Julbokmarknad på Victoria

Idag är det dags för sista bokeventet för detta året. Julbokmarknad på Victoria i Malmö.
Självklart är förhoppningen att det blir riktigt bra försäljning, och samtidigt hoppas jag innerligt att jag ska klara av det. Blir dessvärre tvungen att klara av det på egen hand, på grund av att Snezana är sjuk.
När sen detta eventet är avklarat, finns det en del annat som blivit lite eftersatt, som jag behöver ta tag i.

Vem bestämmer vad som är traditionsenligt?!

Ett exempel på hur en ”traditionsenlig” lucia kan se ut enligt mig!

Återigen har en SD-politiker visat upp sitt fula tryne! Luciatåget som Bollnäs folkhögskola skulle haft för regionfullmäktige i Gävleborg i tisdags, stoppades av fullmäktiges ordförande och riksdagsledamot Mattias Eriksson Falk (SD).
Enligt honom uppfyllde inte luciatåget ”kraven på hur ett luciatåg bör vara”, på grund av att det var en person som uppfattar sig som en hen som var lucia! Enligt hans uppfattning var det inte ett ”traditionellt luciatåg”!
Det här väcker så många upprörda frågor! Vad är egentligen ett traditionellt luciatåg? Vem bestämmer vad som ska anses traditionellt?! Hur kan en ensam politiker få bestämma en sådan sak?
Till alla er som i valet tyckte att SD var ett bra alternativ – är det verkligen detta ni ville ha?! Politiker som lägger sig i och bestämmer utifrån sin egen inskränkta trångsynta verklighetsuppfattning?!
Det räcker ju dessvärre heller inte med detta! Gång på gång ser vi exempel på hur SD vill vrida om samhället så att de som inte passar in i deras inskränkta värld ska exkluderas! Det är ett hot mot den fria tanken och rätten att vara vem man vill!
Det är just detta vi får när en betydande del av svenska folket släpper in Sveriges Dumhuvuden i den styrande värmen.

Himmel och hemsida

En fantastisk morgonhimmel följde mig på vägen mot Malmö i morse. Annars har övriga dagen och kvällen mest handlat om … tja, en kombination kanske man kan säga av skrivande och hemsidesarbete. Har fixat en del nytt till hemsidan, som i första hand rör mitt skrivande och i synnerhet Legender från Thiramaar. Finns en del kuriosa som kommer fram under skrivandet. Idéer som formas och utvecklas. Finns till exempel en hel del Photoshop-arbete med i arbetet. Naturligtvis inte i själva skrivandet, men när det handlar om att skapa marknadsföring, och inte minst karta över hela Thiramaar, som finns med i alla böckerna. Har skapat nytt sidhuvud till sidan om den pågående fjärde boken Ashas sten.

Julsageträff 2022

Dan före Lucia var det dags för ännu en trevlig julsageträff med skrivgänget. För egen del var det tolfte gången i ordningen. Precis som förra året höll vi till i Folkhemmet i Östra Hoby, där vi avnjöt lite julgotter och lyssnade på varandras nyskrivna julsagor. Tyvärr var det dock ett något reducerat gäng, på grund av sjukdomar. Dessa träffar har blivit till en av juletidens absoluta höjdpunkter!
Min julsaga blev Skänken-del 3 – som är en direk fortsättning på de tidigare God jul Kerstin från 2012och Skänken från 2014. (som dessutom numer finns utgiven som e-bok)

Låt mig presentera – Tishana – kaldiniernas huvudby

Under arbetet med Ashas sten, min fjärde bok i serien Legender från Thiramaar, har en idé om kaldiniernas huvudstad, eller kanske snarare huvudby, växt fram. Det borde faktiskt finnas en sådan, eftersom detta småfolk har bebott Thiarien i minst femtusen år. Människorna har ju bara bebott ön i lite drygt tvåtusentrehundra år. Människorna kom från Arsisien och började lite fräckt ta för sig av det välmående landet Thiarien år 847 f.H. Alltså före djävulen Hivers dödsdag som tideräkningen i den här världen lite jublande utgår ifrån. Nu kände jag att jag ju självklart behövde ha en lämplig symbol för kartan över Thiramaar som visar kaldiniernas huvudby. Så låt mig presentera Tishana, storbyn som är uppkallad efter kaldiniernas undersköna fruktbarhetsgudinna Tishania.

Bokmässa i Lund 2022

Idag var det dags för bokmässan i Lund i regi av Litteraturrundan. Inledningsvis såg det nästan ut att bli en lika lam tillställning som förra året, då vi faktiskt inte sålde en enda bok! Men det vände någonstans runt middagstid, och slutfacit blev att vi faktiskt sålde mer än förväntat. Inga svindlande intäkter, men trots allt bland de bästa hittills. Plus som så ofta lite nya intressanta kontakter. Nu ska vi se över lagret och packa om inför nästa helg, då det är dags för julbokmarknaden i gamla Victoriabiografen i Malmö.

En vanlig ovanlig fredag

En på ett sätt vanlig fredag, som ändå känns väldigt ovanlig. Lite pyssel med växter under dagen. Nya julstjärnor på plats som får göra vår stolthet sen två år tillbaka sällskap.
SPA-bad som är balsam för själen och bra för inspirerande samtal. Sen kvällsmat bestående av hemmagjord gudomligt god räkmacka. Ett positivt besked – för en gångs skull – från Skatteverket, som enkelt förklarat betyder att vi kan köra på precis som vanligt med Belvida Bell! Och så en liten bokleverans (2 ex) av en lite annorlunda novellantologi som jag haft nöjet att medverka i.
Och imorgon ska vi stiga upp tidigt.

I regissörsstolen – eller nåt!

Vilken märklig känsla egentligen.
Världsdelen Thiramaar och alla dess invånare, varav drygt åttio är namngivna, är min skapelse. Varierande långa perioder i närmare trettio år av mitt liv har jag tillbringat tillsammans med dem i deras värld. Detta medan min fantasi gett liv åt dem genom fingrarna, via tangentbordet rakt in i Worddokumenten i datorn. Det har dessutom burit frukt, då omgivningen givits tillträde till denna värld genom både fysiska böcker och via e-böcker. Nu äntligen ska detta även kunna erbjudas genom ljudböcker. Och plötsligt känner jag mig nästan lite som en filmregissör. Alla karaktärer, alla ortsnamn och inte minst alla uttryck på kaldiniska och även gammelthiramaariska har jag ju självklart genom skrivandet min egna helt klara uppfattning om hur det ska uttalas. Så nu ska jag sitta där i regissörsstolen och påpeka vad som görs rätt och vad som görs fel. Jag ska lyssna och avgöra om uttal är rätt, dialoger framförs på rätt sätt, karaktärernas framtoning är korrekta och så vidare. En ytterst märklig situation.
Hittills har jag tagit del av uppläsarens version genom prologen och de fyra första kapitlen av Eilaths hopp.
Jag lutar mig bekvämt tillbaka i regissörsstolen och ler belåtet. Det här blir hur jävla bra som helst.

Äntligen!

Så härligt positivt att äntligen kunna konstatera att det är på gång! Inom en inte allt för avlägsen framtid kommer vi att kunna publicera första delen i Legender från Thiramaar – Eilaths hopp – som ljudbok!