Härmed göres veterligt att jag föddes …
Härmed göres veterligt att jag föddes lördagen den 7 juli kl. 23.23 1956. Så står det i den lilla minnesbok som finns bevarad, i vilken de för andra gången nyblivna föräldrarna hade möjlighet att göra noteringar om det nyfödda barnets utveckling.
Det var soligt och vackert väder, vilket i och för sig känns lite konstigt när klockan är en dryg halvtimme från midnatt.
Vikten noterades till 3 280 gram vilket såvitt jag förstår var lite i underkant. Längden på 51 centimeter var dock normal.
På de följande sidorna i det här häftet kunde sedan de stolta föräldrar dokumentera olika milstolpar under mina första år i livet. Första gången jag skrattade, började äta själv, började ta i föremål och så vidare.
Jag började klä på mig själv när jag var fem år, och fick min första tand den 9 januari 1957. Något mer finns inte nertecknat på denna sida. På nästkommande sida under lustiga namn jag gav andra i min omgivning står det att jag kallade min syster för Kaj.
Sidan därpå berättar att vi flyttade från Rönnbackegatan 21 till Framhällagatan 12 den 1 november när jag var knappt fyra månader gammal.
Men anteckningarna tar slut efter första födelsedagen, som dock egentligen handlar om den andra födelsedagen. Illustrerade med en spegelvänd bild av mig öppnande presenter i vår trädgård, omgiven av mormor, moster och morbror, kusin, syster ”Kaj” och två av mormors systrar.
På sidan 10 följer sedan två tabeller där det skulle vara möjligt att dokumentera min tillväxt. En tabell för viktökning, och en för längd, faktiskt ända fram till femtonårsdagen. Båda tabellerna är tomma.
Sen följer sidor om saker jag tyckte var roligt, lekar jag tyckte särskilt mycket om, visor man brukade sjunga för mig och vilka sagor jag helst ville höra. Lustiga frågor jag ställde och vad jag ville bli när jag blev stor kunde också noteras. Det fanns utrymme för min första teckning och redogörelse för hur min första skoldag var och även lite mer om hur det fungerade i skolan.
Så här långt är sidorna alltså helt tomma!
På sidan 15 har mor dock låtit pennan arbeta en stund, när hon noterat mina barnsjukdomar. Eller barnsjukdom kanske, för det är bara mässlingen som står omnämnd vilken jag hade våren 1962, och den varade bara några dagar.
Större intresse att dokumentera min uppväxt fanns alltså inte. Kanske den här boken helt enkelt bara föll i glömska. Kanske mor tänkt sig att istället skriva i sin dagbok? Det gjorde hon emellertid inte. Kanske det finns helt andra orsaker, men utifrån vad jag minns från de tidigaste åren jag nu faktiskt kan minnas, och även utifrån uppgifter i hennes dagbok plus allt annat sammantaget, så känns faktiskt den här boken mest som en ytterligare bekräftelse på bakgrunden till mors ansträngningar noterade med stenografi i hennes dagbok den 7 oktober 1955 – släppt satsen.
Julsageträff – nr 10 för vĂĄr del
Denna kväll har vi varit pĂĄ – för vĂĄr del – den tionde julsageträffen, vilken i ĂĄr avhölls i Folkhemmet i Ă–stra Hoby. Förra ĂĄret gick det ju inte att träffas pĂĄ grund av coronan, sĂĄ den träffen genomfördes via Zoom. Men i ĂĄr fungerade det med riktig träff. Dock i en lokal där vi kunde hĂĄlla hyfsat avstĂĄnd.
Det här är en trevlig tradition, inte minst eftersom man sporras till att skriva något nytt, eftersom just en nyskriven julsaga är huvudsyftet med de här träffarna.
Vi har ju ocksĂĄ en del av vĂĄra julsagor som senare ocksĂĄ kunnat ”ĂĄteranvändas” i andra sammanhang, dĂĄ vi skrivit om dem och ”ĂĄteranvänt”. Exempelvis har sagan ”Bara en mistel” som vi skrev 2015 omarbetats en del, och kommer för min del i novellantologin ”Minnenas musik” som ges ut av Miramir förlag till vĂĄren 2022.
(Bilderna kunde varit bättre, men ljusförhållandena var lite besvärliga för den kameran jag hade med mig denna kväll.)
Julerbjudande – Sista chansen för leverans innan jul.
De tre böckerna i serien Legender från Thiramaar bjuder på humoristisk fantasy.
Läs, skratta och dras med i de charmiga karaktärernas äventyr. Starka kvinnor, kluriga trollkarlar och ett småfolk med säregen humor.
Perfekt som julklapp!
Köp dem signerade av mig, till förmånligt julpris.
– Eilaths hopp: 145 kr
– Gudarnas spira: 145 kr
– Regntider: 145 kr
– Alla tre böckerna: 400 kr
Alla priser inklusive frakt!
Beställ via e-post till BelvidaBell@outlook.com
Betalning via Swish när jag har mottagit din beställning.
Varmt välkomna!
För leverans före jul, beställ senast den 17 december. Erbjudandet gäller fram till julafton 2021.
Trettiofem år sen jag lämnade stan!
Denna dag – 12 december – för trettiofem år sedan, lämnade jag stan för gott! Det var 1986 och jag hade fyllt trettio under sommaren. Det var sen fredagkväll, och mina föräldrar hade varit och hälsat på oss i vår lägenhet i Malmö. När de åkte hem, bestämde vi oss hastigt och lustigt för att packa in allt nödvändigt liksom våra katter och dra till Skomakarehuset, huset på landet i Övedskloster. Den helgen tog vi dessutom beslutet att, åtminstone på prov, bosätta oss där. Jag hade en vecka kvar att jobba innan julledigheten, och pendlade mellan Öved och Malmö då. Innan julledigheten sen var över hade vi bestämt oss för att stanna kvar. Därmed betraktar jag den 12 december 1986 som den dagen då jag flyttade från min barndomsstad Malmö.
Första månaden på landet blev en rejäl prövning.
När vi kom dit den fredagskvällen, hade vi inte varit där på någon vecka, och heller inte tänkt på att ha någon värme på. Så huset var ordentligt nerkylt. Men vi hade två vedkaminer som vi eldade i, så det gick ändå ganska fort att få upp värmen.
Under januari 1987 drog en rejäl snöstorm över oss, och på den tiden fungerade inte plogningen av vägarna kring Öved särskilt väl. Först vid tretiden på eftermiddagen kom plogbilen första dagen, så det blev ingen arbetsdag för min del. Under en veckas tid fick jag kämpa mig genom drivor över vägen varje dag på vägen till och från jobb.
En klantig inkoppling tidigare under den gångna hösten av vattenledningarna i huset, gjorde att vi inte hade tillgång till varmvatten under hela den vintern. Vi blev klart varse hur mycket varmvatten man faktiskt använder, då vi fick ha stora kastruller med vatten för kokning på vedspisarna hela tiden.
Slutsatsen blev att om vi klarade den vintern på landet, skulle vi utan vidare klara fortsättningen också.
För egen del bodde jag kvar i Öved i tjugoett år. Därefter fyra år i Omma, och nu har jag bott i Karup i drygt tio år.
Böcker, bokbransch, regering och önskad spruta … med mera.
Efter att vi, förhoppningsvis, äntligen lyckats städa bort all felaktig hantering av våra böcker, i det misslyckade samarbetet med ett visst förlag, börjar vi nu äntligen se en positiv förändring. För första gången sen mina böcker gavs ut, har vi nu kunnat notera att de faktiskt har sålt i näthandeln! Något som knappt skett under åren det andra förlaget hade ansvar för dem. Åtminstone inte enligt de rapporter vi fått!
Nu satsar vi hårt på att sälja ut återstående exemplar innan vi kan ge ut vår egen upplaga. Julhandel och en kommande julbokmarknad i Malmö kan förhoppningsvis bidra till det.
Under de senaste veckorna har ju min tredje del av Legender från Thiramaar – Regntider – kommit ut. Dessutom har vi fått andra upplagan av Eliaths hopp levererad från tryckeriet, och har med den påbörjat återtagandet av våra böcker.
Mer om bokbranchen är att vi i dagarna äntligen tecknat avtal med Axiell, och ska därmed också åter igen kunna få ut våra böcker på den digitala marknaden.
För övrigt har vårt allt mer högerextrema land trots allt fått sin första kvinnliga statsminister, och dessutom en transkvinna som skolminister. Oavsett parti önskar jag att den konstellationen består även efter valet 2022. Mer kvinnor i styrande positioner är genomgående positivt.
Intressant i sammanhanget är ju också att vi åter igen kunnat konstatera hur högerpacket för fullt har hetsat mot en minister som dragit på sig privata ärenden hos kronofogden, samtidigt som man kategoriskt undviker det faktum att deras egen partiledare – han som aldrig vet något – uppburit otillåten ersättning för sitt uppdrag medan han varit sjukskriven.
För övrigt kan jag åter igen konstatera att det är positivt att vara pensionär, och att jag har betydligt mer att göra nu än jag hade under mina yrkesverksamma år. Hade ett större fotouppdrag i helgen, och veckan har inletts med bland annat ett positivt besked från vårt försäkringsbolag som generöst bidrar till mina nya glasögon, efter en irriterande repa mitt i synfältet.
Hälsomässigt har operationssåret läkt väldigt bra efter bortopererad ”fläck”. Behandlande spruta verkar ha haft önskad effekt, och till helgen intas tredje Covid-sprutan.
Och nu laddar vi inför den stundande julbokmarknaden i Malmö den 18 december.
Lik i garderoben
Aktuellt just nu är ju alltså tillsättandet av en ny regering. Den här gången en helt socialdemokratisk sådan. Under rådande omständigheter är det säkert den bästa lösningen, även om jag personligen gärna hade sett mer inflytande från Vänstern. En del nya ministrar ska tillträda, och genast börjar media söka efter lik i deras garderober. En har minsann rökt marijuana. En annan har provat kokain. En har fått fortkörningsböter. Någon har varit jagad av kronofogden. Och så vidare. Men en enkel fråga uppstår direkt i mina tankar. Jag är helt övertygad om att ingen människa är allt igenom felfri! Vem har inte i sin ungdom gjort dumheter och testat saker man inte borde, mest för spänningens och nyfikenhetens skull? Jag inser ju direkt att jag själv skulle vara helt körd redan från början om jag nu till äventyrs skulle kunna tänkas vilja kandidera till någon ministerpost! Ok, kokain har jag aldrig testat. Jag hade en kompis i grundskolan vars skåp i stort sett var tömt på böcker, och istället fylld med diverse narkotiska preparat. Vilka han frikostigt erbjöd mig att prova. Något jag dock tack och lov avstod. Däremot hände det vid ett tillfälle i lumpen att jag rökte brass! Eller nåt! Det påstods vara brass, men för mig kändes det mest som gammal piptobak, och hur som helst innebar det ingen som helst form av berusning. Lättlurad kanske?! Jag har festat vilt! Under några år under första halvan av sjuttiotalet såg jag livet mest som en fest, och i gänget jag umgicks med dracks det en hel del. Det hela vände dock helt en midsommar då jag vaknade upp på en fuktig gräsmatta och det första jag såg var ett par uniformerade ben och en polis som myndigt undrade om jag kunde gå själv. Under andra halvan av sjuttiotalet levde jag i en konsumtionsbubbla som finansierades med krediter. Med den självklara följden att jag därpå fick kämpa med kronofogden i flera år. Finns säkert fler synder att gräva fram, men jag tror ändå inte att det är meningsfullt. Jag är säkert redan körd, och behöver inte ens fundera på någon politisk karriär. Men förhoppningsvis bevisar det att jag är en människa, som de flesta andra.
Recension – Gudarnas spira
Samhällsansvar!
Vi har dragits med Covid nu i snart två år! Hanteringen i samhället har varit skiftande, och egentligen är det kanske ingen som med säkerhet kan säga om det hanterats rätt eller fel. Vad som dock känns fel är att man förra hösten ganska säkert släppte på restriktionerna allt för tidigt. Med det givna resultatet att smittspridningen ökade igen. Under innevarande år har vaccinationerna äntligen kommit igång, och utvecklingen har successivt varit allt mer positiv. Så kom hösten igen och misstagen upprepades. Man släppte för tidigt på restriktionerna och åter igen ökar smittspridningen. Nu talas det om att införa ett Covidpass, för att ge de som vaccinerat sig tillträde till offentliga sammanhang, och kanske genom detta tvinga fram att fler vaccinerar sig. Just nu känns det som den enda rimliga lösningen. Det må så vara att det kan finnas personer som av olika mediciniska skäl inte kan ta vaccinet, men de är med all säkerhet redan betydligt mer återhållsamma i offentliga sammanhang. Men att kunna vägra vaccin på grund av diverse tvivelaktiga anledningar, måste i så fall också innebära att man måste stå ut med restriktioner. Ska vi någonsin få bukt med den här pandemin krävs det med all säkerhet också kraftfulla åtgärder. Att vägra vaccinera sig med motiveringen att man inte vet exakt vad vaccinet innehåller, eller vilka biverkningar det kan ge, eller ännu värre att hävda olika konspirationsteorier är en grov kränkning mot alla de som insjuknat eller avlidit i Covid, liksom all sjukvårdspersonal som fått slita hårt!
Beskedet borde vara väldigt enkelt! Vill du vara delaktig i offentliga sammanhang, kunna leva ett normalt liv utan en mängd restriktioner, får du också ta ditt ansvar fullt ut!
Julerbjudande!
De tre böckerna i serien Legender från Thiramaar bjuder på humoristisk fantasy. Läs, skratta och dras med i de charmiga karaktärernas äventyr. Starka kvinnor, kluriga trollkarlar och ett småfolk med säregen humor.
Perfekt som julklapp!
Köp dem signerade av mig, till förmånligt julpris.
- Eilaths hopp: 150 kr
- Gudarnas spira: 150 kr
- Regntider: 150 kr
- Alla tre böckerna: 400 kr
Alla priser inklusive frakt!
Beställ antingen genom PM till mig, eller via e-post till BelvidaBell@outlook.com
Betalning via Swish när jag har mottagit din beställning.
Varmt välkomna!
För leverans före jul, beställ senast den 17 december.
Erbjudandet gäller fram till julafton 2021.
Andie Lindskog 