Etikett: Skrivande

Publicerat den

Bokmässa i Lund 2022

Idag var det dags för bokmässan i Lund i regi av Litteraturrundan. Inledningsvis såg det nästan ut att bli en lika lam tillställning som förra året, då vi faktiskt inte sålde en enda bok! Men det vände någonstans runt middagstid, och slutfacit blev att vi faktiskt sålde mer än förväntat. Inga svindlande intäkter, men trots allt bland de bästa hittills. Plus som så ofta lite nya intressanta kontakter. Nu ska vi se över lagret och packa om inför nästa helg, då det är dags för julbokmarknaden i gamla Victoriabiografen i Malmö.

Publicerat den

SPA-bad och teflonminne

Fredagskväll och bra tillfälle för ett idékläckande SPA-bad med martini. Diskussionerna flödade, och idéerna avlöste varandra. Härligt kreativt och konstruktivt. Slog mig ner vid datorn för att anteckna alla briljanta tankar direkt efter badet. Jag skrev … ähm … Belvida reser … lever Ogda? … Marek kommer hem till Astor … eller nåt… Nästa gång vi SPA-badar ska hela samtalet spelas in.

Publicerat den

I mål!

Jag klarade det! Jag gick in i årets Na-No-Wri-Mo med förhoppningen att kunna få ihop ett råmanus till Ashas sten. Det lyckades inte. Däremot fick jag till ett perfekt inledande kapitel. I övrigt har det ändå löpt på. Målet var att skriva 50 000 ord under november månad. När halva månaden hade gått, hade jag fått ihop lite drygt 20 000 ord, men det gick trögt. In i det sista hade jag känslan att jag nog inte skulle ro iland det här. Men bara nu under sista dagen skrev jag totalt 4 911 ord! Så jag klarade det! Med god marginal – 51 286 ord!

Publicerat den

Nu växer Karins trädgård

Har för tillfället växlat till feelgood. Känns lite som att jag fastnat när det gäller Ashas sten. Har i grova drag en hållbar storyline, men har lite svårt att hitta någon riktigt hållbar berättelse. Så nu har jag valt att tillfälligt pausa det skrivandet. Istället skriver jag feelgood! För några år sedan skrev vi gemensamt en novell som vi kallade Det blommar i Karins trädgård, vilken var tänkt som ett bidrag till en novellantologi. Den kom inte med, och blev därefter liggande en tid. Men så började vi fundera på om man inte skulle kunna göra om den till en lite smårolig feelgood-roman istället. Snezana har skrivit en del intressanta avsnitt, och nu försöker jag kämpa vidare med den. Berättelsen är tänkt att kretsa kring ett par hus i ett vanligt svenskt villaområde med en lagom blandning av personkemier. Arbetstiteln blir Karins trädgård, ochden innehåller en lagom färgstark blandning av karaktärer. Huvudpersonen då, den 68-årige Karin, den nyinflyttade grannen Peter, 64 år gammal med Zlatantofs och hans nippertippa till älskarinna Camilla. Självklart en sur granne – Lars-Göran Brandt som har koll på allt som händer. Och så de båda systrarna, eller vad de är, Anna-Stina och Henrietta och Ilona som är ensamstående med två barn. Det här kan faktiskt bli riktigt roligt att arbeta med.

Publicerat den

Mitt längsta dokument

Nu när vi befinner oss mitt i Na-No-Wri-Mo (National Novel Writing Month) där man sätter upp ett mål på typ 50 000 skrivna ord under månaden, kan jag inte låta bli och fundera på just det här med det skrivna ordet. Bara min dagbok innehåller närmare tre miljoner ord! Detta vet jag med säkerhet, men hur många ord jag skrivit totalt i mitt liv är naturligtvis omöjligt att säga. Men en vild gissning hamnar på någonstans runt kanske sex miljoner ord. Eller ännu mer. Men mitt i särklass längsta skrivna Word-dokument är min flödesskrivning för Legender från Thiramaar. I det dokumentet hanterar och behandlar jag all text som jag skriver i mina böcker i den serien. Det är därmed också ett dokument som växer dagligen. Just idag omfattar den 476 Wordsidor med totalt 291 811 ord.

Publicerat den

Tänd ett ljus …

Tankar hit och dit. Förvirrade tankar. Funderingar och spekulationer. Vad kan hända? Vad ska hända? Vad bör helst inte hända? Vem ska göra si? Vem ska göra så?

Håller min berättelse? Finns det någon logik? Ja, jag vet … det är en fantasy, så det kanske inte alltid måste vara hundra procent logiskt. Men jag vill heller inte lösa olösbara situationer med något slags hokus-pokus á la Twin Peaks! Den suggestiva otroligt spännande mordhistorien som obönhörligen parkerade oss i tv-fåtöljen (till och med jag har haft en sån) på nittiotalet och som avsnitt efter avsnitt byggde upp en rad frågor, som i sista avsnittet besvarades med utflippat flum, som inte sa någonting vettigt alls!

Det är nu kärlekens och mina ständiga samtal kommer till nytta. Vid frukostbordet, eftermiddagsfikan och middagen. Framför allt SPA-baden med martini och tända ljus, där mängder med kreativa idéer hanteras. Återstår förmågan att sortera alla tankar, alla briljanta idéer, och hitta tråden att sy ihop dem med. Så ska det säkert bli bra den här gången också.

Publicerat den

Skrivande, ljustillverkning och hemmagjorda räkmackor

Gråa och trista november är här. Enligt mitt tycke årets tristaste månad. Så man får anstränga sig lite extra för att få lite guldkant även dessa dagar. Så vi satsar helhjärtat på ett deltagande i Na-No-Wri-Mo och kommer förhoppningsvis en bit på vägen med aktuellt bokmanus. Kan kanske behövas för att komma över en torftig och egentligen allt för sen recension för min tredje del av Legender från Thiramaar. Denna Alla Helgons dag, har annars ägnats åt att komplettera ljudisoleringen i vår studio. Kunde också glädjas åt att senaste el-räkningen är tusen kronor lägre än föregående månad, och samtidigt konstaterar vi att vi hela det här året har varit duktiga på att spara el. Ett sätt är att använda oss av värmeljus, doftljus och vanliga stearinljus, som dels lyser upp på ett hemtrevligt vis, och dels bidrar till uppvärmningen. Därmed kan vi också hålla ner den elektrifierade uppvärmningen. Idag passade vi även på att stöpa egna doftljus av gammal stearin. Ett välgörande SPA-bad med nya kreativa idéer blev det också, och kvällens middag blev underbara hemmagjorda räkmackor. Bara för att vi kan.

Publicerat den

I min fiktiva värld

Satsar som bekant för fullt på årets Na-No-Wri-Mo, och gör det helhjärtat med att skriva på min fjärde bok i serien ”Legender från Thiramaar”. Det går ärligt talat lite upp och ner. Ibland flyter det på för fullt, ibland är det svårt att komma någon vart. Men det underlättar trots allt att jag numera medan jag skriver, befinner mig i den fiktiva världen Thiramaar som jag praktiskt taget byggt upp från grunden från de första stapplande orden i min första bok. En värld som växt allt eftersom jag har behövt nya platser för mina vid det här laget 79 olika karaktärer. Alltså de som jag har namngett. Karaktärer som flera av dem blivit nästan som personliga vänner. Det är märkligt med det där, hur den värld och de människor man diktar ihop berättelser kring, efterhand blir som något slags nära vänner. Tänk om man kunde sitta ner och samtala med Elana, Adric, Kintara eller Andor, och såklart Kintaras bror Samus. Eller att få besöka medicinkvinnan Ogda i hennes prunkande trädgård. Inte minst trollkarlen Cornizendo och hans älskade Belvida Bell hade jag gärna kunnat prata i timmar med om tidsresor och magiska formler. Och alla de kaxiga men rätt sympatiska kadlinierna hade jag också gärna velat samtala med, och kanske få något smaskigt recept på en härlig svampgryta.
Alla känns de som nära vänner, men det är kanske inte så konstigt. De flesta har jag ju känt i mer än tjugofem år.