Kommande konserter – för vår del!

Närmast i tiden ligger en 60tals-konsert på Sövde Amfiteater den 20 juli, med gamla Animals, Spencer Davies group, Boppers och Liverpool.
Sedan har vi biljetter till konserten med Cliff Richard & the Shadows på Malmö Arena den 14 november.
Och idag kan vi tillföra ytterligare en konsert till den listan!

Den 8 oktober ska vi uppleva gamla legendariska Fleetwood Mac på Parken i Köpenhamn!

8ed3f241-f4ce-4646-92d7-ddcad7d442cf

Bruce Springsteen i Stockholm

Så blev det konsert!
Tredje konserten med Bruce Springsteen på Stockholms stadion 2009 fick även vi uppleva!

Från att jag gillade hans musik i början av 80-talet när plattan "The River" kom, har mitt intresse svalnat med åren främst för att jag blev lite trött på honom.
Så när frågan dök upp för lite drygt två månader sedan då P talade om att hon gärna ville uppleva Bruce Springsteen live och hon även ville bjuda dottern på konserten, men inte hade lyckats få tag i biljetter,gjorde jag ett försök via nätet!
Kanske biljetterna till den tredje konserten just hade släppts då, vad vet jag, men jag lyckades i varje fall hitta biljetter och köpte på studs tre!
Trots mitt svalnade intresse kände jag ändå att det självklart var något stort att uppleva en så stor artist live. Och… som sagt, en livekonsert är ju alltid något extra.

Under de gångna månaderna har jag vid flera tillfällen hört låtar från senaste album spelas på radio och har fastnat! Så efterhand har jag alltmer också sett fram emot konserten, och i söndags satt vi på Stockholms stadion, och hade lite svårt att fatta att vi faktiskt skulle uppleva "The Boss" live!

Efter drygt tre timmars konsert av högsta klass av en sann underhållare har jag betydligt lättare att inse hans storhet! Det var fullt ös från början till slut, utan några som helst pauser.
Full poäng för såväl Bruce Springsteen som hans E Street band – och kommer han till Sverige igen tänker jag definitivt gå och se honom igen!

P6080002 image-upload-398-703199 image-upload-358-702576

bosso_947181l 
Den här bilden är lånad från Aftonbladet! 

Vinnare av Britains got talent 2009

Det blev dansgruppen Diversity som tog hem segern i årets upplaga av Britains got talent, och Susan Boyle fick nöja sig med en andra plats!
Den här dansgruppen är helt outstanding på sitt område, och utan tvekan en värdig vinnare! Vilka rörelser, vilken koordination och vilket fantastiskt samspel!
Även om mitt hjärta säger att Susan Boyle borde vunnit med sin fantastiska sångröst!
Men… med tanke på all den uppmärksamhet hon har fått runt hela världen – filmklippet från hennes audition när hon överraskade alla har visats på You tube över 100 MILJONER GÅNGER – så är hon en lika stor vinnare.
Och jag är övertygad om att hon kommer att få spela in cd-skivor framöver, som säkert kommer att sälja i miljonupplagor!

diversity-britains-got-talent  susan_boyle

En läxa i att aldrig dömma ”boken efter omslaget”

Det här klippet har cirkulerat på You Tube i några veckor nu, och setts enligt vissa källor av närmare 12 000 000  människor världen över! Och precis som en av jurymedlemmarna, Amanda Holden, säger; "The biggest wake up call ever"!

Talesättet att man "aldrig ska döma boken efter omslaget" stämmer med all önskvärd tydlighet här!

Och… hon säger att hon vill sjunga som Elaine Page… tja, hon sjunger faktiskt väsentligt bättre än Elaine Page!!! Åtminstone när det gäller den här melodin.

 

Mer konserter!

Lite framförhållning är bra att ha!

Jag har just köpt biljetter till en konsert som ska hållas på Malmö Arena den 14 november med smått legendariska Cliff Richard & the Shadows.

Sedan ska vi även försöka fixa biljetter  till en konsert här hemma vid i sommar (osäker på datum) på Sövde Amfiteater med Animals, Boppers och Liverpool.

CliffRichard

Kommande konsert

Konsert,detalj

Jo, det är faktiskt sant! Vi ska faktiskt se och höra Bruce Springsteen live i sommar!

Jag!? Jo, faktiskt… jag är förvisso ingen älskare av Bruce och grabbarna, men en livekonsert är alltid en livekonsert. Så visst tusan ska det bli en upplevelse! Synd bara att man aldrig får fotografera på sådana konserter, för det kunde bli ganska intressanta bilder. Men man får nöja sig med själva upplevelsen.

Konsert med Jill Johnsson

Så var det konsertdags igen!

Vi var på Malmö konserthus och avnjöt en konsert med vår svenska countrystjärna Jill Johnsson! Jag har tyckt innan att hon kanske kan ses som ett svenskt svar på Shania Twain. Efter dagens konsert kan jag kanske fortfarande göra den liknelsen, men Jill Johnsson har en betydligt starkare och bättre sångröst.

Hon framförde ett större antal av sina egna låtar, och förutom att hon är en fantastisk sångerska så är hon också en väldigt duktig låtskrivare. Och tillsammans med en av musikerna gjorde hon en dessutom en duett med låten "Islands in the stream" – och den var bättre än originalet!!!

Dessutom – när vi gick in i konsertsalen stod hon själv i egen hög person innanför dörrarna och tog oss alla i hand och önskade oss välkomna!

jill-339195-595026__147562w

Man får ju inte själv ha kamera med på konserterna, så jag lånade en bild på nätet!

Klassisk musik

Sedan mitten av sjuttiotalet har jag varit väldigt intresserad av klassisk musik, och framförallt den som kom till från slutet av 1700-talet och fram till tidigt 1900-tal.

Jag har idag ett ganska digert arkiv med klassisk musik. På cd har jag cirka 1 000 olika titlar, men därutöver har jag minst lika mycket på vinyl och rullband.

Ändå har jag länge saknat musik av min främste favorit Gustav Mahler! Det enda jag har är hela symfoni nr 5 (den med det fantastiskt vackra Adagiettot) och dessutom har jag tredje satsen ur symfoni nr 1!

Men det har blivit ändring på det nu! Har nämligen fått tag i en komplett samling med alla tio symfonierna i en inspelning med Symphonieorchester des Bayerischen Rundfunks och med Rafael Kubelik som dirigent, inspelat på skivmärket Deutsche Grammophon. Och när det gäller klassisk musik är det skivmärket ett av de absolut främsta när det gäller ljudkvalité. Åtminstone var det så när det gällde vinyl.

Sen vet jag att många säger om Mahler; "Usch nä, han är alldeles för tung"! Nja, hans musik är mäktig och han utnyttjar de flesta av symfoniorkesterns möjligheter, och stundvis är det oerhört vacker musik. Hela symfoni nr 1 exempelvis är väldigt vacker. Men… man måste lyssna! Det går inte att samtidigt pyssla med annat om man inte i så fall kan ha musiken högt uppskruvad. Och det var hans femte symfoni och Adagiettot ur den i synnerhet som från början fick mig intresserad av klassisk musik!

Gustav_Mahler