
Ännu en dag i Malmö. Den här gången alldeles extra givande dessutom. Inledningsvis min trettiosjätte behandling hos Elisabetkliniken – Pust! Med något ömmande delar av ansiktet, vilket hör till behandlingen, satt det som vanligt bra med en god fika hos St Jakobs stenugnsbageri efteråt. Att den fikan dessutom kunde kombineras med ett möte med en kusin jag inte träffat på flera år, och än mindre haft några större möjligheter att bara sitta ner och prata i lugn och ro med, gav dessutom en extra guldkant åt fikastunden. Fascinerande att kunna konstatera att trots att våra vägar skildes redan i övre tonåren på grund av livets gång, har vi fortfarande ungefär samma syn på saker och ting och samma värderingar.
Dessutom – Hur det känns att få känna släkt och vänners oförställda acceptans i min situation, är svårt att beskriva i ord.
Dagens Malmövisit avrundades i Västra Hamnen, för lite fortsatta röstövningar.
Och kvällen avrundades på altanen med skrivande i sällskap med kärleken som vanligt.
