermiddagen fick jag gå och hämta den, och när vi packade ner böckerna efter dagens försäljning, rymdes samtliga böcker i den ena väskan! Så det här har varit en bra dag. Och precis som igår har vi träffat en mängd trevliga människor, och stortrivts bland regnbågens alla färger. Nu ser vi fram emot en upprepning inför nästa år, då vi förhoppningsvis kan presentera del två i sviten Det hände i Skärsjön, och troligen även mina memoarer.

När vi nu efter grillspett till middag sitter här hemma och summerar dagen, kan vi konstatera att vi är helt slut. Så i morgon sover vi länge, och ägnar dagen åt att ladda batterierna. Såväl egna som kamerorna!

Pride i Folkets park 2022

Malmö Pride i Folkets Park – en inspirerande och trevlig dag när allas lika rättigheter och friheten att älska vem man vill firas!
Vår bokförsäljning lämnar en del övrigt att önska denna dag. Men vad gör det, när man träffar en mängd trevliga och inspirerande människor.
Nya bekantskaper och även möten med människor vi lärt känna via Instagram och Facebook, och som vi nu haft nöjet att träffa ”på riktigt”! Därtill även möten med gamla kära vänner.
Tack till alla berörda för en trevlig dag!

Tydligt att Pride fortfarande behövs!

Att Pride behövs bekräftas gång på gång. När byalaget i vår hemby beslutar att dekorera med små Pride-flaggor lite här och var i byn, låter de inskränkta kommentarerna inte vänta på sig. I vanlig ordning är det de lättkränkta ”Svärjevännerna” som känner sig exkluderade, och tycker att Pride är en vänsterrörelse. Och som vanligt blottar de med sina kommentarer sin sorgliga okunskap. Pride har ingenting med Vänstern att göra, och om de känner sig exkluderade borde de kanske istället fundera över sin politiska inriktning! Om de nu faktiskt själva begriper sig på den!

Regnbågsfärger i vardagen

Idag var klockan satt till sju, för att jag skulle hinna med en kopp kaffe och en knäckemacka! Jag vaknade strax efter fem! Så ser det nästan alltid ut nu för tiden, de få tillfällen då jag faktiskt har satt klockan! Tänker på min stackars far som var och varannan dag fick ringa och väcka mig när jag bodde i stan, och nästan alltid hade ett mindre helvete att få liv i mig! Hur som helst – dags för ännu en tur till Malmö. Den här gången på en återbudstid till Hudkliniken, vilket dock blev sista innan ”sommarstängt”! Än en gång tvingades man dra på det där jädrans munskyddet.
Hungern drev mig sedan till att slå mig ner en stund på Coffee House i Triangelns center, för en mozzarella-macka och en kopp kaffe.
Under eftermiddagen blev det en snabb visit till Ystad och ett möte för att fylla på lagret med Ariton förlags fina novellantologi ”Över en regnbågsfika”, med förhoppningen att vi ska kunna sälja den boken under Malmö Pride tillsammans med vår egen produktion.
Hade ett paket att hämta när vi var på ICA Kvantum och handlade, och gladdes åt att se Pride-färgerna på Instabox!
Sen glädjen att kunna skicka ett flertal böcker till flera beställare, gör ju att vi helt klart vill fira. Så vi kostade på oss en delikat efterrätt med jordgubbar och vaniljkvargyoghurt!
Sen tyckte vädrets makter att vi skulle tillbringa resten av kvällen inomhus.

Memoarer klara, turer till Malmö och bilder till årsbok

Det är mycket nu! Har idag valt ut fem bilder som får bli mitt försök att komma med i RSF Årsbok 2022-23. Vi håller på och förbereder inför Malmö Pride, och jag konstaterar samtidigt att det blir ovanligt många turer till Malmö, varav flera innebär att jag får återkomma till mina gamla hemtrakter. En väldigt intressant upplevelse.
Men det kanske största just nu, är ändå det faktum att det förhoppningsvis slutgiltiga korrekturarbetet av mina memoarer är klart. En sista omgång hos Snezana, innan det troligen är dags att skapa inlaga för tryckning.  

Tomhet

Efter tio års skrivande i varierande omfattning, är jag alltså i princip klar nu med memoarerna. Även om det förvisso återstår någon vända till att korrekturläsa, så är boken i det närmaste klar. Därmed infinner sig den där känslan igen, av tomhet! I tio år har jag levt med att rota runt i mitt förflutna. Många smärtsamma och ofta bortglömda insikter har kommit upp till ytan. Ändå känner jag att hela mitt arbete med min egen lite annorlunda historia faktiskt haft en läkande effekt. Osäker och villrådig satte jag mig vid datorn och skrev de första orden, och tio år senare kom jag ut på andra sidan – bildlikt och bokstavligt talat!