Man kan väl kanske säga att det långsamt blir bättre med tummen. Men det känns ändå som att det ännu är långt kvar. Behöver inte använda ortosen lika mycket, men fortfarande gör även den allra minsta belastning på tummen väldigt ont. Samtidigt finns det ett nytt orosmoment. Har sedan någon månad tillbaka fått problem med höger långfinger som låser sig i ett visst läge och stundvis också gör väldigt ont. Framför allt på natten, och jag vaknar ofta under nattens gång av att jag har ont. Kan vara det som kallas ”trigger finger” men kan kanske också vara artros, som helt enkelt spridit sig. Får väl höra vad läkaren säger när jag ska dit den kommande veckan.
Det som är mest oroande med detta är att problem med övriga fingrar kan påverka mina främsta intressen negativt. Alltså skrivande och bildskapande på datorn.
Middagspromenad i höstsolen
Medan hundra- kanske tusentals gäss gastade högljutt på åkrarna utanför Karups fritidsområde tog vi vår promenad, i solsken och snålblåst. Ett led i kampen mot kilona, som faktiskt ser ut att fungera. Det går lite långsamt men ändå i stort sett neråt. På fem veckor har minskningen legat på mellan ett halvt och ett kilo per vecka. Sen blir det förvisso några mindre bakslag, som när vi för två veckor sedan var och åt asiatisk buffé, och förra lördagen när vi fick god mat hos goda vänner, liksom den gångna helgen när vi också fick god mat i Fristad! Men… man ska ju leva också.
Men den diet vi kör efter nu handlar om recept och tips vi hittat på http://www.mabra.com . De fungerar alldeles utmärkt, då recepten som är väl anpassade för att kunna gå ner i vikt samtidigt är väldigt goda. Man äter gott, men ändå sparsamma portioner! Då är det inte jobbigt att banta.
Frihet
Idag fick jag äntligen plockat bort gipset helt, och ersatt med enbart en ortos. Luftigt och ledigt, även om jag fortfarande förvisso är väldigt begränsad. Trots friheten får jag egentligen inte göra någonting alls som belastar tummen. Det innebär även belastning av övriga fingrar på den handen då allt påverkar tummen. Får heller inte köra bil förrän fram åt januari! Tur för mig att min kärlek också kan köra, även om hon egentligen inte tycker om det.
Så… vad jag främst kan sysselsätta mig med även framöver ytterligare några månader, är att skriva och skapa bilder. Men det gör jag ju gärna.
Lättare
Fick tagit stygnen idag, och bytt gipset mot ett lite mindre. Skönt med lite lättnad. Kan konstatera att det är på dagen ett år sen jag fick gjort samma sak på högra handen.
Nutidens kedjebrev
Med jämna mellanrum dyker inlägg upp på Facebook som går ut på att den som publicerat det håller på att rensa bort vänner, och så vill man göra vad man kallar för ett test, genom att uppmana folk att kopiera och klistra in inlägget på sin egen sida. Genom att göra detta ska man då visa att man minsann står upp mot cancer! Underförstått blir konsekvensen naturligtvis också att om jag väljer att INTE kopiera och publicera på min Facebooksida tycker jag att cancer är bra!
Ursäkta mig, men det här är otroligt korkat!
För det första och viktigaste; Hur många cancersjuka blir friska eller ens bara lite bättre genom att folk klistrar in en taskigt översatt ursprungligen engelsk text!?
För det andra och egentligen precis lika viktigt; Jag är verkligen emot cancer! Min bästa kompis dog 31 år gammal i lungcancer, båda mina föräldrar dog i cancer och så vidare!
Istället för att slösa tid på att lägga upp sådana meningslösa inlägg, kan man ägna några minuter åt att gå in på förslagsvis Cancerfondens eller Barncancerfondens gåvosidor och skänka pengar! Då gör man nytta!
https://www.cancerfonden.se/
https://www.barncancerfonden.se/
Soppdiet
Sedan i lördags kör vi soppdieten!
Enligt infon ska man kunna gå ner upp till 7 kg på en vecka!
Vet inte om det verkligen är möjligt, men bara några kilon mindre på en vecka vore en bra start.
Jag tänker inte gå in på någon närmare förklaring på exakt hur dieten är sammansatt, men som namnet antyder är det främst soppa. Men det går inte med vilken soppa som helst. Den ska bestå av kål, morötter, lök, persilja, buljongtärningar, krossad tomat, löksoppa i påse, stjälkselleri och örter. Man kan äta i princip hur mycket soppa man vill per dag.
Ungefär så här ser det ut;
Dag 1: Du får äta av soppan och frukt tills du blir mätt, du får dock inte äta banan.
Dag 2: Du får äta av soppan och grönsaker tills du blir mätt, du får dock inte äta ärter, bönor och potatis.
Dag 3: Du får äta av soppan, frukt och grönsaker tills du blir mätt, du får dock inte äta banan, ärter, bönor och potatis.
Dag 4: Du får äta av soppan tills du blir mätt och lägga till max 8 bananer med max 8 glas lättmjölk.
Dag 5: Du får äta av soppan tills du blir mätt och lägga till 300 g nötkött och sex tomater.
Dag 6: Du får äta av soppan tills du blir mätt och kan nu äta obegränsat av kokt fisk och grönsaker.
Dag 7: Du får äta av soppan tills du blir mätt och lägga till råris, grönsaker, fruktsafter, te eller kaffe.
Recept till soppan
Ingredienser till soppa: • 6 stora gula lökar • 2 burkar konserverade tomater 800 gr • 1 mellanstort vitkålshuvud • 2 påsar löksoppa (Knorr ca. 12kr/st) • 2 gröna paprikor • 4–6 morötter • 1 selleristjälk • 2 tärningar grönsaksbuljong • persilja • örtkryddor Beredning:
1. Ansa och skär grönsakerna i skivor eller bitar.
2. Lägg den i en gryta 8–10 l.
3. Strö över med löksoppa och lägg i buljongtärningarna.
4. Häll i vatten så att det gott och väl täcker.
5. Koka ca 1h
6. Smaka av med soja om du vill.
Efter fem dagar börjar det onekligen bli lite tjatigt med soppan, men nu hade min kärlek gjort en ny sats och smaksatt den så att den blivit fylligare i smaken. Dessutom hade hon skurit kålen i mindre bitar. Så nu var soppan betydligt godare. Saken är den att hon gör ljuvligt goda soppor, men just den här hamnar egentligen inte bland de tio godaste. Men med tanke på vad dieten förväntas ge är det absolut värt det.
Idag var vi alltså framme vid dag 5, då vi fick äta 300 g nötkött och sex tomater. Det blev i form av underbara hemmagjorda cevapcici och alltså tomat men även lök!
Resultatet viktmässigt då? Ja, vi har ju två dagar kvar så det är väl för tidigt att säga, men några sju kilo blir det inte. Men närmare 2½ kilo har jag i alla fall tappat från dag 1 fram till i morse!
Opererad!
Så var det äntligen dags! På tisdagskvällen ”checkade” jag in på Handkirurgen i Malmö. Blev tilldelad ett eget rum, nästan. Hamnade i barnsalen (!) där det fanns två sängplatser avdelade med ett draperi i mitten. Men den andra halvan var tom den här kvällen. Fick fika med goda mackor, och sen låg jag i sängen och kollade film på surfplattan.
Somnade runt midnatt och sov gott hela natten och vaknade vid 6.00-tiden bara några minuter innan sköterskan kom för att väcka mig. Dags för dusch, och sen var det bara att parkera i sängen igen och vänta! Vid operationen av högertummen för ett år sen åkte jag upp till narkosen redan på morgonen. Men den här gången dröjde det ända till strax före middag.
Och själva operationen tog drygt två timmar, vilket var dubbelt så långt tid som förra året. Men enligt läkaren var detta en av de mer komplicerade tumartrosoperationer han genomfört.
Sen var det bara att vila och inte minst få något att äta. Hade ju fastat sen kvällen innan.
Efter ytterligare en god natts sömn fick jag sen äntligen åka hem till min kärlek framåt middag idag.
Och nu är jag sjukskriven inledningsvis fram till mitten av januari.
Att operationen var komplicerad märktes. Det är en märklig känsla det här med bedövning. Jag kände tydligt hur det slets och knipsades och skars i skelettet, och jag kunde till och med känna när man skar upp operationssåret. Men ingen smärta! Och trots att operationen utfördes vid tumleden, kändes det nästan som att allt skedde i armhålan.
När bedövningen släppte kändes smärtan. Och den här gången har jag fått betydligt starkare medicin än jag fick förra året.
Nu håller jag…!
Har bestämt mig. I avvaktan på operationen väljer jag att stoppa nu. Känns inte motiverat att försöka kämpa på med jobbet, när priset bara blir mer och mer ont. Dessutom har jag ett sår på handen som måste läkas innan operationen, annars finns risken att det hela skjuts upp. Och naturligtvis stöter man till hela tiden så att såret förnyas. Det är en vecka kvar till operationen, och så länge kan jag vara hemma utan läkarintyg. Även om jag förvisso säkert hade kunnat få intyg om det behövdes. Men det blir enklare så här.
Så jag har meddelat arbetsgivaren och lämnat ifrån mig ”hjälpmedel” (d v s bilnycklar och mobil).
Nu är det bara att vänta…
90 dagar blev drygt tre veckor
Den förste i denna månaden fick jag besked att man inte kunde leva upp till vårdgarantins 90 dagar när det gällde operation av min vänstra tumled. Med andra ord räknade jag med att det kunde bli operation kanske tidigast i början av december, eller möjligen inte förrän in på nästa år. Vårdgarantin innebär ju att man har rätt att få vård på annat sjukhus, och eftersom jag känner att jag inte vill dra ut på det här mer än nödvändigt, ringde jag idag för att få veta mer om vart jag i så fall kan vända mig. Det visade sig att en kallelse är på väg till mig, och jag är uppsatt för operation den 27 september!
Ja, jag tyckte att det blev lite konstigt då läkaren vid mitt förra besök sa att det inte var särskilt lång väntetid, och bara några dagar efter fick jag brev med information att det INTE skulle bli inom vårdgarantins 90 dagar. Rent allmänt är det tydligen så att det är lång väntetid, men INTE till den här avdelningen!
Så det betyder med andra ord att det är mindre än två veckor kvar tills det är dags.
Tummarna – säsong 2
För lite drygt en vecka sen var jag på återbesök på handkirurgen efter ”sommaruppehållet”. Gången innan var i slutet av maj, och då tyckte läkaren att vi kunde avvakta över sommaren med tanke på semestrar och så. Något slags tro om att sommaren innebär lite lättnader och mindre slit, eftersom man ju brukar ha semester, eller…!?
Själva beskrivningen i journalen som läkaren skrivit handlar om att jag är… brevbärare…! Vilket känns som en ganska klen beskrivning av vad det egentligen handlar om!
Breven är bara en liten del av det vi lägger i varje brevlåda. Det är dessutom dagstidningar i varierande tjocklek, diverse tjockare veckotidningar typ olika motor-, dator, trädgårds- eller mode-magasin, och en hel del adresserad reklam. Bilden visar en packe till EN abonnent! Det handlar om vikter på allt mellan cirka 50 gram till runt 1 000 gram! Till varje abonnent.
Läkarbesöket den här gången gick via en tur på röntgenavdelningen, och resultatet av det visade en kraftigt ÖKAD förslitning av vänster tumled. Vi har alltså gått från kraftig förslitning på båda tumlederna som bedömningen löd efter första röntgen i januari 2016, till ”måttlig artos” som läkaren skrev i journalen i mars 2017, till nu då kraftigt ökad förslitning!
Men oavsett vad läkaren skriver i journalen, så är fakta att det gör mer och mer ont för varje dag som går. På samma vis som det var med höger tumled. Nu går vi dessutom in i höstperioden när allt vi har att distribuera tenderar att bli mer och tjockare. Så frågan är hur länge till det kommer att hålla. På ett sätt har jag vant mig vid smärtan, och jag har heller aldrig varit den typen som lägger ner all verksamhet bara för att det gör ont. Så jag fortsätter, men det känns allt mer!
Nu är jag i varje fall uppsatt för operation, men har också fått beskedet att man för närvarande har väntetid på MER än 90 dagar! Så kanske tidigast i december, eller rentav början av nästa år. Kommer jag att klara det!? Återstår att se.
Andie Lindskog 