# 14 – Rundtur i gamla hemtrakter – Det blev två ärenden idag

Var ännu en tur i gamla hemtrakter. Passade även på att uträtta ett annat ärende också när jag ändå var där. Och nä, det var inte till Pizzeria Pompei, som funnits där sen åren jag bodde i området. Var i god tid som jag faktiskt brukar, och fick dessutom vänta lite extra tid med en kopp kaffe. Så jag fick utrymme att fundera lite kring mitt arbete med bok nummer fyra i Legender från Thiramaar, som jag lite grann har kört fast i! Sen verkar det vara lite problem för satelliterna att nå dit ner, åtminstone att döma av min ”promenadmätare”. Det den visar ser mer ut som att jag varit överförfriskad! Det har förvisso hänt några gånger under åren jag bodde i området. Men absolut inte nu.

Rundtur i gamla hemtrakter – # 13

Dags för ännu ett besök i mina gamla hemkvarter. Hade lite mer tid till godo, så jag passade på att ta en lite längre promenad den här gången. Märkligt nog har jag haft hyfsat tur med vädret vid varje tillfälle jag varit här på sistone. Men idag var det ju faktiskt dessutom nästan sommarvärme. Gav mig dock inte tid för någon fika idag, eftersom jag hade ärende även till Triangeln. Men jag ska hit fler gånger, så det kan säkert bli fler tillfällen för fika. Måste ju kanske också kolla in hur det nya köpcentret på Kronprinsen ser ut. Kvällsmaten hemma tillsammans med kärleken bestod av ljuvligt god räkmacka. Resten av kvällen ska jag försöka få till en storyline för ”Ashas sten”, så att jag är förberedd inför Na-No-Wri-Mo som startar i veckan som kommer.

Strövtåg i gammal hembygd – # 12

Dags för ännu en tur till Malmö, och närmare bestämt Slottstaden. Den här gången tog jag mig inte tid för någon fika, och heller inget besök på Kronprinsens systembolag. Men väl en promenad i kvarteren där jag en gång bodde. Känns fortfarande lite konstigt att se huset där jag i september för snart femtio år sedan flyttade in till min första egna lägenhet, och samtidigt veta att den lägenheten numera är husets tvättstuga. Jag imponeras av det stora utbudet av fikaställen och restauranger. Då fanns en liten pizzeria, Pompei, som startade 1976 och som faktiskt finns kvar på samma plats fortfarande. Men jag kan inte minnas några andra matställen från den tiden. Det skulle möjligen vara EPAs cafeteria på Kronprinsen som hade riktigt goda, och billiga, leverpastejmackor med rödbetssallad och räkmackor. Men idag finns förutom då Pompei både kaffeställen, traditionella restauranger och även kinamat, sushi och till och med en indisk. Tiderna förändras.

Ännu en dag i Malmö

Hade satt klockan på 5.45, vaknade 5.42, kunde sträcka lite på mig och ändå stänga av alarmet innan det gick igång och därmed även hade väckt kärleken. Onödigt, eftersom det bara var jag som skulle upp. Men jag kan inte låta bli och förundras över hur det där med väckarklocka fungerar nu för tiden. Tänk om det varit så på den tiden när jag arbetade normalt dagtidsarbete. Då kom jag aldrig upp när klockan ville!
Färdades mot Malmö på E65 i morgonrusningen, med den sedvanliga proppen vid rondellen vid Sturups-avfarten. Parkerade som jag oftast gör i Triangeln-garaget, och fick sen en lagom promenad till sjukhusområdet. Var på mitt femte, och kanske sista, besök på hudkliniken i Malmö under morgontimmarna. Efter det slog jag mig ner på Espresso house i Triangeln Center för en god frukost och någon timmes arbete med ”Ashas sten”. När affärerna öppnade hade jag några ärenden att klara av, varpå jag återvände till Espresso house och en ”middagsfika”, och invänta en kund som köpt en Ipad-penna av Snezana.
Sen är det bara så att jag gillar det där med att sitta på ett fik och skriva, och samtidigt studera människorna i rörelse omkring en.

Till Slottstaden #9

Var åter en runda i mina gamla hemkvarter. Har blivit en del nu de senaste månaderna, och fler blir det.
Kan inte undgå att känna viss nostalgi när man promenerar i kvarteren, där jag tillbringade mina första år som utflyttad från barndomshemmet. Klart är att om jag någonsin skulle flytta tillbaka till Malmö, är det Slottstaden jag vill sikta på.

Passade också på att handla vid Kronprinsen, en del varor som måste beställas om jag vill köpa dem hemmavid. Dock skulle man kunna tro att jag hade provsmakat varorna att döma av hur min promenad såg ut på Adidas Running-appen!

Bara Andie!

Idag har jag burit mitt namn i ett år! Idag är också dagen då mina memoarer officiellt kommer ut. Med dem är inte mycket hemligt längre. Allt det som många kanske redan har anat blir bekräftat. Eller blir det överraskande besked. Oavsett vilket så är det som det är. I hela mitt liv har jag smugit omkring och duckat för omgivningens tryck, och försökt leva mitt liv så som jag trott att det förväntats av mig. Men det är faktiskt slut med det nu. Jag har kastat bort mer än halva mitt liv på detta, till priset av att periodvis inte ha mått särskilt bra. Den tid jag har kvar, hur lång eller kort den än må vara, tänker jag helt och hållet leva så som det bäst passar mig.
Egentligen är det inte så mycket som förändras. Jag är samma person som jag alltid varit – kanske bara lite gladare och mer tillfreds med tillvaron än jag någonsin varit. Om någon nu med detta inte kan eller vill respektera och acceptera mig för den jag är, får väl dom sluta kalla sig mina vänner. Sorgligt men oundvikligt.
Mitt förnamn Andie delar jag med den stavningen med 14 kvinnor och 14 män i Sverige.
Mina gamla namn finns inte längre kvar i registren. Men eftersom jag hunnit ge ut flera böcker före namnbytet, kommer Per eller P att finnas kvar även fortsättningsvis som ett slags författarpseudonym.
I allt övrigt är jag Andie Lindskog. Nice to meet you!
(Mina memoarer ”Idag kan det kvitta” finns i nätbokhandeln)

Nu är den här! Nyfiken?

Nu äntligen finns min livshistoria på pränt, och boken finns i lager.
Om några dagar finns det även i nätbokhandeln.
Onekligen oerhört spännande tider!

Vilse i gamla välbekanta kvarter

Har varit en liten tur igen till Malmö idag. Den här gången i områden där jag arbetat under sammanlagt fjorton år, mellan 1974 och 1988. Hamnområdet kring Nordenskiöldsgatan och gamla Kockumsområdet, och även Utställningsgatan.
Jag har gått, cyklat, kört moped och kört bil i de här omgivningarna. Till och med gått under Nordenskiöldsgatan. Fanns en kulvert under gatan mellan kvarteren Scylla och Niagara.

Att köra bil i området idag känns lite som att komma till en stad man aldrig har varit i. De flesta husen som fanns på den tiden existerar inte längre. I synnerhet inte någon av de byggnader jag har arbetat i. Det hör också till saken att under ett antal år under den perioden körde jag varutransporter runt i princip hela innerstan, och ibland även längre ut. Så jag var ganska välbekant med området. Det känns som att jag inte är det riktigt längre. Dels har man klart hunnit glömma en del, men det mesta har ju också förändrats totalt. Det är ju trots allt trettiofyra år sen. Det är det som kallas utveckling. Och det är onekligen ganska spännande!

Boktryck x 4!

Nu går vi i väntans tider. Vi har fyra böcker under tryckning!

Det handlar om fler exemplar av Regntider. Andra upplagan av Gudarnas spira liksom av Snezanas Av gudarna märkta. Dessutom äntligen min Idag kan det kvitta. Förväntad leverans vecka 37 eller 38!