Teaser …
Klar – Igen!
Ännu en genomgång av manuset är klar! Nu ska den åter en vända till Snezana, och preliminärt kanske den rentav är klar för utgivning när hon är färdig med den. Och för varje etapp vi klarar av blir hela projektet mer och mer spännande.
Från att ursprungligen varit tänkt som ett sätt att försöka reda ut alla frågetecknen i mitt liv, har det hela utvecklats till ett fullödigt bokprojekt, som jag faktiskt rentav även själv känner kan ha ett värde långt utanför den krets som känner mig. Sen jag påbörjade skrivandet på allvar för tio år sedan, har den haft flera olika titlar. En av dem har varit ”Den nakna sanningen”, vilken jag dock ratade eftersom det visade sig redan finnas böcker med den titeln. Den slutliga titeln kom egentligen till av att Snezana en dag då vi som så många gånger förut diskuterade mina memoarer, slog fast att det fanns några ord jag faktiskt ofta yttrade apropå allt som blivit eller inte blivit som jag önskade i livet – idag kan det kvitta!
Semester … eller nåt!
Juli, ljuva juli! Semestertider! Ja, jag vet … jag har permanent semester. Men ändå … min kärlek jobbar fortfarande, och hon har semester den här månaden! Vilket betyder att hon finns hemma tillsammans med mig alla dagarna, och alltså har vi semester.
Men semester för oss för närvarande, innebär inte några större utsvävningar. Vi tar det enbart lugnt och njuter av dagarna.
En del aktiviteter har vi ändå haft. Först och främst var det ju Malmö Pride som i alla avseenden blev väldigt givande. Många trevliga positiva möten, och en försäljning som blev bättre än vi vågat hoppas på. Så pass bra att vi nu måste ta ställning till hur vi bäst fyller på vårt lager med böcker ur Legender från Thiramaar-serien. Därtill ett offentligt framträdande som gick väldigt bra.
Vi har genomfört ett lyckat fotouppdrag med grekisk känsla, med invigning av ny kamera, som blev särskilt lyckat tack vare min kärleks gåva.
Därtill har vi fått sålt en vinnarbild!
Hemmavid har vi fått gjort bedömning av våra förutsättningar för solenergi och nu avvaktar vi experternas bedömning.
Jag har gjort några besök i mina gamla hemtrakter, föranlett av önskvärd behandling . Och fler blir det.
Likaså kan jag konstatera att ett år gått sen jag inledde medicinsk önskad behandling.
Semestern löper vidare ett tag till, och nu ska vi mest bara njuta av tillvaron tillsammans.
Ljusglimtar?
I mina memoarer framgår det mest som att nästan allt i min uppväxt och även fortsatt upp i vuxen ålder varit nattsvart i relation med mina föräldrar, och kanske i synnerhet med min mor. I kapitel 17 har jag under rubriken ”Ljusglimtar” ändå ställt frågan om det inte funnits något positivt också! Jo, självklart! Det har visst funnits en hel del positivt från mina föräldrar, och fram för allt från fars sida. Inte minst visar det sig i allt far gjorde för oss i huset i Öved, som utan hans insatser knappast någonsin ens skulle blivit beboeligt för oss. Men samtidigt ringer mors klagovisa i hennes dagbok kring hur illa hon tyckte om att far faktiskt spenderade tid med renoveringsarbete hos oss i Öved.
Men kort och gott – visst har det funnits ljusglimtar från mors och fars sida genom vårt liv. Men trots alla ansträngningar att tänka positivt, är det de negativa händelserna som hårdast sitter fast. För att citera Björn Afzelius; För som barn tar man kärleken för given, allting annat är mot ens natur!
Full rulle – skönt med semester!
Det blir faktiskt flera turer till Malmö nu de här två veckorna. Bara under innevarande vecka har jag två turer till mitt gamla hemkvarter, och lite hastigt och lustigt har jag dessutom halkat in på ett återbud till Hudkliniken.
Kunde inte låta bli en liten extra sväng in på min gamla gata, Östra Ryttmästaregatan, där jag kunde konstatera att allt i stort sett ser ut som det gjorde då. Lite prydligare kanske, men annars nära nog samma trivsamma kvarter.
Nästa vecka är det ju Malmö Pride, och för vår del är det full aktivitet under tre av de totalt fem pride-dagarna. Först ett event på Pride house / Scandic Triangeln den 6 juni, där vi ska berätta om det som hände vid Skärsjön. Alltså vår gemensamma boksvit. Sen är vi på plats i Folkets park / Pride park den 8 och 9 juli, och säljer signerade böcker! Både första delen i sviten om Skärsjön, och även de tre böckerna i den humoristiska fantasyserien ”Legender från Thiramaar”. Synd bara att inte mina memoarer har hunnit bli klara, men det får väl vara till 2023. Mitt i alltsammans planerar vi även ett besök på årets vikingamarknad vid Foteviken.
Full rulle, med andra ord. Skönt med semester.
Förändring …
Idag för ett år sen var jag på ett läkarbesök som förändrade mitt liv!
Kort visit i gamla hemtrakter
Var på en kort visit i det som under sammanlagt närmare åtta år var mina hemtrakter – Slottstaden i Malmö! Det var hit jag flyttade när jag lämnade mitt föräldrahem på andra sidan stan 1973. En stor del av mina memoarer utspelar sig naturligtvis just i det här området.
Genom årens lopp och fram till det tillfälle då jag till slut valde att lämna stan bakom mig för ett liv på landet, hann jag med att bo på åtta olika adresser i Malmö. Östra Ryttmästaregatan i Slottstaden var det absolut trevligaste området av dem alla. Hyfsat långt borta från centrum, men ändå nära. Promenadavstånd till Ribban. För att bara nämna några positiva detaljer om den stadsdelen. Intressant och se hur Regementsgatan förändrats från ganska bred kullerstensbelagd gata, till en smalare med frodiga gröna träd längs båda sidorna. Lite kul också när man ser den gamla Saga-biografen som under mina år förvandlades till Systembolag, numera inhyser en Coop-butik.
Det kommer mer från dessa kvarter framöver från mig.
Tomhet
Efter tio års skrivande i varierande omfattning, är jag alltså i princip klar nu med memoarerna. Även om det förvisso återstår någon vända till att korrekturläsa, så är boken i det närmaste klar. Därmed infinner sig den där känslan igen, av tomhet! I tio år har jag levt med att rota runt i mitt förflutna. Många smärtsamma och ofta bortglömda insikter har kommit upp till ytan. Ändå känner jag att hela mitt arbete med min egen lite annorlunda historia faktiskt haft en läkande effekt. Osäker och villrådig satte jag mig vid datorn och skrev de första orden, och tio år senare kom jag ut på andra sidan – bildlikt och bokstavligt talat!
Korrektur klart!
Fyrtioåtta kapitel, 53 629 ord. Det är omfattningen på berättelsen om mitt liv! Så som det ser ut nu, när jag just avslutat korrekturarbetet och är nästan redo att lämna över manuset för granskning. Har några mindre detaljer att se över bara, innan jag kan gå vidare. Jag är förvisso partisk, och för mig är det en väldigt viktig berättelse. Men samtidigt känner jag att det faktiskt är en ganska stark berättelse dessutom. Den blev onekligen också starkare än jag kanske från början föreställde mig när jag påbörjade arbetet för tio år sen.
Det kan tänkas att det finns de som menar att jag har fel i mycket jag berättar i den här boken. Det har jag inte. Det är så här jag upplevt saker och ting. Det här är helt och hållet en berättelse om mitt liv och hur jag upplevt och uppfattat saker och ting i min tillvaro.
Första delen av Skärsjön och första och enda delen av memoarer … och en del annat.
Första dagen denna veckan var vi nästan uppe och väckte tuppen. Anledningen var att vi skulle Sturup på morgonen! Då skulle man kunna tro att vi äntligen var på väg på en utlandsresa. Men icke! Vi skulle hämta en hyrbil hos Hertz, innan vi därefter fortsatte till Motorcity i Svedala. Ärendet var att lämna bilen för service, byte av vindruta efter ytterligare ett förargligt stenskott, reparation av krockskada och dessutom besiktning av både bil och släp! Ett suveränt kundmottagande, och väldigt lätt att förstå varför vi varmt rekommenderar denna bilfirma! Och så fick man för några dagar dessutom prova på att köra en Peugeot SUV med automatlåda. Annars har veckan föga förvånande handlat mest om skrivande. Dock kanske lite mer än vanligt. Första delen i vårt gemensamma projekt – Vi badade i Skärsjön – kom från tryckeriet. Boken vi ska presentera på Malmö Pride den 6 juli. Inom samma genre kan jag också glädjande och lite lättad konstatera att råmanus och även min första korrekturläsning av mina memoarer blivit klara den här veckan.
När vi nu förväntas få lite varmare och soligare väder den kommande veckan, kunde vi redan på fredagen avnjuta grillmat på altanen, innan vi återgick till fortsatt skrivande under kvällen.
