Vissa dagar känns det mesta trögt och ineffektivt. Igår var lite en sådan dag. Lite seg korrekturläsning och ett mindre tag med Kalla mig Chris. Mycket mer blev det inte.
Den här måndagen var helt annorlunda. Den inleddes med ett meddelande med värmande ord apropå min självbiografiska bok ”Idag kan det kvitta”. Sen har hela dagen varit betydligt mer produktiv än gårdagen. Har arbetat undan korrektur av flera noveller till vår kommande novellantologi ”Löftet”, korrigerat ljudfiler som blivit fel vid uppladdning av en uppdaterad version av ”Gudarnas spira” och samtidigt även laddat upp ännu en ljudboksnovell vi fått nöjet att publicera.
Lite hemsidesarbete på uppdrag har jag också hunnit med. Har även deltagit i ett årsmöte via zoom.
Senare delen av kvällen kom dock arbetsenergin av sig lite, när jag råkade radera ett antal musikalbum från mitt arkiv på DropBox. Som väl är finns de ju på min dator … men det är ganska tidskrävande att ladda tillbaka filerna i molnet.
Sociala medier överflödas fullt begripligt nu av allt vansinne som sker där – in the land of the free and the home of the brave – och det är stundvis svårt att värja sig. Har ändå bestämt att jag ska försöka begränsa mig till att ta del av nyheter via mina tidningar Sydsvenskan och Ystads Allehanda, och möjligen en och annan nyhetssändning på radion. Men sen är det ju det här som når mig inte bara genom dessa kanaler, utan även flera andra, som handlar om det rena helvete som transpersoner i USA nu utsätts för. Ren förföljelse, och det gamla inskränkta och djupt kränkande snacket om sexuella avarter och pedofili! Jag blir vansinnig varje gång jag hör detta resonemang, som enbart handlar om att demonisera transpersoner. Personer som egentligen enbart vill leva sina liv i lugn och ro, som de människor de är. Först och främst – att vara transsexuell har ingenting med sex att göra! Det handlar helt och hållet om att uppleva sig själv egentligen tillhöra det andra könet. För min del kan det enkelt sammanfattas av en väns kommentar när hon fick kännedom om min diagnos – Du tänker som en kvinna! Det är i princip vad det handlar om! Sen när vi kommer till snacket om pedofili, så är det en sällsynt usel och oerhört inskränkt grov förolämpning, som enbart handlar om den anklagande sidans (oftast vita män i ålder 30 – 60 år) totala brist på vett och normalt förstånd! Alla som känner mig förstår nog att min enda kärlek är riktad mot min älskade fru! Men genom mitt liv har jag, i olika sammanhang, lärt känna väldigt många transpersoner, men även många lesbiska tjejer och gay killar. Och jag vågar dyrt och heligt intyga att ingen av dem är ens i närheten av pedofili! Detta hat och hets mot transsexuella, som lyckligtvis så här långt inte är fullt så omfattande här i Sverige, är fullkomligt obegripligt. Vad är det exakt hos oss som skapar detta hat?! Vem tar någon som helst skada av att vi är de vi är?! För egen del är jag exakt samma person, som jag alltid varit, och den enda skillnaden nu sen jag dragit undan de där förbannade gardinerna jag smugit bakom i hela mitt liv, är att jag är lite gladare och positivare.
Dagen rasar iväg, som vanligt, och man får ligga i för att hinna med. Så här långt har jag ändå hunnit med en del. Ljudboken (Idag kan det kvitta) är registrerad och uppladdad. Därutöver är ytterligare två E-böcker av ”externa” författare publicerade, och Belvida Bell förlag kan lite stolt erbjuda böcker av 22 olika författare, utöver oss själva. Apropå böcker börjar vi också få en uppfattning om hur stor vår kommande fantasy novellantologi Löftetkommer att bli. Drygt 400 sidor!
Vidare apropå böcker ser det ut att kunna bli ytterligare några marknader att delta på för vår del den kommande sommaren.
För övrigt gick det ju rätt så bra i fotoklubbens månadstävling, med temat UFO. Intressant tema som triggade kreativiten. En Norrländsk insjö och vår skrivbordslampa fick bli mitt UFO, men det var med enbart en poängs skillnad den lyckades komma först.
Sen är det onekligen skönt att ha sysselsättning så man åtminstone stundvis kan få glömma bort allt skit som händer i vår omvärld just nu. Onekligen kunde jag nästan känna lite avund, när jag såg råbocken som förnöjsamt låg och vilade i solskenet i vår trädgård.
Planen för den gångna veckan var först och främst att läsa in och slutmixa ljudboken för Idag kan det kvitta! Den planen lyckades. Har äntligen klarat av en dispyt med tvivelaktiga leverantörer – och fått rätt – i en dispyt som pågått sedan november förra året. Det handlar om ofoget som såväl Postnord som Early Bird ägnar sig åt, att hänga paketer på brevlådan. Vilket är direkt olämpligt eftersom vi uppenbart har tjuvar som rör sig i vårt område! I övrigt har veckan handlat om att färga håret och jag har bokat tågresa. Har valt och laddat upp mina bidrag till årets Riksfotoutställning. Dessutom har vi gjort inträde på den sociala medieplattformen Bluesky, med förhoppningen att den kanske kan bli en anständig efterträdare till de ryggradslösa! Den här veckan inleds med att publicera ljudboken Idag kan det kvitta.
Parkerade mig i studion igen på eftermiddagen, och fick nu läst in ytterligare tretton kapitel av Idag kan det kvitta. Därmed är allt inläst! Nu återstår ljudmixningen av desssa kapitel, och förutsatt att allt är ok efter det, kan ljudboken äntligen publiceras förhoppningsvis någon gång under den kommande veckan!
Har ägnat fortsatt tid under dagen åt inspelning av min självbiografiska berättelse Idag kan det kvitta. Det tar sig. Återstår tio kapitel att läsa in. Sen ska det mixas, och kanske den är klar att publicera den kommande veckan. Med andra ord har jag suttit i garderoben nästan hela dagen.
Under september månad förra året läste jag in ett antal kapitel av min självbiografi Idag kan det kvitta. Men jag stötte på en del problem, bland annat då jag upptäckte textfel i manuset, som behövde korrigeras. När jag senare dessutom provlyssnade de kapitel jag hade läst in, noterade jag flera brister, och beslutade därför att hela inspelningen skulle tas om. För att få lite ordning på det atbetet, har ja reserverat hela den här veckan för det arbetet. Kunde efter en del justeringar i studion påbörja arbetet idag, och har så här mot kvällens slut nio ljudfiler inlästa och färdigredigerade.
Den här söndagen har lunkat lite försiktigt, och jag kanske har varit något omtumlad efter att ha hamnat på förstasidan i bästa lokaltidningen, när jag dessutom fick veta att det var redaktionschefen som bestämt att det var dagens bästa reportage. Och visst har det haft effekt – några nya vänner har dykt upp på sociala medier, och någon ytterligare bok har faktiskt sålt. Ganska många träffar på min hemsida. Och flera trevliga människor har hört av sig med uppmuntrande tillrop. Har gjort lite tekniska förberedelser i studion, där planen är att jag ska tillbringa större delen av den kommande veckan. Kanske blir det utrymme även för lite mer målande. (to be continued …)
Inledde veckan med besök av reporter och fotograf från bästa lokaltidningen Ystads Allehanda. Under samtalen som fördes då, kom också idén fram till vad uppföljaren till Kalla mig Anna ska heta – Kalla mig Chris! För övrigt medan vi försökt smälta att världens största demokrati håller på att förvandlas till något helt annat under styret av en clown och hans stenrike heilande kompis, har vi ägnat mesta tiden åt det vi är bäst på – att skriva och att skapa konst. Glädjande att vi fått positivt besked om medverkan vid den för vår del troligen största marknaden hittills den kommande sommaren. Och inför vårens, sommarens och höstens marknader har vi också fått levererat en ursnygg dekoration för dessa event.
För övrigt har jag haft ett besök hos tandläkaren som innebar att jag blev trådlös … efter att de avlägsnat stygnen efter operationen. Vi har varit hos duktiga Camilla på Krattan och blivit klippta. Och så har jag fått tid bokad för konsultation i Linköping.
Veckan avrundades med resultatet från söndagens trevliga fikamöte – en härlig artikel i Ystads Allehanda!
Andie Lindskog 