Kategori: Mitt liv

Publicerat den

Ruuth, Lee … och jag!

I somras lyssnade min kärlek och jag på ljudboken ”Jag kom inte ut – jag blev mig själv” av Ann-Christine Ruuth. I dagarna har vi sett första avsnittet om ”Snickar-Björns” transition till Lee på TV4. Timingen känns onekligen läglig. I september förra året kom mina memoarer ut! Det som från början var tänkt mest som en personlig analys av mitt liv, blev efterhand till en uppriktig och öppen berättelse om vem jag är, och egentligen alltid varit. Den blev mitt sätt att ”komma ut”! Att det råkade ske inom ett inte allt för stort tidsspann mellan Ann-Christine Ruuths bok och dokumentären om ”Snickar-Björn” som blev Lee är rena tillfälligheter. Ändå – dessa båda kändisar har naturligtvis helt andra förutsättningar att berätta sin historia, och att uppnå omvärldens förståelse och kanske rentav uppskattning, än vad jag någonsin kan drömma om. De har och har haft helt andra förutsättningar än vad jag haft. Ändå är likheterna slående. Ett liv genom barndom, tonår och in i vuxenvärlden då man ständigt kämpat för att dölja och gömma vem man innerst inne är. En ständig plåga, och ett evigt smygande och rentav skådespeleri för att visa upp en person man egentligen aldrig varit. Ett ständigt vandrande i ett töcken av osäkerhet, och en rädsla för att aldrig våga ta steget fullt ut och leva det liv man egentligen alltid velat. Varför?! Vems liv är det egentligen man har levt? Inte mitt i alla fall. En påklistrad påtvingad roll som inte är jag.

Även om mitt liv inte sett ut som Ruuths eller Lees och även om jag aldrig haft samma förutsättningar eller utgångsläge som de, så känns alla symptomen igen. Och varför måste allt kring detta vara så tungt?! Oavsett vad jag går igenom, så är jag fortfarande samma person som jag varit i stort sett i hela mitt liv. Möjligen numera lite positivare och gladare.                          

Publicerat den

Rörelse, boktryck, korrektur och skrivande som vanligt

Så här långt in i februari har en hel del av tiden ägnats åt att njuta av vårt ”nya” arbetsrum. Å andra sidan är det i sig kanske inte något direkt unikt. Eller ja, lite unikt är det klart med ”nya arbetsrum”. Men vi brukar ju spendera mycket tid i just det rummet. Självklart med diverse skrivrelaterade sysslor. Har korrekturläst och gjort inlaga till ”Skarvkvinnan”, och har även inlett testläsning / korrektur av en kompis självbiografi, som så här långt visat sig riktigt bra. Har hunnit med ytterligare två besök i Slottstaden i Malmö där det ena besöket dessutom avrundades med indisk mat på Restaurang Mumbai. Vi har hälsat på en kär vän som hamnat på sjukhus, men som sakta men säkert nu är på bättringsvägen. Och i veckan blev min rörelseillustrerande bild etta i Fotoklubbens månadstävling, med just temat Rörelse.
Veckan avrundas förutom med fortsatt skrivande, även uppladdning av filer för två böcker till tryck!

Publicerat den

En självbiografisk berättelse

Publicerat den

Ingen hund

Under sammanräknat drygt fyrtio år har det funnits hundar i mitt liv. Nu har det gått några veckor sen Scrollan lämnade oss, drygt tretton år gammal. Nu finns det inte längre någon hund i mitt liv.
Det kommer att ta tid att vänja sig.
Ingen hund man behöver kliva över på väg ut ur arbetsrummet, då hon alltid låg mitt i dörrhålet.
Ingen hoppfull hund som lystet följer med ut i köket.
Ingen hund som skäller vid ytterdörren när hon vill in.
Ingen hund som möter vid dörren varje gång vi kommer hem, och nästan ger känslan att hon stått just där i alla timmar, sen vi körde hemifrån.
Ingen hund som sitter vid matbordet med vädjande blick och tålmodigt väntar på en skiva knäckebröd som hon älskade.
Ingen hund som ödmjukt sträcker fram tassen när hon vill ha uppmärksamhet.
Ända sen slutet av åttiotalet har mitt hem varit boplast även för både katter och hundar. Nio hundar har det blivit, och de har tillsammans med katterna alltid varit en självklarhet i mitt liv.
Vi har sagt att vi inte ska ha fler hundar. Men det kommer att ta tid att vänja sig.

Publicerat den

Dagbok – 50 år

Idag för precis femtio år sedan började jag skriva några korta meningar i ett kollegieblock. Ritade in en grön marginalkant och även linje som markerade ett sidhuvud. Där skrev jag med röd penna; Januari – 1973. I tre meningar redogjorde jag i korthet vad som skett i min tillvaro denna årets första dag. Därmed hade jag på allvar börjat skriva dagbok, samma år jag flyttade hemifrån! Egentligen hade jag gjort sporadiska anteckningar i en plankalender sen 1969, kanske till och med sen 1968. De kalendrarna finns dessvärre inte kvar. De försvann troligen i en översvämning i vår källare sommaren 1980. Men från den 1 januari 1973 blev det till en daglig vana, som består än idag femtio år senare. Då handlade det mest om kortfattade noteringar om vad som hände i mitt sjuttonåriga liv. Men med åren har det dagliga innehållet vuxit, och förutom aktuella händelser innehåller dagboken idag även en hel del funderingar och reflektioner. Ofta fungerar den effektivt också som ett sätt att få skriva av sig, och tidvis har den också varit ett utmärkt bollplank när jag har behövt ventilera känslor och frustrationer. De senaste tio åren har förvisso inte det behovet funnits på samma vis. Dagboken är ett utmärkt minnesdokument, och en perfekt källa att tillgå varje gång det uppstår osäkerhet kring när, var och hur saker och ting har inträffat.

Den var naturligtvis också ett ovärderligt underlag när jag arbetade med mina memoarer – Idag kan det kvitta.

Lite då och då har det funnits människor i min närhet som har ifrågasatt vitsen med att skriva dagbok. Jag kan naturligtvis komma på flera bra anledningar. Men det här är en ack så viktig del av mitt liv, och jag ser egentligen ingen som helst anledning att jag ska behöva försvara att jag skriver.

När jag idag, femtio år senare, börjar skriva min dagliga dagboksnotering, gör jag det samtidigt som jag lite stolt konstaterar att dagboken när sista ordet för 2022 var skrivet innehåller exakt 3 000 340 ord!

Publicerat den

Året 2022

JANUARI – FEBRUARI
Dålig start på året. Lunginflammation med tre långvariga besök på akuten, och ett sjukläge som varade halvvägs in i februari.
Avtal klart med Axiell Media – vid årets slut har vi publicerat 22 noveller och 4 romaner i e-boksformat, plus 3 ljudböcker.

MARS
Vår älskade Mogwai skadad, efter trolig fajt med grannkatt. Tvingades gå med tratt i flera veckor.

APRIL – MAJ
Ystads Allehanda gjorde reportage om oss och våra böcker – igen.
Cornizendo – debatt med gudarna, novell ur Legender från Thiramaar utgiven.
Råmanus till memoarer – Idag kan det kvitta – klart!

JUNI
Vi badade i Skärsjön, första delen i serien om Skärsjön kom ut!
Vår inspelningsstudio blev klar.
Påbörjade epileringen, och därmed inleddes en tid med ganska många rundor till mina gamla hemtrakter i Malmö.

JULI
Deltog på Malmö Pride – talade om Vi badade i Skärsjön på ett event på Sheraton, Triangeln.
Stort fotoprojekt – Grekisk Dans för tanter.
El-fel orsakat av trasig spis, avslöjade samtidigt s k vänners rätta jag!

AUGUSTI
En ganska stillsam månad med semesterkänsla – eller nåt.

SEPTEMBER – OKTOBER
Dressincykel i Fyledalen.
Mina memoarer – Idag kan det kvitta – kom ut! Och jag med dem!
Brit Floyd på Malmö Live
Bokförsäljning vid eventet Kvinnohistorier i Billesholm.
Godkänt önskad medicinering ett år till.

NOVEMBER
Deltog och fullföljde Na-No-Wri-Mo med 51 286 skrivna ord.


DECEMBER
Bokmässa i Lund och julbokmarknad på Victoria i Malmö.
Transvoices med min novell Förlorade år kom ut.
Mogwai återigen skadad efter fajt med grannkatt.

DECEMBER
Farväl till Scrollan

Publicerat den

Mogwai till veterinär – med mera!

Åter igen har Mogwai fått ett sår på kinden som orsakat en svullnad. Åter igen har vi fått ta honom till veterinär, där han fått dränage och antibiotika. Troligen handlar det om en konfrontation med någon katt i grannskapet. Precis som det gjorde i mars. Samma behandling med X antal dagar med tratt, och utegångsförbud. Vi passade på att handla inför nyår, som planerna i sista stund blivit oväntat förändrade inför. Och så har jag varit på Vårdcentralen för en femte injektion. Avbokad tid i Malmö har också blivit ombokad, så det blir en ny tur dit i början av året. Life goes on, after all.

Publicerat den

Vinylskivans Dag

Idag firar man Vinylskivans Dag! Visserligen har jag ju sålt ut det mesta av mina vinylskivor, eftersom de ändå aldrig blev spelade, då all musik i vårt hem kommer från digitala filer på dator, mobil eller surfplatta. Eller från Spotify.
Men vinylskivan har varit en väldigt viktig del av mitt liv sen tidigt sextiotal och åtminstone fram till början av nittiotalet. Då började Cd:n allt mer ta över, för att sen fram emot någonstans runt 2007-2010 börja trängas undan av enbart digitala musikfiler.
Det finns väldigt många situationer och upplevelser genom mitt liv, som är förknippade med vinylskivor.
Som när jag körde moped hem en lördagseftermiddag med Bowies nya album Aladdin Sane fladdrande i en plastpåse från Broddmans, och hela vägen önskade att moppen kunde gå fortare.
Eller när jag satt på Laxman i Lund i slutet av sjuttiotalet som DJ.
Eller att jag nästan sprang ner dörrarna hos Space records, Rollis och Mitt & Ditt i Malmö (m.fl), så pass att personalen hade klart för sig vilken musik jag gillade, och direkt när jag klev in i affären rekommenderade nyinkomna skivor som de visste att jag skulle gilla.
Till alla de hundratals tillfällen jag legat i soffan med hörlurar och lyssnat på den senast inhandlade lp-skivan.
Musik har alltid varit en nästan livsviktig del av min tillvaro, och vinylen har stått för det under minst tre decennium.

Publicerat den

# 14 – Rundtur i gamla hemtrakter – Det blev två ärenden idag

Var ännu en tur i gamla hemtrakter. Passade även på att uträtta ett annat ärende också när jag ändå var där. Och nä, det var inte till Pizzeria Pompei, som funnits där sen åren jag bodde i området. Var i god tid som jag faktiskt brukar, och fick dessutom vänta lite extra tid med en kopp kaffe. Så jag fick utrymme att fundera lite kring mitt arbete med bok nummer fyra i Legender från Thiramaar, som jag lite grann har kört fast i! Sen verkar det vara lite problem för satelliterna att nå dit ner, åtminstone att döma av min ”promenadmätare”. Det den visar ser mer ut som att jag varit överförfriskad! Det har förvisso hänt några gånger under åren jag bodde i området. Men absolut inte nu.

Publicerat den

Rundtur i gamla hemtrakter – # 13

Dags för ännu ett besök i mina gamla hemkvarter. Hade lite mer tid till godo, så jag passade på att ta en lite längre promenad den här gången. Märkligt nog har jag haft hyfsat tur med vädret vid varje tillfälle jag varit här på sistone. Men idag var det ju faktiskt dessutom nästan sommarvärme. Gav mig dock inte tid för någon fika idag, eftersom jag hade ärende även till Triangeln. Men jag ska hit fler gånger, så det kan säkert bli fler tillfällen för fika. Måste ju kanske också kolla in hur det nya köpcentret på Kronprinsen ser ut. Kvällsmaten hemma tillsammans med kärleken bestod av ljuvligt god räkmacka. Resten av kvällen ska jag försöka få till en storyline för ”Ashas sten”, så att jag är förberedd inför Na-No-Wri-Mo som startar i veckan som kommer.