Tänd ett ljus …

Tankar hit och dit. Förvirrade tankar. Funderingar och spekulationer. Vad kan hända? Vad ska hända? Vad bör helst inte hända? Vem ska göra si? Vem ska göra så?

Håller min berättelse? Finns det någon logik? Ja, jag vet … det är en fantasy, så det kanske inte alltid måste vara hundra procent logiskt. Men jag vill heller inte lösa olösbara situationer med något slags hokus-pokus á la Twin Peaks! Den suggestiva otroligt spännande mordhistorien som obönhörligen parkerade oss i tv-fåtöljen (till och med jag har haft en sån) på nittiotalet och som avsnitt efter avsnitt byggde upp en rad frågor, som i sista avsnittet besvarades med utflippat flum, som inte sa någonting vettigt alls!

Det är nu kärlekens och mina ständiga samtal kommer till nytta. Vid frukostbordet, eftermiddagsfikan och middagen. Framför allt SPA-baden med martini och tända ljus, där mängder med kreativa idéer hanteras. Återstår förmågan att sortera alla tankar, alla briljanta idéer, och hitta tråden att sy ihop dem med. Så ska det säkert bli bra den här gången också.

I min fiktiva värld

Satsar som bekant för fullt på årets Na-No-Wri-Mo, och gör det helhjärtat med att skriva på min fjärde bok i serien ”Legender från Thiramaar”. Det går ärligt talat lite upp och ner. Ibland flyter det på för fullt, ibland är det svårt att komma någon vart. Men det underlättar trots allt att jag numera medan jag skriver, befinner mig i den fiktiva världen Thiramaar som jag praktiskt taget byggt upp från grunden från de första stapplande orden i min första bok. En värld som växt allt eftersom jag har behövt nya platser för mina vid det här laget 79 olika karaktärer. Alltså de som jag har namngett. Karaktärer som flera av dem blivit nästan som personliga vänner. Det är märkligt med det där, hur den värld och de människor man diktar ihop berättelser kring, efterhand blir som något slags nära vänner. Tänk om man kunde sitta ner och samtala med Elana, Adric, Kintara eller Andor, och såklart Kintaras bror Samus. Eller att få besöka medicinkvinnan Ogda i hennes prunkande trädgård. Inte minst trollkarlen Cornizendo och hans älskade Belvida Bell hade jag gärna kunnat prata i timmar med om tidsresor och magiska formler. Och alla de kaxiga men rätt sympatiska kadlinierna hade jag också gärna velat samtala med, och kanske få något smaskigt recept på en härlig svampgryta.
Alla känns de som nära vänner, men det är kanske inte så konstigt. De flesta har jag ju känt i mer än tjugofem år.

Na-No-Wri-Mo – dag 1

I år har jag tänkt att verkligen försöka fullfölja Na-No-Wri-Mo (National Novel Writing Month). Tanken är att jag ska satsa på ”Ashas sten” med förhoppningen att när november är slut ska jag ha fått ihop åtminstone ett råmanus. Förhoppningsvis. Jag har ju så här långt drygt hundra sidor i bokform klart plus en hygglig storyline.

Del 4 tar form!

Arbetar just nu för fullt med genomgång av de totalt drygt 19 000 ord jag har skrivit i Ashas sten (det som ska bli en ny del i serien Legender från Thiramaar). Det är hittills tjugo kapitel skrivna, och jag läser igenom och gör en del kompletteringar i texten, och funderar samtidigt över uppslag till fortsättningen. Tanken är att denna genomgång ska vara klar senast till månadsskiftet oktober-november. Då ska jag även ha klart en hållbar tidslinje (synopsis) för resten av romanen. Sen är förhoppningen att resten av boken ska skrivas under Na-No-Wri-Mo i november. Hoppas det går vägen, och förhoppningen att kunna ge ut del fyra under 2023 kan infrias!

Ännu en dag i Malmö

Hade satt klockan på 5.45, vaknade 5.42, kunde sträcka lite på mig och ändå stänga av alarmet innan det gick igång och därmed även hade väckt kärleken. Onödigt, eftersom det bara var jag som skulle upp. Men jag kan inte låta bli och förundras över hur det där med väckarklocka fungerar nu för tiden. Tänk om det varit så på den tiden när jag arbetade normalt dagtidsarbete. Då kom jag aldrig upp när klockan ville!
Färdades mot Malmö på E65 i morgonrusningen, med den sedvanliga proppen vid rondellen vid Sturups-avfarten. Parkerade som jag oftast gör i Triangeln-garaget, och fick sen en lagom promenad till sjukhusområdet. Var på mitt femte, och kanske sista, besök på hudkliniken i Malmö under morgontimmarna. Efter det slog jag mig ner på Espresso house i Triangeln Center för en god frukost och någon timmes arbete med ”Ashas sten”. När affärerna öppnade hade jag några ärenden att klara av, varpå jag återvände till Espresso house och en ”middagsfika”, och invänta en kund som köpt en Ipad-penna av Snezana.
Sen är det bara så att jag gillar det där med att sitta på ett fik och skriva, och samtidigt studera människorna i rörelse omkring en.

Kvinnohistorier i Billesholm – Vi säljer böcker!

Vi säljer signerade böcker på lördag den 15 oktober mellan kl. 10 – 17 i Skeneholmssalen i Billesholm, under arrangemanget ”Kvinnohistorier”

Vi tar om det från början …

Efter dagens SPA-bad som gav en mängd bra uppslag, kan jag också konstatera att enklaste sättet att gå vidare med mitt manus, är att helt enkelt börja om från början. Det blev så pass många förändringar i manuset, att det helt enkelt är lättare att börja om från början. Därmed inte sagt att det tidigare manuset är kasserat. Det ska bara stuvas om.

Tar om det från början …

Nu har jag nog hamnat i det där läget – igen – när skrivandet en tid haft fritt utrymme och ett antal idéer har fyllts på och vävts ihop hjälpligt till något slags sammanhållen berättelse. Som till slut ändå visar sig inte riktigt hålla ihop. Med effekter och företeelser som mest blir upprepningar. Det är då det är dags att stoppa, och ta om alltsammans från början, med andra infallsvinklar. Tror vi behöver ett SPA-möte!

Andor är min!

Vafan?!
Nu kommer Star Wars-serien ”Andor” på Disney Plus. Andor är ju en av mina huvudkaraktärer i min humoristiska fantasy-serie ”Legender från Thiramaar”, och framför allt i ”Gudarnas spira”! Den boken började jag skriva på 1994! Kan jag stämma Disney för upphovsbrott … eller nåt?!