Kategori: Dagbok

Publicerat den

Frågor på #bakombookstamgramkontot

Har svarat på lite frågor på Instagram (#bakombookstagramkontot)

Kan man köpa dina böcker direkt från dig och få dom signerade?
Absolut kan man det. Hör bara av dig via DM. Du kan även nå mig via min hemsida perabl.com

När började du skriva? Vad är din största inspiration?
Två frågor egentligen. Jag har skrivit i hela mitt liv. Har skrivit dagbok sen jag var tretton. Den omfattar idag drygt 2,5 miljoner ord! Min första text som kunde liknas vid en novell eller roman, skrev jag när jag gick i åttan.
Min största inspiration är utan tvekan min kärlek Snezana. Våra dagar börjar med intressanta samtal vid frukostbordet, och de pågår oftast hela dagen. Vi peppar varandra, ger varandra idéer och uppslag och hjälper varandra ständigt med våra texter.

Hur skapades Thiramaar? Växte världen fram eller var den redan klar när du klev in i den?Från början var det enbart landet Thiarien, men efter hand föddes det ena grannlandet efter det andra till att nu omfatta sex länder. Till slut kändes det tvunget att namnge världsdelen också – Thiramaar. Gudarnas spira är egentligen den berättelsen allt började med (trots att den blivit bok nr 2) och redan efter första kapitlet insåg jag att en karta var nödvändig. Den har sedan växt fram tillsammans med berättelsen. Fortfarande nu när jag skriver på ”Fyran” fyller jag på kartan med nya orter och platser.

Något särskilt du brinner lite extra för i dina texter?
HBTQ är viktigt, mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Jag försöker få in dessa ämnen med lite ironisk touch där det passar. Eilaths hopp är ju i allra högsta grad en HBTQ-berättelse.

Om du inte fick skriva, vad skulle du då göra för att få utlopp för din kreativitet?
Fantasykonst baserat på mina egna foton. Sysslar med det lite emellanåt, även om det inte blivit så mycket av det de senaste åren.  Nyaste är dock omslaget till Regntider som ska komma ut i år. Det är ett exempel på min fantasykonst.

Publicerat den

Vi ramlar in i maj

Vid den här tidpunkten för åtta år sedan hade vi bokstavligt talat kört våren till mötes. På väg mot Slovenien och senare även Kroatien, åt vi kvällsmat på en uteservering i Werfen-Imlau i Österrike, i tjugosex sköna plusgrader. Det var inledningen på en veckas bilsemester som även innefattade ett spontanbesök i Venedig. Fördelen med att köra bil och inte boka övernattning i förväg.
Men det var då det. Nu håller vi oss mest hemma, främst på grund av Coronan. Men första vaccinet är dock avklarat för min del. Eller hur var det nu de sa? Man har väl blivit chippad, om man får tro de där intelligensbefriade konspirationsivrarna.
Annars har den mesta tiden precis som vanligt mest handlat om skrivandet. Har genomfört i samarbete med en Instagram-vän en tävling kring min bokserie ”Legender från Thiramaar” där vi lottade ut en bok. Flera av tävlingsbidragen var så pass bra att vi faktiskt bestämde att dela ut tre prisböcker!’
Med förra sommarens sköna skrivarkvällar på altanen i minne, har vi under de senaste två veckorna köpt material och byggt ut vindskyddet ytterligare, röjt och fixat lite och dessutom skaffat lite trivsam belysning. Så nu hoppas vi bara på en lång och varm sommar. Första vackra dan i maj kunde vi inviga detta ”extra rum” fullt ut, med eftermiddagsfika, grillmiddag och en stunds skrivande i den kvardröjande värmen från eftermiddagssolen.
En missad novelltävling ledde till att jag påbörjade ett nytt romanprojekt – ”Förlorade år” – som till vissa delar blir en självbiografisk berättelse.
En del bildredigering har det också funnits utrymme för. Inte minst lite spännande lek i FaceApp som även gett inspiration till att satsa på lite rött i kamp mot de grå tinningarna.
Med fotoklubbens årstävling i nära minne, blev resultatet från årets upplaga av RIFO också en ytterligare påminnelse om att fotografering inte längre är det som är mest intressant att syssla med för min del.
För övrigt går arbetet vidare med slutredigeringen av Regntider, medan jag nog även har bestämt mig för att titeln på bok nummer fyra ska vara Ashas sten.
Och striden går vidare mot förlaget som tror att våra utförda arbeten ska betraktas som ideellt arbete.
När det gäller vårt skrivande har vi tagit ett beslut. Så gott som allt vi skriver hjälps vi åt att bearbeta, korrekturläsa och vi genomför i princip vad som närmast kan betraktas som en form av både redaktörs- och lektörsarbete. Vi hjälper varandra med idéer och uppslag och en mängd förslag på förbättringar i varandras skrivna texter. Så fortsättningsvis står vi båda som författare till varje producerad roman. Först ut är den delvis verklighetsbaserade romanen Vi badade i Skärsjön, som just nu cirkulerar bland testläsare.

Publicerat den

Skriva med eller utan inspiration

Jag kan ofta känna frustration över att jag saknar idéer, saknar fantasi att få till någon bra berättelse. Har mängder med påbörjade skrivarprojekt, som alla har det gemensamt att de börjat som en bra och inspirerande idé. Men efter i bästa fall ett eller två kapitel, har fantasin tagit slut! Men jag har ändå lärt mig att det är viktigt att hålla igång skrivandet med eller utan inspiration. Flödesskrivning är ett bra sätt! Det handlar om att man bara skriver vad helst som dyker upp i tankarna. Utan att lägga någon vikt vid rättstavning eller grammatik. Riktigt så gör inte jag. Jag skriver förvisso rakt ut från stundens tankar och funderingar. Men allt det här med rättstavning och så sitter på något vis i ryggmärgen. Skriver jag fel, korrigerar jag omedelbart. I min flödesskrivning diskuterar jag med mig själv, ställer frågor och försöker besvara. Har jag kört fast i något skrivande, kan jag resonera med mitt ”flödesskrivningsdokument” ungefär som jag skulle resonera med en annan person. Och ibland får jag rentav till ett avsnitt som kan användas i mitt pågående projekt. Utöver flödesskrivningen har jag även min dagbok. De flesta som känner mig vet att jag skriver dagbok, och har gjort så vid det här laget i hela 46 år! Genom årens lopp har jag ibland fått höra kommentarer från människor som ifrågasatt vitsen med att skriva dagbok. Ja, jag kan nog komma på flera anledningar. Men just med tanke på det här med att skriva oavsett om man har inspiration eller ej, är ju en bra anledning till att skriva dagbok. På köpet får jag ju dokumenterat dagens händelser.

Publicerat den

En av världens största böcker?

(uppdaterat 2024-08-15)
Har skrivit om detta här tidigare också. Dock…
Sen den 1 januari 1973 har jag regelbundet skrivit dagbok!
Det finns ett uppehåll mellan den 7 februari och den 31 juli 1974 då jag av någon anledning inte skrev… tja, då var jag arton år så vad kan man förvänta sig. Sen saknas också en del mellan den 1 december 2000  till den 18 juni 2001, då jag förvisso skrev dagbok, men den försvann vid en hårddiskkrasch. Men i övrigt har jag skrivit varje dag under alla dessa år.
En del skulle säkert tycka att det är meningslöst, kanske rentav dumt, men för mig som älskar att skriva är det nästan en självklarhet. Min dagbok handlar naturligtvis om det som sker i min tillvaro dag för dag. Men därutöver är den också fylld av tankar och funderingar, och under alla åren som ensamstående fungerade den också ofta som ”enslingens bollplank” när man inte hade någon annan i sin närhet att ”diskutera” med.
Åtskilliga är de tillfällen då jag haft nytta av dagboken genom att jag kunnat gå tillbaka och kolla upp saker och ting. Eftersom allt dessutom numera är inlagt i datorn är det lätt att söka i den också.
Lite onödigt vetande är att fram till årsskiftet 2023-24 omfattade min dagbok nästan 3,2 miljoner ord! Skulle den ges ut i bokform skulle det bli cirka 18 100 sidor. (förutsatt att den trycks i samma format som mina Thiramaar-romaner – 110×180) Det motsvarar uppskattningsvis tio exemplar av Tolkiens kompletta ”Sagan om ringen”.

Publicerat den

Höstfrukost

Ännu en tidig morgon med frukost på SmakSak i Blentarp, och samtidigt lite ”närvaro” vid vår pågående utställning. Liftade med min kärlek när hon körde till jobbet, och sen tänker jag ta en välbehövlig promenad hem trots att regnet hänger tungt och hotfullt över hemtrakterna denna oktoberdag. Jag har paraply!
Tumleden känns lite bättre idag. Hade rejält ont igår efter byte av gips, men det känns lite lindrigare idag. Så det går ganska bra att skriva nu, och jag tänker ägna eftermiddagen åt fortsatt bildskapande.
Tur att man har full sysselsättning!

Publicerat den

Semester 2013 – Ystads Djurpark

Mitt första besök på Ystads djurpark, trots att det ligger nästan ”runt hörnet”, men definitivt inte det sista. Stora och bra utrymmen för djuren, och samtidigt lättillgängligt. Jag jämför gärna med Skånes Djurpark som jag besökt vid ett flertal tillfällen de senaste tio åren. Där är det betydligt svårare att se djuren, och de flesta har mindre utrymmen där. Dessutom är inträdet här lägre än i Skånes djurpark

Helhetsintrycket är väldigt bra. Dessutom finns det en alldeles förträfflig cafeteria, med världens godaste räkmackor!

Publicerat den

Semester 2013 – Folkets park i Malmö & Sen kväll vid Vombsjön

Besök i Folkets Park i Malmö. Det är ungefär 42 år sedan senast. Har ju förändrats en del sedan dess.
Kvällen avrundades med ett dopp i Vombsjön.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Publicerat den

Semester 2013

Inledningsvis kan man knappast klaga på vädret. Ja, det ska väl i så fall vara det vanliga gnället att det är för varmt!  Vi var på Degeberga antikmarknad på eftermiddagen i cirka trettio plusgrader! Lite för mycket faktiskt.
Dock – roligt att komma dit. Senast jag var på den marknaden var 2006. Vi gick runt och tittade på diverse gamla grejer, och kan väl konstatera att mycket av de prylar man omgavs med i sin barndom och även ungdom faktiskt klassas som antikviteter idag. Så det är väl där vi står idag! Lite antik, även om man är ganska ung i sinnet! I det avseendet hjälper naturligtvis kärleken upp väsentligt och bidrar till att man inte känner sig så himla gammal.

Detta bildspel kräver JavaScript.