Idag är det dags för sista bokeventet för detta året. Julbokmarknad på Victoria i Malmö.
Självklart är förhoppningen att det blir riktigt bra försäljning, och samtidigt hoppas jag innerligt att jag ska klara av det. Blir dessvärre tvungen att klara av det på egen hand, på grund av att Snezana är sjuk.
När sen detta eventet är avklarat, finns det en del annat som blivit lite eftersatt, som jag behöver ta tag i.
En fantastisk morgonhimmel följde mig på vägen mot Malmö i morse. Annars har övriga dagen och kvällen mest handlat om … tja, en kombination kanske man kan säga av skrivande och hemsidesarbete. Har fixat en del nytt till hemsidan, som i första hand rör mitt skrivande och i synnerhet Legender från Thiramaar. Finns en del kuriosa som kommer fram under skrivandet. Idéer som formas och utvecklas. Finns till exempel en hel del Photoshop-arbete med i arbetet. Naturligtvis inte i själva skrivandet, men när det handlar om att skapa marknadsföring, och inte minst karta över hela Thiramaar, som finns med i alla böckerna. Har skapat nytt sidhuvud till sidan om den pågående fjärde boken Ashas sten.
Igår blev det en tur till Malmö igen …
På den här gatan har jag parkerat bilen tusentals gånger. (avd. onödigt vetande)
Fick ställa in dagens planerade tur till Malmö, på grund av snövädret. Det rapporterades om den ena trafikolyckan efter den andra, bland annat på såväl E65 som riksväg 11. De båda alternativen att ta sig till Malmö härifrån. Och snön fortsatte att vräka ner.
Egentligen är jag van att ta mig fram med bil i de mest besvärliga snöoväder, efter drygt trettio år i tidningsbranschen. Jag brukade alltid säga att det var vi som visade vägen för plogbilarna.
Men kanske man med åldern blivit lite försiktigare, men fram för allt gillar jag inte att komma ut bland en massa andra bilister när det är besvärligt vinterväglag. I mitt arbete var man ju oftast ensam på vägarna. Men jag är helt enkelt trött på vinterkörning. Så jag blev hemma.
Dagens inställda tur blir en missräkning förvisso, men förhoppningsvis funkar det ändå i slutänden. Förvisso fick jag mer tid att skriva hemma i stugvärmen istället.
Lite hastigt och lustigt blev det ett ärende till Malmö idag, då jag kunde halka in på ett återbud. Det hela gav resultatet att jag antagligen inte behöver komma dit fler gånger. Även om de tyckte det var trevligt att se mig igen. Sånt värmer. Så blev det ju också en liten promenad, och passade även på att kolla i några affärer på Triangeln. Men inget av det jag sökte fanns, så det blev ingen handel. Välbesökt köpcenter, men ganska folktomt på sjukhusområdet. Annars brukar det nästan vara tvärtom vid de tillfällen jag besöker dessa platser. Oftast vardagsförmiddagar.
Var ännu en tur i gamla hemtrakter. Passade även på att uträtta ett annat ärende också när jag ändå var där. Och nä, det var inte till Pizzeria Pompei, som funnits där sen åren jag bodde i området. Var i god tid som jag faktiskt brukar, och fick dessutom vänta lite extra tid med en kopp kaffe. Så jag fick utrymme att fundera lite kring mitt arbete med bok nummer fyra i Legender från Thiramaar, som jag lite grann har kört fast i! Sen verkar det vara lite problem för satelliterna att nå dit ner, åtminstone att döma av min ”promenadmätare”. Det den visar ser mer ut som att jag varit överförfriskad! Det har förvisso hänt några gånger under åren jag bodde i området. Men absolut inte nu.
Dags för ännu ett besök i mina gamla hemkvarter. Hade lite mer tid till godo, så jag passade på att ta en lite längre promenad den här gången. Märkligt nog har jag haft hyfsat tur med vädret vid varje tillfälle jag varit här på sistone. Men idag var det ju faktiskt dessutom nästan sommarvärme. Gav mig dock inte tid för någon fika idag, eftersom jag hade ärende även till Triangeln. Men jag ska hit fler gånger, så det kan säkert bli fler tillfällen för fika. Måste ju kanske också kolla in hur det nya köpcentret på Kronprinsen ser ut. Kvällsmaten hemma tillsammans med kärleken bestod av ljuvligt god räkmacka. Resten av kvällen ska jag försöka få till en storyline för ”Ashas sten”, så att jag är förberedd inför Na-No-Wri-Mo som startar i veckan som kommer.
Dags för ännu en tur till Malmö, och närmare bestämt Slottstaden. Den här gången tog jag mig inte tid för någon fika, och heller inget besök på Kronprinsens systembolag. Men väl en promenad i kvarteren där jag en gång bodde. Känns fortfarande lite konstigt att se huset där jag i september för snart femtio år sedan flyttade in till min första egna lägenhet, och samtidigt veta att den lägenheten numera är husets tvättstuga. Jag imponeras av det stora utbudet av fikaställen och restauranger. Då fanns en liten pizzeria, Pompei, som startade 1976 och som faktiskt finns kvar på samma plats fortfarande. Men jag kan inte minnas några andra matställen från den tiden. Det skulle möjligen vara EPAs cafeteria på Kronprinsen som hade riktigt goda, och billiga, leverpastejmackor med rödbetssallad och räkmackor. Men idag finns förutom då Pompei både kaffeställen, traditionella restauranger och även kinamat, sushi och till och med en indisk. Tiderna förändras.
Den här veckan har på nåt märkligt vis känts som att man långsamt men bestämt seglat mot helgens förmodade höjdpunkt, då vi ska sälja böcker i Skeneholmssalen i Billesholm, och förhoppningsvis frampå eftermiddagen köra hem med tomma kartonger. Ja, jag vet … väl optimistiskt! Men utan drömmar stannar livet av och blir trist. Kanske är det just drömmarna som bidragit till senare års förändrande utveckling, kombinerat med det positiva och oerhört betydelsefulla stödet från kärleken.
Det är faktiskt en bidragande anledning till att jag, åter igen, varit en tur till min gamla barndoms- och förvisso ungdomsstad Malmö. Trots att jag med stor lättnad lämnade storstan bakom mig när jag i december 1986 flyttade till det lantliga lugnet i Övedskloster, kan jag ändå känna att jag gillar stadens puls, och jag gillar vad det blivit av min gamla barndomsstad. Ja, det finns många negativa sidor i stans utveckling, men jag trivs i den där kontinentala stadskänslan som, åtminstone stundvis, får mig att känna mer att jag är i Europa, än bara i lilla Malmö. Och samtidigt är det ändå skönt att kunna återvända till lugnet på landet igen.
Hade satt klockan på 5.45, vaknade 5.42, kunde sträcka lite på mig och ändå stänga av alarmet innan det gick igång och därmed även hade väckt kärleken. Onödigt, eftersom det bara var jag som skulle upp. Men jag kan inte låta bli och förundras över hur det där med väckarklocka fungerar nu för tiden. Tänk om det varit så på den tiden när jag arbetade normalt dagtidsarbete. Då kom jag aldrig upp när klockan ville!
Färdades mot Malmö på E65 i morgonrusningen, med den sedvanliga proppen vid rondellen vid Sturups-avfarten. Parkerade som jag oftast gör i Triangeln-garaget, och fick sen en lagom promenad till sjukhusområdet. Var på mitt femte, och kanske sista, besök på hudkliniken i Malmö under morgontimmarna. Efter det slog jag mig ner på Espresso house i Triangeln Center för en god frukost och någon timmes arbete med ”Ashas sten”. När affärerna öppnade hade jag några ärenden att klara av, varpå jag återvände till Espresso house och en ”middagsfika”, och invänta en kund som köpt en Ipad-penna av Snezana.
Sen är det bara så att jag gillar det där med att sitta på ett fik och skriva, och samtidigt studera människorna i rörelse omkring en.
Andie Lindskog 