Långtidssjukskriven och väntar på operation!
Men det är ju inte precis så att man sitter overksam, även om det är begränsat vad jag kan göra.
Idag är det förberedelser inför kvällen då vi ska ha Skrivmaraton här hemma. I morgon lördag är det dags för den, kanske, sista bakluckeloppisen för den här säsongen på Marknadsplatsen i Sjöbo. Direkt efter den ska vi delta i årets Litteraturrunda, och läsa högt i Bokhuset i Borrby.
Lördagskvällen och kanske söndagen får ägnas åt att plocka fram och/eller skapa bilder till en kommande utställning! Ingenting som anstränger tumlederna.
Sen måste jag nog dessutom fundera över saker som behöver fixas här hemma och försöka få klart så snart som möjligt. Från slutet av den här månaden och åtminstone en månad framåt är jag en ”enarmad bandit”!
Finns mycket att skriva
Även om det återstår en hel del redigeringsarbete med Eilaths spel, så kan jag inte låta bli att skriva vidare på andra projekt. Mitt nya fantasyprojekt heter ”Cornizendo”, och handlingen i den kretsar kring en trollkarl som förekommer i mina båda tidigare projekt Gudaspiran och även Eilats spel. Exakt var det ska bära hän vet jag faktiskt inte riktigt än, men det ska bli lite humor och lite tidsresa.
Sen har jag även mina memoarer som jag arbetat med en längre tid. Frågan är om det någonsin blir någon publicering av dem, men det kanske inte är det viktigaste. Finns en hel del frågetecken som kan bli en aning uträtade bara genom att man skriver om det.
De ursprungliga memoarerna är idag på totalt cirka 325 sidor i bokform! Men nu håller jag på att skriva om i en ”offentlig” version. Sen återstår det att se hur offentlig den blir. Spelar kanske mindre roll. Arbetet med det har en viss ”helande” effekt.
Eilaths spel klar – nu blir det mer jobb
Sent i går kväll skrev jag klart kapitel 19 av min fantasyroman Eilaths Spel! Det är ett projekt som tagit ganska många år att färdigställa. Jag har skrivit i omgångar, kört fast och sen har den legat långa tider. Senast jag körde fast var 2014, och efter det blev den liggande fram tills jag tog tag i den på allvar den 1 juli i år. Då strök jag två kapitel som egentligen var orsaken till att jag körde fast. Hade helt enkelt fått in för mycket drama och för lite humor. Jag var i och för sig nöjd med de dramatiska händelserna, men de passade helt enkelt inte in i den här boken.
Men nu är den klar. I bokform räknat är den på cirka 178 sidor.
Nu blir det mer jobb! Nu ska den läsas igenom och korrigeras, det ska läggas till och tas bort. Så det dröjer ett tag till innan den kan anses helt klar. Men dock – det ligger ett färdigt ”grundmanus”, och det arbetet som ligger framför är egentligen lättare.
Det skrivs för fullt…
Det skrivs för fullt i vårt hus! Det är så vi firar semester just nu! Skriver, dricker lite vin och trivs tillsammans!
Och jag kan med visst mått av förtjusning, blandat med lite stolthet och ett stänk av entusiasm konstatera att jag är inne på slutvarvet på min Eilaths spel.
Ja, sen ska den ju förstås läsas igenom och redigeras några gånger till, innan den kan anses helt klar. Men det är åtminstone på god väg.
Flitens lampa och så…
Samtidigt som jag arbetar med Eilaths spel arbetar min kärlek med diverse kärleksnoveller! Fjorton sådana har det blivit under knappt två veckors tid! Jag får lite del i dem genom att jag hjälper till med efterredigering. Två berättelser är jag dessutom mer delaktig i eftersom det handlar om två noveller vi skrivit gemensamt tidigare, men som nu har omarbetats till kärleksnoveller.
Samtidigt gläds jag väldigt mycket över att det är på det här viset!
I vår relation finns aldrig risken att ena parten kommer med händerna i sidorna och frågar surt; ”Hur länge tänker du hålla på med det där?” eller ”Ska du sitta med det länge till?”. Tvärtom – vi hjälper varandra, skriver tillsammans, skapar bilder tillsammans, eller bara inspirerar varandra och stöttar varandra.
Kan knappast bli mycket bättre än så!
Skriver så länge jag kan
Som jag skrivit tidigare här har jag sedan drygt två år tillbaka ont till följd av slitage i mina tummar. Än så länge är övriga fingrar något så när ok, och jag har så här långt inga större problem med att skriva, och heller inte bildskapande i Photoshop. Men så snart jag belastar tummarna gör det ont!
Så jag känner att jag vill försöka åstadkomma så mycket som möjligt nu. Till hösten blir det troligen operation, först av höger hand, vilket leder till lång sjukskrivning. En förmodad lång tid som jag kanske inte kan använda handen nämnvärt. Trots att jag är vänsterhänt är det ändå bekymmer när höger hand inte kan användas. Det är ju den jag hanterar musen till datorn med, och när jag skriver använder jag ALLA fingrar, utom egentligen tummarna.
Så till hösten blir väl min främsta sysselsättning att läsa böcker (har en rejäl trave olästa) och kolla film.
Till dess hoppas jag att jag är klar med allt jag för närvarande har framför mig när det gäller eget skrivande.
Väva ihop trådar
Det gäller minsann att man är vaken och helst kommer ihåg vad man har skrivit, men efter närmare 40 000 skrivna ord är det inte alltid så lätt. Trots att man är noga med att göra anteckningar och även en innehållsförteckning i Excel.
Nu handlar det om att samla alla trådar och väva ihop så att de kan leda fram till ett bra slut. Därmed inte sagt att jag är framme vid slutet än. Det återstår minst tre kapitel till! Kanske fler!
Kapitel 14 klart
Så blev kapitel 14 i Eilaths spel också klart! Och med viss stolthet kan jag konstatera att den för närvarande omfattar cirka 133 sidor i bokform! Rör mig faktiskt så sakteliga mot slutet, även om det fortfarande återstår ett antal trådar att knyta ihop.
Det tar sig
Har varit ganska flitig den senaste tiden, och lyckats komma en bra bit på vägen med Eilaths spel. Men precis som det var med min förra bok – Gudaspiran – blir det även här en hel del arbete med att gå tillbaka till tidigare kapitel för att kolla vad man skrivit, och ibland måste man ändra och lägga till eller ta bort.
Använder bland annat Excel för att hålla ordning på innehållet.
Det som ligger framför mig nu i den här storyn har jag ganska klart för mig. Nu gäller det ”bara” att få till en bra berättelse. Återigen kan jag konstatera att flödesskrivningen är ett utmärkt redskap för att kunna arbeta fram bra idéer.
Samtidigt är det SÅ inspirerande att skriva, och det dyker med jämna mellanrum upp nya idéer. Har redan skrivit inledningsraderna till det som kan bli nästa story att arbeta med när den här är klar.
Att flödesskriva
Har varit inne på detta tidigare, det här med flödesskrivning. Något vi fått lära oss på skrivarkursen som ett bra sätt att komma loss från skrivkramp, eller bara helt enkelt komma igång med att skriva. Det går ut på att man bara skriver vad helst som dyker upp i hjärnan, utan att fundera på meningsbyggnad, stavning etc. Det kan göras för hand och det kan göras i datorn. För egen del med mina dåliga tummar, väljer jag datorn. Men jag klarar inte det där med att strunta i stavning och så vidare. Det finns så hårt invant och går nästan med automatik att jag korrigerar allt eftersom det blir något tecken fel eller någon felaktig formulering eller felstavning. Den delen vill jag heller inte ändra på. Jag vill ha den automatiken kvar, eftersom det besparar en hel del jobb att i efterhand sitta och korrigera vad man skrivit.
Men för mig är flödesskrivning för det första ett utmärkt redskap för att bollplanka idéer med mig själv. Jag kan i texten ”resonera” med mig själv om olika idéer, och även se hur olika idéer ser ut när man skrivit det. Men det är också ett utmärkt hjälpmedel för att friska upp minnet. När man har varit borta från ett manus lång tid, som jag nu med min Eilaths spel som jag inte skrivit på sen två år tillbaka, så är det omöjligt att helt minnas hur man har tänkt sig olika delar i handlingen. Men då kan jag gå tillbaka i min flödesskrivning och hitta det mesta jag behöver ha för att fräscha upp minnet. Perfekt!
Andie Lindskog 