
Det fanns en tid för länge sen, långt före datorns intrång i vår tillvaro, då jag hade nästan mani på att sitta med en bit papper och en penna och klåttra för fullt varje gång jag talade i telefon. Kanske naturligt att sådant klotter inte sparas, just eftersom det mest är klotter. Ändå … ibland blir resultatet intressant. På senare tid har det där klottrandet lite grann hittat tillbaka till mig. Vi tillbringar ofta tid vid fikabordet och lyssnar på någon spännande ljudbok tillsammans. När fikan är över, är det inte alltid man är redo att gå från bordet. Vill lyssna på några kapitel till. Då passar det utmärkt att klottra lite. Så det här blir … tja … lyssnarklotter.
