Det blev till den varmaste dagen hittills den här sommaren – självaste midsommarafton! Så naturligtvis kunde vi spendera kvällen på altanen, med lite lagom avspänd musik via Bluetooth till Marshall! Perfekt lösning. Så slipper man höra eventuellt fylleskrål från grannarna. Midsommarmat för vår del var den numera självklara matjestårtan som har fått ersätta vanliga sillvarianter. De avnjuter vi lite till vardags istället. Traditionell midsommarstång har vi dessutom inom synhåll hos våra tyska grannar. Bättre kan det inte bli. Stillheten i sommarvärmen njuter vi för fullt av, i en tillvaro som faktiskt känns bra på väldigt många vis just nu. Semester … eller nåt, ligger framför oss. Inledda behandlingar går oförändrat vidare. Aktiviteter under Malmö Pride väntar oss. Liksom ett spännande dansant fotouppdrag. Visst är det härligt med semester.
Idag var vi i Kävlinge och träffade gamla vänner! Faktiskt vänner jag känt i mer än fyrtiofem år, men som vi av olika anledningar inte träffar så ofta nu för tiden. Det blev en trevlig sammankomst inledningsvis med ljuvligt god sushi på den relativt nyöppnade sushirestaurangen Sagoi i Kävlinge. Tyvärr gick det inte att få kaffe med tilltugg där, så vi valde senare att förflytta oss in till ”centrum” och Pappis restaurang & pizzeria för en kopp kaffe och för vår del en smarrig Tiramisu. På hemvägen kunde vi beundra en ovanligt stor fullmåne som glänste över Vombsjöns vågor.
Efter att vi, förhoppningsvis, äntligen lyckats städa bort all felaktig hantering av våra böcker, i det misslyckade samarbetet med ett visst förlag, börjar vi nu äntligen se en positiv förändring. För första gången sen mina böcker gavs ut, har vi nu kunnat notera att de faktiskt har sålt i näthandeln! Något som knappt skett under åren det andra förlaget hade ansvar för dem. Åtminstone inte enligt de rapporter vi fått! Nu satsar vi hårt på att sälja ut återstående exemplar innan vi kan ge ut vår egen upplaga. Julhandel och en kommande julbokmarknad i Malmö kan förhoppningsvis bidra till det. Under de senaste veckorna har ju min tredje del av Legender från Thiramaar – Regntider – kommit ut. Dessutom har vi fått andra upplagan av Eliaths hopp levererad från tryckeriet, och har med den påbörjat återtagandet av våra böcker. Mer om bokbranchen är att vi i dagarna äntligen tecknat avtal med Axiell, och ska därmed också åter igen kunna få ut våra böcker på den digitala marknaden. För övrigt har vårt allt mer högerextrema land trots allt fått sin första kvinnliga statsminister, och dessutom en transkvinna som skolminister. Oavsett parti önskar jag att den konstellationen består även efter valet 2022. Mer kvinnor i styrande positioner är genomgående positivt. Intressant i sammanhanget är ju också att vi åter igen kunnat konstatera hur högerpacket för fullt har hetsat mot en minister som dragit på sig privata ärenden hos kronofogden, samtidigt som man kategoriskt undviker det faktum att deras egen partiledare – han som aldrig vet något – uppburit otillåten ersättning för sitt uppdrag medan han varit sjukskriven. För övrigt kan jag åter igen konstatera att det är positivt att vara pensionär, och att jag har betydligt mer att göra nu än jag hade under mina yrkesverksamma år. Hade ett större fotouppdrag i helgen, och veckan har inletts med bland annat ett positivt besked från vårt försäkringsbolag som generöst bidrar till mina nya glasögon, efter en irriterande repa mitt i synfältet. Hälsomässigt har operationssåret läkt väldigt bra efter bortopererad ”fläck”. Behandlande spruta verkar ha haft önskad effekt, och till helgen intas tredje Covid-sprutan. Och nu laddar vi inför den stundande julbokmarknaden i Malmö den 18 december.
Redan i oktober för ett år sen var det meningen att vi åter skulle få uppleva Steve Hackett, före detta gitarrist i Genesis, live på KB i Malmö. Men Coronan ställde till det, och konserten blev uppskjuten ett helt år. Nu äntligen under fredagen (19 november) var det dags! Det serverades först närmare fyrtio minuter med skatter ur Hacketts egen repetoar, som inleddes med fullt ös med Clock – the angels of Mons från albumet Spectral mornings. Efter en kort paus serverades därefter hela konceptet från livealbumet från 1977 Seconds out, som dessutom är det sista albumet med Genesis innan Steve Hackett lämnade bandet. Det var också där progrock-eran tog slut för bandet som istället utvecklades mot en mer poporienterad rock. Hackett däremot har fortsatt bevarat den eran, och med sina Genesis Revisited-konserter har han lyckats hålla liv i, och även bevisat att den musiken som skapats från gruppens första album From Genesis to Revelation och fram alltså till Seconds out fortfarande i allra högsta grad håller. Dessutom med svenskättade sångaren Nad Sylvan har låtarna fått ett lyft och nytt liv. Även övriga musiker som medverkar på den här konserten bidrar fullt ut till en allt igenom fantastisk musikupplevelse. Det är Roger King på keyboard, svenske Jonas Reingold på bas och gitarr, Rob Townsend med saxofon och flöjt med mera samt fenomenale trummisen Craig Blundell. Den sistnämnde serverade ett trumsolo fullt i klass med de vi tidigare hört av Phil Collins och Chester Thompson tillsammans. Steve Hackett fyller 72 år nästa år, men jag hoppas att han håller länge till. Trots att det här var den tredje konserten med honom som jag upplevt, vill jag gärna vara med om fler.
Mitt dagboksskrivande sen snart femtio år tillbaka är nog ganska välkänt vid det här laget. Mindre känt kanske mina exceptionellt psykedeliska tuschteckningar från tidigt 70-tal är, vilket dessutom fick någon att tro att de framställts under tung drogpåverkan. Trots att jag aldrig någonsin använt droger. Mindre känt kanske det är att jag faktiskt under några månaders tid arbetade som discjockey främst på ett ställe som hette Laxman på ”Nya Åke Hans” i Lund vintern 1977, där jag dessutom upplevde några dramatiska timmar Lucianatten efter att en dåre lyckats anlägga en brand i pizzerian våningen ovanför diskoteket vi arbetade i. Apropå brand så lyckades jag själv bli förstasidesstoff i Kvällsposten under hösten jag flyttat hemifrån, då jag somnade ifrån en sockerkaka i ugnen. Hungrig under nattimmarna med taskig ekonomi gjorde att jag utnyttjade de resurser jag hade, och svängde ihop en sockerkaka. Medan den gräddades i gasugnen la jag mig i soffan med hörlurar på och njöt av Roxy Musics senaste album Stranded! Någon timme senare vaknade jag av att lägenheten var rökfylld och brandkåren just stannat utanför mitt fönster. Faran var redan över, och av sockerkakan återstod enbart en förkolnad klump i ugnen. Och poliserna som kom för en efterkontroll fick sig ett gott skratt. Under den efterföljande lördagen hade min morbror konstaterat att det stod skrivet om mig i Kvällsposten. En slutsats han förmodligen drog utifrån vetskapen om var jag bodde, och knappast någon annan skulle baka sockerkaka mitt i natten! Inga namn var nämnda i tidningen. Bara att det var i Slottstaden i Malmö. För övrigt då? Tja, de flesta vet väl att jag är stor djurvän och kanske fram för allt kattälskare, vilket också bevisas av att jag haft 41 katter i mitt liv. Och så mitt stora musikintresse, som bland annat innebär att jag kan sjunga med i de flesta låtar jag gillar, och att jag kan texten till David Bowies nio minuter långa låt Cygnet Committee utantill!
Veckan inleddes med smältandet av resultatet från kyrkovalet, där vi glädjande kunde konstatera att högerkrafterna fått stå tillbaka. Även om jag personligen inte är medlem i Svenska Kyrkan känns det som en innerlig lättnad att högerdårarna inte fått inflytande.
En stor del av den här veckan har dessvärre dominerats av tjafs med en person inom fotovärlden som tycks sätta sig själv på väldigt höga sadlar och klagar på mig för att jag ogillar hans arroganta stil, som han hävdar inte är överensstämmande med verkligheten, vilket han förtydligar genom att ryta åt mig att jag ”för helvete inte ska kalla honom arrogant, för då har jag pissat i skåpet”! Ja men tack för den bekräftelsen! Konsekvensen av detta är den enda naturliga – det är helt slut med alla fortsatta kontakter från min sida! Jag behöver verkligen inte bufflar i mitt liv.
Annars har den här veckan flutit på i mestadels stillhet. Har reagerat negativt över det faktum att Dollarstore redan nu i september börjat sälja juldekorationer. Inte undra på att man allmänt är rätt trött på allt som har med julen att göra.
Kan också konstatera att det fortfarande finns en hel del att röja upp efter samarbetet med det tvivelaktiga förlaget. Det i sin tur har lett mig fram till lite skrytsamma texter vad mitt författarskap anbelangar både på Instagram och på Facebook. Skrytsamt men kanske med rätta?
Veckan avrundades med ännu en utomhusutställning av bilder i samarbete mellan Sjöbo, Ystad och Österlens fotoklubbar. Den här gången hölls den på gräsplanen framför Bures på Kivik. Jo, de kallar sig så, även om det för mig rent språkligt känns mer korrekt med ”i Kivik”! Hur som helst blev det några hyfsat soliga men lite blåsiga timmar där besökande på årets Skördefest på Österlen kunde beundra våra bilder. Ja, och så blev det ju utrymme för en ljuvlig räkmacka hos nämnda Bures också.
Så kom väntade handlingar från Trafikverket, som innebär lite fotoarbete under söndagen. Och vi kan fortfarande så här i slutet av september njuta av en av sommarens absoluta höjdpunkter – Magnum Double Gold Caramel billionaire glass!
Första veckan i augusti har nått sitt slut. En vecka som jag inledde lite ambitiöst med tanken att börja varje dag med en halvtimmes promenad. Det ska erkännas att det gått sådär. Två tillfällen har det blivit den här veckan. Å andra sidan har det blivit några steg på andra tider de andra dagarna, så lite promenad har det ändå blivit. Det är kanske bra att börja med viss försiktighet. En händelse av betydelse den här veckan var att jag nu blivit helt klar med allt korrekturarbete med ”Regntider”, och har därmed kunnat påbörja arbetet med att förbereda för tryck. Under veckan har vi faktiskt också gjort något så ovanligt som att besöka Veberöds församlings sommarcafé, där vi fick ta del av ett underhållande och gripande berättande om att bli sig själv. Vi har även hunnit med ännu en grillträff med fotoklubben, och en liten Österlenutflykt med smaskig räkmacka på Backagården och familjeträff på Borrbystrands camping. Veckoslutet har dominerats av en utomhusutställning på Torget i Tomelilla, i ett samarbetsprojekt mellan Sjöbo, Ystad och Österlens fotoklubbar. Trettio utställare med drygt åttio bilder visade upp sina alster. På fredagen var vi i Hammenhögs församlingshem för att ta farväl av en skrivarvän som lämnat oss. Kommer att sakna hans underhållande julsagor vid framtida julsageträffar. Söndagen ägnades lite åt bilder. Närmare bestämt ett försök att välja bilder till årets upplaga av Närkampen, den tävling som hålles varje höst mellan Sjöbos, Ystads och Österlens fotoklubbar.
Idag blev det en liten Österlen-utflykt, med först eftermiddagsfika på favoritstället Backagården mellan Kåseberga och Löderup. Sedan besök på Borrbystrands camping och träff med familjen. Hemvägen blev något snirklig och allt för lång, eftersom jag var dum nog att tro på GPS:en! Men det var ju en vacker sommarkväll, och fina vägar.
Idag fick vi träffa ”min pappa Marianne i verkligheten”. Ett arrangemang i Veberöds församlings sommarcafé där Ann-Christine Ruuth berättade öppet, underhållande, gripande och inspirerande om sitt liv.
Andie Lindskog 