Spinnande Mogwai

Fick förvisso åstadkommit en hel del med Ashas sten igår. Upprättade en ganska fullständig storyline, och la även in det som kapitelrubriker i manuset, med tydliga beskrivningar av de idéer som finns hittills. Kunde också börja på skrivandet och ta vid där jag tidigare slutat, på kapitel 41. Men så kom Mogwai, och ville absolut upp i min famn. Det går ju helt enkelt inte att neka, och när han sen efter en stund dessutom klättrade upp och la sig tryggt till ro trivsamt spinnande över min axel, kunde jag bara luta mig tillbaka. Och slumra! Så mitt skrivande upphörde mitt i en mening!

Tillbaka i Thiramaar

Efter en hel del sökande efter tidigare anteckningar, stundvis utan resultat, har jag nu äntligen hittat vad jag sökte. Har kunnat sammanfatta och upprätta nästan komplett kapitelunderlag för hela Ashas sten ända fram till sista kapitlet! Så nu är det bara att skriva så det ryker kring tangenterna.

Försökte med AI-hjälp hitta en bra bild att illustrera dagens inlägg. Ville ha en bild av två kaldinier som sitter vid en liten lägerbrasa och väntar på att deras mat ska bli klar, medan en kattdrake smyger i buskarna. Det gick inte så bra!
(Kaldinier är alltså det där småfolket i min Thiramaar-värld)

På god väg med Ashas sten

Arbetade vidare med Ashas sten under kvällen, och kan till min oförställda förtjusning konstatera att jag kom längre än jag trott att jag skulle göra. Har liksom fått till berättelsen både kring Calindreas ankomst till Camyrlin, stölden av den magiska stenen Klash Nema, och det oväntade överfallet i Barloks gränd. Liksom dödsgudinnan Ashas misslyckade försök att hämta den döende Marek! Låter det obegripligt?! Tja, det är det antagligen också, om du inte läser boken. Vilket i och för sig än så länge inte låter sig göras, eftersom den inte är färdig. Men ha tålamod!

Nya tag med Asha och hennes sten

Försökte ta tag i Ashas sten under kvällen. De kapitel jag gick igenom, krävde faktiskt inte några större bearbetningar. Åtminstone inte i nuläget. Om det sen beror på att de faktiskt är bra nog eller att jag har begränsad fantasi för närvarande, vet jag inte riktigt säkert. Men faktum är att det nog känns som att berättelsen, åtminstone så här långt, faktiskt håller ihop. Jag känner att jag egentligen kanske varit borta från den här berättelsen lite väl länge, men kanske det ändå fungerar och kan flyta på.

Julerbjudande – Legender från Thiramaar till brakpris!

Vid Faibors kluvna tunga! Det här var billigt!
Legender från Thiramaar – ALLA TRE för ynka 300 Skr!
En valfri bok – 210 Skr – Två valfria böcker – 130 Skr.
Oavsett vilket alternativ du väljer, bjuder jag på frakten!
Signerade, packade och klara för leverans före jul, om du beställer SENAST den 17 december 2023.
Beställ via BelvidaBell@outlook.com

Från sjuttiotalets Malmö till Thiramaar

Efter att i skrivandet befunnit mig i sjuttiotalets Malmö och Casablanca nu i sådär åtta månader, har jag nu tagit plats, kanske i Cornizendos tidsmaskin, och rest till Thiramaar. Befinner mig sålunda i året 1496 enligt thiramaarisk tideräkning, och kan därmed åter ge mig hän att skapa nya berättelser i Legender från Thiramaar. Det är med andra ord en del noveller och Ashas sten som gäller nu en tid framöver.

Tillbaka till Thiramaar

För en stund – kanske några dagar – är jag tillbaka i Thiramaar. Vilket alltså betyder att jag har återupptagit genomgången av Ashas sten. Om än kanske tillfälligt, eftersom det handlar om några dagar, innan jag får tillbaka manus till Kalla mig Anna. Så som saker och ting ser ut, är det bara så, att när det sker behöver jag faktiskt återgå till det manuset. Varför?! Helt enkelt eftersom det finns en chans att faktiskt få den klar och skickad till tryck, och rentav få en färdig bok lagom till bokmässan i Lund de 25 november!

Jag hann!

Jag hann! Korrekturarbetet av ”Kalla mig Anna” blev klart idag!
Så här var dagen;
Har varit ännu en tur till Slottstaden i Malmö, för min fyrtiosjätte behandling på Elisabetkliniken. Dock inte lika plågsamt denna gång som senast, då behandlingen den gången koncentrerades till överläppen. Idag kunde jag till och med, åtminstone stundvis, segla bort i planerande tankar för kommande skrivande.
Efter kvällsmaten idag parkerade vi i soffan och såg första avsnittet av serien 1923, som ju är en fortsättning på den storslagna 1883, som vi såg för drygt ett och ett halvt år sen. Efter en timmes fiktiv vistelse i året 1923 i Amerika, förflyttade jag mig till sjuttiotalets Malmö, och slutredigeringen, för den här gången, av Kalla mig Anna. Och jag blev klar!
Redan på fredag hamnar jag åter i Malmö, fast då i nutid, då jag har hoppat på en återbudstid hos Elisabetkliniken!
Och i morgon kväll har jag för avsikt att återvända till Thiramaar, och år 1496 efter Hivers!

Hinner jag?

Fortsätter korrekturarbetet med Kalla mig Anna, och har en liten förhoppning att kunna vara klar de närmaste dagarna. Kämpar för att kanske kunna bli klar och rentav kunna ge ut den boken innan jul!
Samtidigt har jag två andra korrekturarbeten som jag skulle vilja få klara helst innan månadsskiftet nu oktober-november. Men det kan nog bli svårt. Ambitionen är annars att jag under november månad helt ska ägna mig åt Ashas sten,  och även några av mina Thiramaar-noveller, som ett deltagande i Na-No-Wri-Mo.
Återstår och se om det här ens är möjligt. Och imorgon ska jag till Malmö igen!

Mikaeli marknad i Sjöbo – Dag Ett

Idag var det dags att delta för första gången vid Mikaeli marknad i Sjöbo. Jag har alltid trott att det kostade en förmögenhet att ha försäljning här. Men icke! Det var faktiskt till och med så att vi hade kunnat stå och sälja böcker även på Sjöbo marknad. Det var dock lite för kort varsel, så det får vi väl vänta med till nästa år. Nu är i alla fall dag ett avklarad, och man får helt klart vara nöjd med resultatet. Det här blev dessutom premiär för vårt eget utställningstält. När vi köpte tältet, hade det just hunnit bli ”off-season” så tältsidorna var slut! Så det får vi vänta med till våren nästa år. Så vi fick klara det med en provisorisk lösning med några gamla presenningar istället. Bara att hålla tummarna nu att allt står kvar intakt i morgon bitti,