Fulltecknad vecka – Dag Två

Vi var i Lund och en ny trevlig träff med hbtq-seniorerna, med intressanta samtal och go fika.
Direkt efter detta körde vi vidare till Trelleborg, där vi skulle hämta ett nytt barnboksmanus med tillhörande teckningar hos en av ”våra” författare. Fick en trevlig pratstund även här, och go fika. Åter hemma sysslade vi med slutfinishen av inlaga och omslag för en ny bok för kunds räkning. Dessutom anmälan till årets upplaga av Sjöbo marknad. Vilket dock nästan höll på att gå åt h … Man har infört ny ordning då man som utställare numera ska registrera sig på bokamarknad.se. Men den sidan ”påstod” att jag uppgett ogiltigt bankgiro (vårt) och ogiltigt momsregistreringsnummer (också vårt). Kontrollerade och det var rätt. Till slut bara stängdes sidan – ”session expired” – mitt framför näsan på mig. Efter att jag skakat av mig den värsta frustrationen och vädrat ut svordomarna, försökte jag igen. Och då fungerade det! Så nu är vi preliminärt bokade till vår tredje omgång på Sjöbo marknad.

Idag firar vi!

Ett korrektur- och inlagearbete som jag egentligen påbörjade i början av mars, men som sedan blivit försenat av datorstrul, blev trots allt klart idag! En idé som vi kläckte vid frukostbordet i början av maj förra året, är nu snart på gång att bli verklighet.

I morgon laddar vi upp inlagan till tryck! (to be continued)

Kalla mig Anna (recension)

Kalla mig Anna

Recension av: @enlitenbokitaget

”As simple as air in your lungs
As simple as words on your lips
And no one should take that away”
We Are the Others – Delain

”Kalla mig Anna” är en mångbottnad berättelse om att hitta sig själv som transtjej under 70-talet i Malmö. En fiktiv berättelse som innehåller väldigt mycket verklighet.

Mycket av det som beskrivs gör ont i hjärtat på mig, särskilt familjen som inte kan acceptera sitt barn som den hon är. Många transpersoner delar den typen av avståndstagande från de som borde älska en oavsett.
Boken lyfter också de som faktiskt finns där, som väljer att lyfta och stötta, vilket som tur är också är sant för många.

Jag förvånas tyvärr inte över hur mycket som 50 år senare fortfarande är likadant vad gäller utredningstider och folks attityder. I mitt jobb möter jag relativt ofta de som får recept från utlandet och lever som sitt upplevda kön i flera år innan de väl får träffa någon inom den svenska sjukvården.

Den här typen av berättelse ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Tack Andie för representationen🏳️‍⚧️

Tre år med Anna

Idag för tre år sen inledde jag skrivandet av min roman Kalla mig Anna. Berättelsen med ursprung i min självbiografi, som först blev en novell. Det är en ren fiktion, med inblandning av en del detaljer ur mitt eget liv. Exempelvis är Annas första lägenhet i boken, baserad på min första bostad i Slottstaden i Malmö, som jag flyttade in i 1973. Den kan ses lite som en tanke om hur mitt liv ”kunde ha blivit”.
Egentligen är jag väldigt stolt över den här romanen. Trots att det ligger ett omfattande researcharbete bakom den, tog det mig totalt åtta månader att skriva den. Jag är förvisso rätt stolt över mina fantasyromaner, som ju faktiskt har jämförts med både Terry Pratchett och Tolkien. Men ibland är jag nästan benägen att känna att Kalla mig Anna är det bästa jag har skrivit!

Träff med HBTQ-seniorer

Vi var i Lund på en ny träff med HBTQ-seniorerna. Ett varmt och välkomnande sällskap, där det inte existerar några fördomar alls. Många trevliga, öppna och även stundvis sorgliga samtal. Kort och gott en trivsam gemenskap. Och så är det alltid väldigt trevligt att träffa människor som läst och verkligen uppskattat mina böcker.

För övrigt fick jag en liten bekräftelse på att jag är i mål när det handlar om att bli sig själv. Det handlar om gynekologisk provtagning till alla med kvinnligt personnummer. Något jag förvisso inte kan ta del av, men det känns ändå som en liten bekräftelse.

Kalla mig Anna – äntligen som ljudbok

Nu är ljudfilerna äntligen färdigmixade, och Kalla mig Anna är klar! Uppladdad och redo för läsare.
Berättelsen om Anna, en transtjej i sjuttiotalets Malmö – berättelsen som till vissa delar kan ses som något av en fri fantasi om hur mitt liv kunde ha blivit.

Filmvisning på Dalby Bibliotek – Regnbågens sång

Vi var på Dalby bibliotek idag på en filmvisning arrangerad av HBTQ+-seniorer i Lund. Filmen var Regnbågens sång  av Nasrin Pakkho en intim film där HBTQ-seniorer berättar om sina liv och upplevelser av att åldras som HBTQ-person i Sverige.

Filmen följdes av intressanta samtal kring frågan om att åldras som HBTQ+-person i Sverige.

Femtio års medvetenhet

Det var en ganska stillsam lördagskväll, som snart skulle glida över till söndag. Vi hade ägnat eftermiddan och en del av kvällen åt att röja i källaren, med syftet att bereda plats i vår lilla enrummares garderob. På kvällen sorterade vi och hängde in kläder. Sambon hade en hel del egendesignade kläder, och allt skulle sorteras noga i färgordning. Vi sysslade med det här hela lördagskvällen, och när tiden runnit över i natt mot söndag, höll hon fram en svart knälång kjol i sammetsliknande tyg.

      ”Vill du prova?”

      Det kändes märkligt, men samtidigt på något vis ganska naturligt, då vi fram till nyligen i kompisgänget i stor utsträckning anammat glamrockens glittriga attribut i klädstil, bijouterier och sminkning i bästa Bowie-stil. Och visst var jag frestad.

Efter det avstannade vårt sorteringsarbete, och kvällen blev istället en fest i provande av kvinnliga kläder, medan sambon fotograferade. Hon insisterade på att det skulle vara fullständigt. Kjol, blus, nylonstrumpor högklackade skor. Och självklart en välgjord sminkning också.

      Det var en spännande och oskyldig lek, men jag förstod det nog inte då – men inom mig hade någonting väckts upp som inte gick att stoppa. Även om det tagit decennier att till fullo komma underfund med och acceptera och förstå, så var den händelsen det som på riktigt fick mig att inse vem jag egentligen var.

Det är femtio år sen idag!

Vägen har varit krokig och besvärlig, men nu är jag äntligen hemma!

Ljudbok på gång – inspelningen klar!

Blev klar med inspelningen idag – totalt 68 ljudfiler är klara. Nu ska mixningen fixas, och så får man hålla tummarna att jag inte hittar några fel nu.
Sen återstår att boka datum för publicering!

En speciell dag

Det här har i stora drag varit en dag som alla andra. Och ändå inte! Det här är dagen då min vackra kärlek och jag firar vår bröllopsdag – tretton år i juridiskt noterade band! Band som finns mellan oss alldeles oavsett egentligen. Vi hör ihop – på alla sätt och vis! Den här dagen har dock bjudit på en annan särskilt minnesvärd händelse. Jag har fått mitt förnyade körkort. Inget märkvärdigt i det i och för sig, men för mig handlar det ändå om mitt livs viktigaste förnyade körkort! Det är det som definitivt bekräftar att Kaj numer bara har en syster.