Musikalisk citaträtt

Det har diskuterats ganska flitigt i olika författarforum på Facebook, om huruvida det är tillåtet att citera låttexter i sitt skrivande. Åsikterna går isär, och det känns lite som att det finns en viss osäkerhet kring detta. Det kan kanske gälla olika beroende på i vilken typ av skriven text man vill använda ett citat och även i vilken omfattning. Det som är aktuellt för min del är en eller högst fyra textrader ur en låttext till mina memoarer. Citatet i det här fallet har syftet att dels ibland betona vilket år vi befinner oss i, och onekligen får jag även erkänna som lite krydda i texten. Men viktigast för mig är att det alltid handlar om låtar som haft särskild betydelse för mig. Väldigt många låtar har för mig ett direkt samband med olika personliga upplevelser i livet. Oftast där låttexten passar perfekt in i situationen. Som den dagen jag första gången mötte min älskade kärlek och för evigt förknippar det tillfället med låten ”That certain smile”. Detta trots att låten släpptes tjugosex år tidigare!

Eftersom musik alltid förekommit i min tillvaro, känns det också betydelsefullt att kunna ha det med i mina memoarer. Det finns förvisso en citaträtt, men det stora problemet här är ju just att det innebär en krydda av min text.

Så jag har valt att kontakta de aktuella upphovspersonerna för att be om godkännande, och fick mitt första svar idag. Ett kort och tydligt svar på min fråga om jag får citera några rader ur hans låtar i mina memoarer – ”Of course Andie. Good luck!”

Det ger ju dessutom en extra välbehagskänsla att faktiskt kunna lägga till i en fotnot i boken att det är ett citat ur en angiven låt, och med benäget tillstånd av upphovspersonen!

Webbradioproduktion

Årets näst sista dag, eller snarare kväll, har vi ägnat åt webbradioproduktion. Inspelning av ännu ett program, som vi är så glada att få göra.
Det är väldigt trivsamt att få sitta tillsammans med kärleken och spela ett urval av lämpliga låtar, och prata lite om ditten och datten, hela tiden med lite allvarliga tankar kring vår samtid och framtid. Och samtidigt med förhoppningen att även andra ska tycka om det vi spelar och det vi säger.

Digitalisering

För något år sedan digitaliserade jag hela mitt musikarkiv, och har därefter sålt ut merparten av min vinyl- och cd-skivor. Nu digitaliserar jag även mina rullband. Det är med dem som det var med vinyl och cd… de stod bara och samlade damm.
Men att sitta och jobba med inspelningar med rullbandspelaren, ger onekligen lite nostalgiska vibbar.  Har haft rullbandspelare sen jag var tio år gammal, så det har blivit en hel del inspelat.

Brit Floyd… eller var det Pink Floyd!?

Under söndagen var det konsertdags igen! Den här gången på Malmö Live och coverbandet Brit Floyd och vad de kallar ”The Worlds greatest Pink Floyd show”. JA, det var det verkligen! Nä

rmare riktiga Pink Floyd än så här går det inte att komma! Så oerhört bra både arrangemang, musikaliskt och den påkostade ljusshowen. Jo, det var ju lite andra ansikten man såg på scenen, men annars skulle man på allvar kunna tro att det ändå var gamla Pink Floyd som spelade!

Visserligen var det oerhört stort att uppleva Jeff Lynnes ELO på Royal Arena i Köpenhamn för ungefär en månad sedan, men frågan är om inte detta ändå var åtminstone ett litet snäpp större!
Tre timmar, med knappt tjugo minuters paus så man hann släcka törsten med en öl, får man räkna som bra valuta för pengarna.
Och så har man då fått se insidan av Malmö Live också!
Så himla nöjd med denna söndagskväll!
(Kvalitén på bilderna är inte den bästa, men så är det ju när man bara kan ha en liten fickkamera med sig)