I ambulans igen!

Jag hade faktiskt tänkt skriva och följa upp mitt inlägg från i söndags och berätta att jag var på bättringsvägen. Riktigt så blev det inte. Den påbörjade medicineringen med antibiotika gav snabbt resultat. Redan på söndagskvällen kände jag mig praktiskt taget helt symtomfri. Likaså under måndagen och tisdagen. Men fram emot onsdagskvällen började jag åter få ont. Över bröstet, nacken, ut mot axlarna och ner över ryggen. Det blev snabbt värre. Till och med värre än i söndags. Så det blev ambulans igen, och den här gången kördes jag till akuten i Ystad. Där har jag nu tillbringat natten och det mesta av den här dagen. Det har tagits nytt EKG, blodprover, och även Covidprov. Har även blivit röntgad. Grundlig undersökning alltså.
Det positiva är att hjärtat och blodtryck är helt perfekt. Jag hade ingen feber heller. Och jag har inte Covid.
Men jag har lunginflammation och även en vätskeansamling.
Fortsättning följer med medicineringen, men också återbesök för uppföljning och nya röntgenbilder.
Jag har sällan känt mig så svag och skröplig som det här senaste dygnet. Allting tog väldigt lång tid också på sjukhuset, då de hade väldigt många patienter, och helt säkert även brist på personal.
För övrigt fick jag en trevlig pratstund med den ena ambulanskillen på vägen till Ystad, om böcker och skrivande.
Nu är jag hemma igen, om än väldigt trött.

I ambulans …

Denna natt har varit en plåga! I går kväll var jag igång med skrivandet av fjärde delen, när jag efter hand började få ont kring nacken. Inget ovanligt med det eftersom jag har fyra uppslitna nackkotor. Men den här gången var det mer intensivt. Smärtan strålade ut mot axlarna, ryggen och fram mot bröstet. Upplevde en liknande grej i april förra året, då man på Vårdcentralen efter EKG och lite annan undersökning kunde avskriva hjärtproblem, och istället konstatera att det hängde ihop med nackproblemen. Trodde därför till en början att besvären nu berodde på samma. Men det blev värre. Jag orkade inte skriva mer, och nu gjorde det ordentligt ont varje gång jag andades in. Vi gick och la oss runt tolv, men jag klarade inte att ligga. Hur jag än låg gjorde det ont att andas. Fick försöka sitta och sova. Det gick sådär. Fram åt fyratiden ringde vi 1177. De tyckte absolut att det behövdes en ambulans. Den kom och i den undersökte man EKG och blodtryck. Kunde konstateras att det nog inte var hjärtproblem. Under förmiddagen var jag på Vårdcentralen för nya prover. Diagnosen blev vad jag själv allt mer börjat misstänka – troligen lunginflammation! Inte Covid!
Så den här söndagen har framsläpats i ett mycket stillsamt och tämligen ineffektivt tillstånd. Väldigt trött och stundvis väldigt ont när jag andas och tabletterna slutat verka. Tacksam för att jag har Citodon!
Nu avvaktar vi att antibiotikan ska hjälpa, och får väl hålla mig i stillhet de närmaste dagarna.
Och – en stor eloge till såväl ambulanspersonalen som vårdpersonalen!
Ja, jag fick faktiskt inte åka ambulans, vilket annars skulle varit första gången i mitt liv. Fick bara vistas i den under en halvtimmes tid!

IgĂĄng efter helgerna

Vardagen efter jul inleddes med samtal från Hudkliniken i Lund, som säger att det är lämpligt att ta bort mer av ”fläcken”. Avvaktar därmed ny tid för operation. Ungefär samtidigt har en annan tid på en motsvarande instans i Malmö plötsligt avbokats på obestämd tid. Irriterande. Övrigt på välmåendefronten går starkt framåt. När vi nu har avrundat det andra Coronaåret har vi gjort det för ovanlighetens skull med gäster. Det är dessutom det år då jag skrivit dagbok i femtio år. Årets första dag var trots sin röda form i kalendern, lite av en arbetsdag för oss. Kunde denna dag signera avtal med e-bok- & ljudboksleverantör, och därmed ligger vägen öppen för en högre produktivitet på skrivfronten. Glädjande när det gäller arbeten är också att jag kommit igång ganska bra med fjärde boken i serien Legender från Thiramaar, och så har en av våra HBTQ-romaner gått iväg till ett antal, förhoppningsvis, intresserade tänkbara utgivare. Denna onsdag, som känns som en fredag, håller vi värmen genom att arbeta nära, som vi alltid gör, när elräkningen säger att vi måste dra ner på uppvärmning och annat elkonsumerande. Kanske jag får börja använda strumpor inomhus också för värmens skull. Har ju fått veta att en del anser det vara bögigt att ha skor utan strumpor. Oj! Där ser man. Nåväl, vi värmer varandra, och om inte det räcker, kan Mogwai också hjälpa till. Då och då vill även han ha närhet.

IgĂĄng med Ashas sten

Börjar ĂĄret bra …
Har kommit igĂĄng igen med skrivandet av ”Ashas sten” – fjärde delen i ”Legender frĂĄn Thiramaar”, och det flyter pĂĄ riktigt bra faktiskt.
Känns extra inspirerande nu att kunna lägga lite extra energi pĂĄ att presentera en ny karaktär – Vergo Fillango – tveksam magiker som blivit utsparkad ur Matruriens tvivelaktiga trollkarlsorden Den Röda Draken Med Flammande Ringar … Under Sig.
Tja, jag har i alla fall roligt …

Ett gott ĂĄr trots allt

Ännu ett Corona-år är avklarat. För vår del har det egentligen inte inneburit några större förändringar. Handlandet för att tillgodose hushållets behov har oftast skötts av mig, och därmed har vi i möjligaste mån undvikit att belasta affärerna med för många närvarande. Livsmedel inhandlas dessutom enkelt på vårt lokala ICA Kvantum med smidig självskanning, och de allra flesta ”medkunderna” agerar med stor hänsyn och respekt med allt det här med att hålla avstånd etc. För egen del är det också så att jag nu har fått alla tre Covid-sprutorna plus sedvanlig influensa-vaccin. Mycket tack vare … hmm … att jag tillhör riskgruppen över 65!
För övrigt har det här året, föga förvånande, mest handlat om skrivande och självklart också vårt egna förlag (Belvida Bell). På den fronten kunde vi äntligen ro hem en seger i fajten mot vår forna samarbetspartner i somras, vilket innebar att vi kunde få in våra böcker i vår egen verksamhet, med full äganderätt. Därefter har vi kunnat genomföra nödvändig ”städning”, och så här mot årets slut ser det ut som att försäljningen faktiskt mått bra av det.
Vi har kunnat ge ut tredje delen i Legender från Thiramaar, Regntider, och dessutom arbetar vi för fullt med att färdigställa serien om Skärsjön, som förhoppningsvis ska kunna ges ut under det kommande året.
Som eget förlag har vi fått en annan inblick i branschen, och glädjande nog har vi också hittat ett tryckeri som fungerar helt perfekt efter våra önskemål. Efter ett antal frustrerade och fruktlösa försök att nå ut via BoD gav vi till slut upp, och hittade istället Scandinavian Book (Lasertryck). Har hittills tryckt två böcker hos dem, och är mer än nöjda med hela hanteringen där. För oss som nybörjare i förlagsbranschen var deras hjälpsamhet guld värt, i stark kontrast till vad vi fick från BoD. Att priset dessutom var lägre gjorde ju också det hela ännu bättre.
Sen kan man ju fundera över om det egentligen funnits något annat i vår tillvaro än just skrivandet det här året. Tja, det har det väl kanske, men skrivandet har dominerat.
Varma sommarkvällar har vi kunnat tillbringa på vår numera inbyggda altan medan vi samtidigt drömt om fler sådana kvällar som hade varit möjligt om vi befunnit oss på sydligare breddgrader.
Att vara pensionär är onekligen ett heltidsarbete … eller nåt! Jag har kunnat kalla mig pensionär nu i mer än ett och ett halvt år, och jag har hittills inte haft en dag utan sysselsättning.
Mycket mer finns väl inte att tillägga om det här året, mer än att jag i sällskap med min fina kärlek nu går den vägen jag egentligen alltid velat gå. På alla plan!
Och vi ser, trots fortsatt Pandemi, det nya året med tillförsikt.

Frost

Även om jag egentligen inte gillar den kalla årstiden, måste jag ju ändå medge att det är vackert när naturen är dekorerad i frost och solen skiner från en molnfri himmel.

En nästan vanlig jul …

Den här julen blev trots Coronan ändå lite mer ”normal” jämfört med förra julen då firandet med ”familjen” fick delas upp i omgångar, vilket för vår del innebar att vi tillbringade julafton hemma, och därpå två dygn i Fristad. I år var firandet tillbaka i mer normalt läge, tack vare att alla inblandade är vaccinerade och några har dessutom redan haft Corona! Inledde traditionsenligt med uppesittarkväll med Bingo-Lotto (vi också alltså). Självklart inga vinster, även om jag var ett nummer ifrån både resor och en ny Volkswagen!
Julafton samlades släkten kring julbord med god mat och trevligt sällskap med efterföljande julklappsspel och även vanlig julklappsutdelning. Det sistnämnda mest för barnen. Sedan en kväll med sällskapsspel.
Utanför fönsterna var det vitt och kallt och faktiskt riktigt juligt.
Hemfärden gick i förvånansvärt sparsam trafik i ett lugnt och ovanligt hänsynsfullt tempo i vinterväglag med moddsträngar längs vägkanterna och bitvis saltfuktiga vägbanor och ner till elva minusgrader.
Efter en färd som med matpaus i Ljungby tog cirka fem timmar kunde jag slå mig ner med en kall beer i sällskap med min kärlek för lite skrivande resten av denna annandag. Med Moody Blues album ”December” som därmed får bli den sista julmusiken för den här gången. God fortsättning och tack till alla inblandade!

Jul igen!

Det där med dan-före-dan och så vidare har jag aldrig anammat. Men att det är dan före … nånting, kan jag köpa. Det är dan före vårt traditionella julfirande. Vilket innebär skapande av diverse godsaker i köket i form av ostpaj, köttfärspaj och min favorit och numera absoluta självklarhet på julbordet – matjestårtan!
Men även om vi fuskar lite, och avnjuter en miniatyr av denna skapelse redan idag, så får resten vänta till självaste julafton. Det viktigaste är att julfirandet de senaste tiotalet år återfått sin tjusning, och det sker med god mat, trivsamt sällskap och med det även sällskapsspel som äntligen fått en betydelse i mitt liv, då jag numera är omgiven av människor som delar min förtjusning i sådana nöjen.

Julbokmarknad pĂĄ Victoria

Så var den avklarad, julbokmarknaden på gamla anrika Victoria i Malmö. Har sett ett antal filmer där under min ungdom, men även upplevt livekonsert senare i livet, med vaudevilleinriktade och suveränt bra Chesty Morgan vilket skedde den 1 december 2001.
Hur summerar man dĂĄ detta evenemang?
Klart är att det är en fördel att synas i olika sammanhang. Klart är också att det är en fördel att man knyter nya kontakter vid sådana här sammanhang.
Ekonomiskt då? Tja, man ska nog alltid vara glad om det går jämt ut med intäkter kontra utgifter. Ändå får vi nog säga att försäljningen idag var bra.
Ă„n sĂĄ länge är det inte tillräckligt mĂĄnga som insett att det finns recensenter som kallar mig ”Sveriges Tolkien”!