Idag var vi alltså på konsert med Emmylou Harris i Falkoner salen i Köpenhamn!
Det blev cirka 1 timme och 45 minuter skön musik av en av countryvärldens riktigt stora kvinnliga artister. Hon har hunnit bli 61 år, men hennes stämma är precis lika härlig nu som den alltid varit.
Tänk så musiksmaken i vissa avseenden kan förändras med åren!
Jag har alltid haft ett stort musikintresse! Under 60talet var mina favoriter – nej, varken Beatles eller Rolling Stones – utan svenska Ola & the Janglers. På 70-talet var det ett tag the Byrds, innan jag föll för David Bowie. Ja, det var ganska tvära kast. Sedan flippade jag ut på Moody Blues, Pink Floyd och Genesis! Och under 90-talets första hälft fastnade jag för Enya och i övrigt en hel del av den s k etnomusiken. Allt det här gillar jag förvisso fortfarande, och är väl och har alltid varit lite av en allätare när det gäller musik med vissa undantag.
Country har väl kanske alltid funnits med lite grann i bakgrunden, men egentligen aldrig varit någon direkt favoritmusik. Men ändå köpte jag 1978 ett album som hette "Quarter moon in a ten cent town" med Emmylou Harris, egentligen enbart för att jag fastnat för hennes låt "Defying gravity" som jag fortfarande tycker är underbar! Övriga albumet var jag faktiskt måttligt intresserad av! Helt nyligen har jag dock skaffat detta album på cd, och upptäckt att det är ett väldigt bra album. Dessutom har jag skaffat ett samlingsalbum på hela fyra cd-plattor med Emmylou Harris – och… ja, jag är såld! Fan vad hon är bra! Det här har jag inte upptäckt tidigare!
Sedan är det bara så att musik spelar och har alltid spelat en väldigt viktig roll i hela min tillvaro! Jag är alltid öppen för nya upptäckter, och kan också upptäcka pärlor i den musik min kära sambo Pia lyssnar på, även om den i grunden inte tillhör min favoritmusik. Och någonstans möts våra musiksmaker ändå, och exempelvis kunde vi enas om att det var en härlig upplevelse att se såväl Willie Nelson som framförallt John Fogerty live!
Musik ÄR härligt!
Som sagt – jag har inte tid att vara sjuk, och när jag steg upp fredag eftermiddag kändes det betydligt bättre, även om jag var lite öm i magen. Men det blev med försiktighet man åt en halv skål fil på eftermiddagen. Sedan blev det en enkel torsk- & räkgratäng sent på kvällen när vi kommit hem. Men den orkade jag bara äta halva portionen. Ska kanske passa på och banta…!?
Och så var vi på konsert under fredag kvällen, på Öja slottsruin utanför Ystad, där vi avnjöt en två timmar lång konsert med legenden John Fogerty. Självklart blev det en rad gamla Creedence-godingar och även en hel del nytt. En bra stämning, bra konsert och bra väder! Och värmde upp gjorde Nisse Hellberg i 45 minuter! Det var också bra!
Tyvärr dålig bild, eftersom jag bara hade den lilla kameran med mig!
Ledig helg, steg upp runt kl. 10.00, in och handla, och sedan har jag ägnat HELA eftermiddagen utomhus!
Den milda vintern har gjort att mullvadarna inte gått i idé – det har ju funnits föda åt dem hela vintern – och nu ägnade jag tid åt att jämna ut osedvanligt många mullvadshögar i vår trädgård! Nu hoppas jag att jag slipper se fler högar! Sedan var det perfekt väder för en ordentlig bilstädning! Har tänkt städa ur ordentligt nu, så att det grövsta är gjort när det sedan är dags för bilbyte. Hundarna bidrar ju till en hel del nedsmutsning av bilen, även om det förvisso hjälper en hel del med hundburen. Men det gäller ju att lämna över en så fräsch bil som möjligt så man kan få så bra betalt som möjligt.
Nu är det snart natt, och FEL LÅT VANN svenska uttagningen till melodifestivalen, trots att jag egentligen skiter i vilket! Men jag tycker att den enda låt som verkligen hade varit något att komma med i den "stora" tävlingen, är Sibels låt "There is where I’ll go".
Ska ägna nattimmarna åt filmtittande, och även arbete med min nya hemsida!
