Filmkväll

Gårdagens mulna väder drog ner lite på inspirationen. Men när vi hittade några SF presentkort, som vi nästan hade glömt bort, bestämde vi oss för att ägna denna kväll åt bio! Så det blev först filmen Ocean’s 8 med bland annat Sandra Bullock, Cate Blanchett, Rihanna, Anne Hathaway med flera.
Sen tog vi matpaus på La Croissant på Södra Förstadsgatan, och en ovanligt god räksallad.
Därefter film igen, men den här gången blev det skräck – A quiet place.
En helkväll på bio med andra ord!

Spännande höst

Trots en ovanligt varm majmånad, är vi bara i början av sommaren. Ändå kan jag redan nu konstatera att det blir en spännande höst att se fram emot. Först konsert med Jeff Lynne och ELO i Danmark. Sen ytterligare konsert med coverbandet Brit Floyd som troligen är det närmaste Pink Floyd man kan komma, på Malmö Live.
Och ovanpå detta två veckor i Portugal, under höstens tråkigaste månad november.
Ja, förutom då bokreleaser och sådant förstås.

En konstig dag!

Att datorn har en väldigt central och viktig roll i ens tillvaro framstår med all önskvärd tydlighet, en dag som denna! Ett totalhaveri med datorn (inte min den här gången) innebar samtal med försäkringsbolaget (nerskrivet värde med cirka 2 000,00, värdeminskning á 50% p g a äldre än två år minus självrisk gav en ersättning på knappt 2 000,00). Ärende till DOS i Malmö för räddning av filer, där gick försäkringspengarna.
Under tiden vi väntade på filräddningen passade vi på att handla – ny dator, nödvändigt för fortsatt produktion. Och livsmedel, nödvändigt för fortsatt existens! Och det sistnämnda handlandet blev lite nostalgitripp! Vi handlade på gamla ICA Malmborgs på Erikslust, affären som en gång var mitt stammis när det handlade om att handla livsmedel och hushållsvaror, under nästan tio års tid. Kul att kunna konstatera att stället fortfarande kändes bekant, trots att jag inte handlat där sedan 1981!
Sen blev det lunch på Triangeln med god sallad på Texas Long Horn.

Blodomloppet 2018

Idag har jag anmält mig till det årliga Blodomloppet i Malmö, som äger rum den 15 maj. Det blir åttonde året i rad för min del.
En trivsam promenad på fem kilometer som tar cirka en timme, och är för en god sak! Syftet med arrangemanget är att uppmärksamma den livsviktiga blodgivningen!
Hänger du med!?
Anmäl här;
http://blodomloppet.se/

Tåget

Den välbekanta signalen som föregår ett meddelande hörs följt av den för de flesta resenärer lika invanda rösten.
”Öresundståg mot Kastrup, som skulle anlända 18.10, är försenat…” En djup och tydlig suck hörs. ”Fast det visste ni säkert redan…haha… så brukar det ju vara…”

Skrivluckan, Dagens uppgift; En harkling i en mikrofon. Sorlet dämpas. En person tar till orda. Platsen bestämmer du själv. Det kan vara ett meddelande från tågpersonalen, ett tal, ett utrop i en högtalaranläggning… skriv minst en och max fyra meningar.

Summering och framtiden

Hemkommen efter tumbasoperationen kan jag summera lite det som hänt.
Jag åkte in kvällen före operationen för att helt enkelt få en någorlunda lugn morgon timmarna före operationen.
Möttes vid entrén av två sköterskor som hette Lena och Lena (!) som visade var jag skulle ”bo”. Första att göra var att dra på sjukhuskläder med bland annat kalsonger modell militärtält!
Ägnade de senare kvällstimmarna åt att kolla film på min medhavda surfplatta.
Nattsömnen blev inte den allra bästa. Min 67-årige rumskompis hade opererats under dagen, och nersövningen hade gjort honom orolig i magen, så han kräktes ett flertal gånger under natten. Han hade också problem med att tömma blåsan, och gick på toa vid åtskilliga tillfällen. Och så pratade han hela tiden för sig själv, typ ”Fan… får gå och pissa igen”.
Störigt, men jag tyckte ändå synd om honom. Han hade det ganska besvärligt.
Min egen operation då… tja, runt 8.30 bar det iväg i rullstol till narkosavdelningen. Förundras över den känslan när ens egna kroppsdelar sakta försvinner bort tills man till slut knappt ens är medveten om att den finns. Reagerade när jag plötsligt där jag låg bland diverse dukar och skydd såg en hand, och tänkte -jösses, vilken stor hand den sköterskan har- tills jag insåg att det var min egen.
Själva operationen förflöt ganska bra. Man känner då och då att någon pillar på ens hand, men det är också allt. Men när läkaren påbörjade arbetet med att avlägsna den benbit som orsakat problemen, upplevde jag emellanåt en ganska obehaglig känsla. När han fick ta i gjorde det förvisso inte ont, men däremot kände och även hörde jag hur det knäppte till i skelettet vid min axel!
Lite ruggig känsla.
Men under hela operationen, som varade i knappt en timme, pratade jag  bilder, skrivande och skola med narkossköterskan. Så tiden gick ganska fort.
Sen var det tillbaka till avdelningen, och äntligen frukost. Fick mackor med ost, skinka, tomater och gurka och sällan har det varit så gott som nu! Sen bara kopplade jag av liggande i sängen och lyssnade på min egen spellista på Spotify, som jag kallar Stillhet. Ren njutning!
Först framåt kvällen började bedövningen släppa, och det började göra ont. Fick olika dosering med medicin, som dock inte hjälpte särskilt mycket. Men till slut fick jag något med morfin, och då gjorde det mindre ont.
Satt på kvällen och pratade en stund med rumskompisen, tills medicinen började göra huvudet tungt. Lite filmtittande och sen kunde jag sova. Lite mindre oroligt än kvällen innan.
Väl hemma inleds en tid med närmare två månader då jag måste försöka klara det mesta med en hand. Det funkar men man får försöka vara lite kreativ och komma på lösningar när man inte längre kan göra saker som man brukar.
Dock – att skriva på datorn fungerar i st0rt sett utan problem, även om det kanske går lite långsammare än vanligt. Och hanterandet av datormusen har jag, åtminstone tills vidare, lagt över till vänsterhanden.
Det blir lite intressanta utmaningar, och man får väl vänja sig vid att saker och ting tar lite längre tid att klara. Men jag har ju å andra sidan ganska gott om tid!

Slutligen måste jag tillägga att jag vill ge en stor eloge till alla sjuksköterskor, undersköterskor och läkare på handkirurgen på Malmö Universitetssjukhus! Finns absolut ingenting att klaga på! Professionella, vänliga och trevliga och verkligt måna om att ta hand om oss patienter på bästa tänkbara vis!
img_6092