Mitt digitala musikarkiv

I så gott som hela mitt liv har musik varit väldigt viktigt. Tror jag fick min första Lp-skiva i julklapp 1969. Så snart jag fick mina egna pengar började jag också köpa skivor. Något som sen bara löpt på. Det var Lp, singel och en hel del musik inspelat på rullband respektive kassett. Sen blev det cd-skivor. Jag hade i runda siffror nästan 15 000 låtar i mitt Musikarkiv. Från 2013 började jag dock allt mer inrikta mig på att avveckla mitt arkiv, eller kanske snarare omvandla. Jag ville behålla arkivet, men alla skivor tog för mycket plats, och med tanke på våra framtidsplaner var det en fördel att reducera ägodelar. Under första halvan av 2014 arbetade jag med digitaliseringen av mitt Musikarkiv, och fick ibland höra kommentarer från olika håll att det väl var meningslöst arbete när det finns Spotify. Mitt självklara svar på det var och är fortfarande att den musik jag samlat på mig genom i stort sett hela mitt liv, vill jag ha tillgång till när helst det passar mig. Spotify är inte hundraprocentigt. Finns flera exempel på musik jag gillat och sparat som sen plötsligt försvunnit. Nu ser vi ju dessutom att flera stora artister i protest drar bort sin musik från streamingtjänsterna. Kort och gott – mitt Musikarkiv har jag slitit ihop under mer än femtio år, så det vill jag ha med mig så länge jag finns.
Men att ha all musik digitalt ställer ju samtidigt höga krav på fungerande backup. Jag har därför kopior av arkivet på ett flertal externa diskar. Men från och med idag finns det dessutom sparat på mitt konto på Dropbox!
En klar fördel med det, förutom säkerheten, är att jag därmed har tillgång till mitt Musikarkiv i princip var jag än befinner mig, så länge det finns nätuppkoppling. Jag kan spela upp musiken via mobilen, surfplattan eller datorn. Jag kan spela via Bluetoothhögtalare, i bilstereon och så vidare. Precis på samma vis som man gör med Spotify eller andra streamingtjänster.
Mitt Musikarkiv omfattar idag mer än 35 000 musikspår med allt från klassiskt till hårdrock.

Steve Hackett på KB – 2021

Redan i oktober för ett år sen var det meningen att vi åter skulle få uppleva Steve Hackett, före detta gitarrist i Genesis, live på KB i Malmö. Men Coronan ställde till det, och konserten blev uppskjuten ett helt år. Nu äntligen under fredagen (19 november) var det dags! Det serverades först närmare fyrtio minuter med skatter ur Hacketts egen repetoar, som inleddes med fullt ös med Clock – the angels of Mons från albumet Spectral mornings. Efter en kort paus serverades därefter hela konceptet från livealbumet från 1977 Seconds out, som dessutom är det sista albumet med Genesis innan Steve Hackett lämnade bandet. Det var också där progrock-eran tog slut för bandet som istället utvecklades mot en mer poporienterad rock. Hackett däremot har fortsatt bevarat den eran, och med sina Genesis Revisited-konserter har han lyckats hålla liv i, och även bevisat att den musiken som skapats från gruppens första album From Genesis to Revelation och fram alltså till Seconds out fortfarande i allra högsta grad håller. Dessutom med svenskättade sångaren Nad Sylvan har låtarna fått ett lyft och nytt liv. Även övriga musiker som medverkar på den här konserten bidrar fullt ut till en allt igenom fantastisk musikupplevelse. Det är Roger King på keyboard, svenske Jonas Reingold på bas och gitarr, Rob Townsend med saxofon och flöjt med mera samt fenomenale trummisen Craig Blundell. Den sistnämnde serverade ett trumsolo fullt i klass med de vi tidigare hört av Phil Collins och Chester Thompson tillsammans.
Steve Hackett fyller 72 år nästa år, men jag hoppas att han håller länge till. Trots att det här var den tredje konserten med honom som jag upplevt, vill jag gärna vara med om fler.

Musikalisk citaträtt

Det har diskuterats ganska flitigt i olika författarforum på Facebook, om huruvida det är tillåtet att citera låttexter i sitt skrivande. Åsikterna går isär, och det känns lite som att det finns en viss osäkerhet kring detta. Det kan kanske gälla olika beroende på i vilken typ av skriven text man vill använda ett citat och även i vilken omfattning. Det som är aktuellt för min del är en eller högst fyra textrader ur en låttext till mina memoarer. Citatet i det här fallet har syftet att dels ibland betona vilket år vi befinner oss i, och onekligen får jag även erkänna som lite krydda i texten. Men viktigast för mig är att det alltid handlar om låtar som haft särskild betydelse för mig. Väldigt många låtar har för mig ett direkt samband med olika personliga upplevelser i livet. Oftast där låttexten passar perfekt in i situationen. Som den dagen jag första gången mötte min älskade kärlek och för evigt förknippar det tillfället med låten ”That certain smile”. Detta trots att låten släpptes tjugosex år tidigare!

Eftersom musik alltid förekommit i min tillvaro, känns det också betydelsefullt att kunna ha det med i mina memoarer. Det finns förvisso en citaträtt, men det stora problemet här är ju just att det innebär en krydda av min text.

Så jag har valt att kontakta de aktuella upphovspersonerna för att be om godkännande, och fick mitt första svar idag. Ett kort och tydligt svar på min fråga om jag får citera några rader ur hans låtar i mina memoarer – ”Of course Andie. Good luck!”

Det ger ju dessutom en extra välbehagskänsla att faktiskt kunna lägga till i en fotnot i boken att det är ett citat ur en angiven låt, och med benäget tillstånd av upphovspersonen!

Webbradioproduktion

Årets näst sista dag, eller snarare kväll, har vi ägnat åt webbradioproduktion. Inspelning av ännu ett program, som vi är så glada att få göra.
Det är väldigt trivsamt att få sitta tillsammans med kärleken och spela ett urval av lämpliga låtar, och prata lite om ditten och datten, hela tiden med lite allvarliga tankar kring vår samtid och framtid. Och samtidigt med förhoppningen att även andra ska tycka om det vi spelar och det vi säger.

Julcoronaspecial – Lindskogarnas Webbradio

Vår Julcoronaspecial hos Ariton förlags Webbradio

Julcoronaspecial 21 december 2020

Vårt webbradioprogam – Tankar kring ett virus

Här är vårt tredje webbradioprogram hos Ariton förlag!

4. Tankar kring ett virus: Lindskogarnas coronaspecial

Digitalisering

För något år sedan digitaliserade jag hela mitt musikarkiv, och har därefter sålt ut merparten av min vinyl- och cd-skivor. Nu digitaliserar jag även mina rullband. Det är med dem som det var med vinyl och cd… de stod bara och samlade damm.
Men att sitta och jobba med inspelningar med rullbandspelaren, ger onekligen lite nostalgiska vibbar.  Har haft rullbandspelare sen jag var tio år gammal, så det har blivit en hel del inspelat.

Brit Floyd… eller var det Pink Floyd!?

Under söndagen var det konsertdags igen! Den här gången på Malmö Live och coverbandet Brit Floyd och vad de kallar ”The Worlds greatest Pink Floyd show”. JA, det var det verkligen! Nä

rmare riktiga Pink Floyd än så här går det inte att komma! Så oerhört bra både arrangemang, musikaliskt och den påkostade ljusshowen. Jo, det var ju lite andra ansikten man såg på scenen, men annars skulle man på allvar kunna tro att det ändå var gamla Pink Floyd som spelade!

Visserligen var det oerhört stort att uppleva Jeff Lynnes ELO på Royal Arena i Köpenhamn för ungefär en månad sedan, men frågan är om inte detta ändå var åtminstone ett litet snäpp större!
Tre timmar, med knappt tjugo minuters paus så man hann släcka törsten med en öl, får man räkna som bra valuta för pengarna.
Och så har man då fått se insidan av Malmö Live också!
Så himla nöjd med denna söndagskväll!
(Kvalitén på bilderna är inte den bästa, men så är det ju när man bara kan ha en liten fickkamera med sig)

 

%d bloggare gillar detta: