Nu är det korrekturläsning som gäller – igen – av Eilaths spel.
Läser igenom hela manuset från början till slut, och kan konstatera att det faktiskt är viktigt att man gör det. Trots att jag vid det här laget redan har läst igenom fem-sex gånger. Man hittar hela tiden detaljer som kan förbättras. Och eftersom det egentligen gått alldeles för lång tid mellan tillfällena då jag skrivit, finns det också brister lite här och var där storyn helt enkelt inte riktigt hänger ihop. Så än finns det en del att jobba med.
Tideräkningen i Thiarien
Tideräkningen i den här världen utgick från djävulen Hivers dödsdag. Eftersom han under lång tid lyckats hålla den här världen i ett järngrepp och förpestat tillvaron för de flesta invånarna, var det en stor lättnad när de övriga gudarna äntligen lyckades ta kål på honom. Därför sa man alltid antingen år si eller så efter Hiver. Om man däremot menade åren innan dess fick man räkna bort 59 år. Det var så länge han levde.
(Utdrag ur min fantasyroman ”Cornizendo”)
(Skrivsprånget, Dagens lucka; För tidigt, försent, i tid, har inte tid, bortom tid och rum, all tid i världen eller kanske tidsaspekten sett ur ett mer filosofiskt perspektiv… Skriv om tid på det vis du vill. Minst två meningar och max fem meningar.)
Rörelse
(Utdrag ur inledningen till min fantasyroman Gudaspiran)
En mörkklädd ryttare sporrade hysteriskt hästen till det yttersta med ena armen upplyft som skydd mot grenarnas piskande mot ansiktet. Den mörkklädde kände inte smärtan och kunde heller inte höra de upprörda skriken från Thargul Thor som handlade om att fången hade rymt. Tankarna var panikartade, helt inriktade på flykten undan en säker död.
Skrivluckan, Dagens uppgift; En fjärils vingslag, dansande fötter, ett framrusande tåg… Denna gång är temat rörelse. Skriv minst tre meningar och max fem meningar.
KK:s exklusiva saluhall
Elana betraktade mångfalden av varor.
Där fanns dyrbart porslin från Yrridien, utsökta silverkandelabrar från Matrurien, vackra pälsverk från det karga nordlandet i Larothien för att inte tala om alla sällsamma såväl som inhemska delikatesser som bjöds ut i KK:s exklusiva saluhall i bottenplanet. Hennes intresse föll ändå oundvikligen på det fantastiska erbjudandet med fem exotiska kryddor från Arsisien i exklusiv presentförpackning av äkta banga-banga-trä.
”Vad kostar den?” ville hon veta men hade redan vänt och var på väg att gå därifrån när hon anade svaret.
”Extrapris idag damen… bara 700 guldmynt!” sa den lille försäljaren med ett brett inställsamt leende.
(Utdrag ur min fantasyroman Eilaths spel, och något omändrad text)
(Skrivluckan, Dagens uppgift; En auktion, ett museum, en marknad, en loppis… På den plats du väljer ska det finnas många föremål men bara ett är speciellt intressant… Den här gången ska du skriva minst två meningar och max fem meningar. Det ska också finnas med ett frågetecken i din text.)
Cornizendos tidsmaskin
Eftersom han kände sig lite osäker på maskinens funktionalitet, valde han att vara lite försiktig. Han ställde in resmätaren på en tid mindre än ett år bakåt i tid. Det hade skramlat och brusat något alldeles otroligt kring maskinen, och kallsvetten trängde fram i trollkarlens panna. Just som rädslan och osäkerheten började ta överhanden och han raskt närmade sig beslutet att hastigt hoppa av maskinen och avbryta försöket, sa det plötsligt… poff… eller nåt.
Skrivluckan, Dagens uppgift; Apparaten. Hen hade inte kunnat motstå den. Att detta ens var möjligt. Men så stod det faktiskt i bruksanvisningen. Det var bara att vrida på reglage och så… Skriv minst en och max fyra meningar.
(Utdrag ur min fantasyroman ”Cornizendo”)
Mötet med Kintara
Skrivluckan, Dagens uppgift; ”En människa är ett universum. Vad väljer du att berätta? Sättet att röra sig på? Sättet att tala på? Irriterande egenheter? Charmiga drag? Låt en person träda fram! Skriv minst en och max fyra meningar.”
Framför honom stod en kvinna iförd ett par byxor som nådde strax nedanför knäna och hölls uppe av ett bälte som tydligt markerade höfterna, kombinerat med en väst i samma material över en ljus blus som avslöjade precis tillräckligt mycket av barmen för att sinnet skulle tolka det ögat inte såg. Hon var det mest fulländade i kvinnlig skönhet han någonsin sett. Hon betraktade honom avvaktande med sina lätt sneda mörkblå ögon som ramades in av kolsvart hår. Hon stod kvar i anfallsposition med sitt långa svärd som solens strålar reflekterades i och kastade bländande reflexer omkring sig.
(Utdrag ur min fantasyroman ”Gudaspiran”, kapitel 3, Mötet med Kintara)
Frihet
Idag fick jag äntligen plockat bort gipset helt, och ersatt med enbart en ortos. Luftigt och ledigt, även om jag fortfarande förvisso är väldigt begränsad. Trots friheten får jag egentligen inte göra någonting alls som belastar tummen. Det innebär även belastning av övriga fingrar på den handen då allt påverkar tummen. Får heller inte köra bil förrän fram åt januari! Tur för mig att min kärlek också kan köra, även om hon egentligen inte tycker om det.
Så… vad jag främst kan sysselsätta mig med även framöver ytterligare några månader, är att skriva och skapa bilder. Men det gör jag ju gärna.
Justerar felaktiga detaljer
Gång på gång kan jag konstatera hur viktigt det är att läsa igenom vad man skrivit, inte bara en eller två eller ens tre gånger. Det behövs ännu fler! Nu har jag noterat att jag beskrivit användandet av olika kläder för min huvudperson som inte stämmer, och som dessutom är helt orimligt att hon ens kan använda i det läget berättelsen är nu. Bara att ändra, javisst! Men sen gäller det ju att hitta alla avsnitt genom hela boken där kläderna nämnts, så man kan kolla av och eventuellt justera där det behövs. En väldigt viktig detalj som helt klart underlättar allt sådant arbete är den relativt detaljerade innehållsförteckning jag alltid för i Excel. Utan den är det tveksamt om jag verkligen hade hittat alla aktuella avsnitt.
Lägger pussel
För att kunna komma vidare i skrivandet, och för att få ordning på redan skrivna avsnitt lägger jag pussel. Har skrivit en lapp för varje avsnitt det gäller och ska sortera dem i den ordning de ska komma i berättelsen. Hoppas bara jag kan läsa min egen handstil. Inte helt lätt att skriva med handen i gips!
En grå dag
Vädermässigt en ganska grå typisk höstdag. Termometern visar förvisso högt för årstiden, men det känns ändå ganska mycket som november. Och jag försöker komma vidare i mitt skrivande. Man ska kanske ändå vara nöjd. Det går framåt om än väldigt långsamt!
Det är en hel del pussel man måste lägga när man efterhand kommer på olika avsnitt som inte kan ligga där de ligger. Och det blir extra besvärligt eftersom jag tyvärr varit borta från detta skrivandet alldeles för länge. Har liksom glömt en del, så jag måste hela tiden gå tillbaka och läsa. Vad skrev jag där? Hur skrev jag om det? Och så vidare!
Gläds över att jag nu förstan upptäckt att min fantasybild ”Orla atEilean Donan Castle” hamnat på Bird of Preys of Loch Lochmonds facebook-sida.
Andie Lindskog 