Här är ett klipp om det fantastiska leksaksmuse´ét vi besökte idag i Callander, Skottland.
Here is a clip about det fantastic toy museum we visited today in Callander, Scotland.
A stroll down memory lane – in Scotland
Det har varit begränsat med möjligheterna att publicera något på bloggen under den här resan. Tillgången till internet är av förståeliga skäl starkt begränsat i högländerna. Det har, åtminstone emellanåt, fungerat att publicera enstaka bilder och kortare texter via mobilen på Facebook. Men det är i stort sett det enda. Nu är det ju inte det som är det viktigaste. Vi är ju här för att uppleva Skottland!
Vad som dock stundvis är ett bekymmer är vår GPS. Vi använder Google Maps i mobilen och den fungerar utmärkt, förutsatt att man har en hygglig uppkoppling när man ska knappa in målet. Därefter är det inte lika viktigt, eftersom den kommunicerar med satellit.
Det kommer mer detaljerad bildberättelse när vi kommit hem.
Just idag har vi dock bättre internet då vi tagit in på ett enkelt men trivsamt hotell i Callander, där det interna wifi faktiskt fungerar riktigt bra.
Direkt när vi installerat oss här, bestämde vi oss för att gå ut och titta på den lilla mysiga staden. Bara ett stenkast från hotellet låg The Hamilton Toy Museum & Collectors Shop som vi blev nyfikna på.
Och det blev verkligen en nostalgitripp. Det visade sig vara en liten pittoresk leksaksaffär/leksaksmuseum som drevs av ett äldre trevligt par. Det här är ett av de största privatägda leksaksmuseerna i hela Storbritannien.
Mängder med leksaker man själv haft en gång i tiden fanns representerade här. Inte minst en lång rad bilmodeller av märken Corgi Toys och Dinky Toys, och till och med Televinken (!) som jag också haft, och som jag faktiskt lyckats bevara långt upp i vuxen ålder. Ända tills mössen hade hittat den och tuggat av både armar och ben på den stackaren!
Vi fortsatte efter detta givande besök vår promenad längs Main street i Callander, och trotsade faktiskt att regnskurarna avlöste varandra med några kortare stunder med uppehållsväder.
Och kunde konstatera att en relativt kort promenad gav ändå en rik skörd av bilder. Totalt faktiskt över 300 bilder som man får jobba med när vi kommit hem.
On the road – to the Highlands
Efter frukost lämnade vi The Drumorac House och tog bussen in till centrum. Vädret var bättre idag och det blev en promenad i stan innan vi hoppade på spårvagnen mot flygplatsen. Väl där hämtade vi ut hyrbilen vi bokat. Jag trodde vi skulle få en Hyundai i20 eller Ford Fiesta. Men det blev en Fiat 500!
Jag hade väl haft vissa funderingar kring hur det skulle bli att köra högerstyrt i vänstertrafik. Men högerstyrningen är ju knappast några problem, eftersom jag kört sådana bilar i jobbet i 22 år. Jag kom faktiskt ganska snabbt in i det här med vänstertrafik också, så det var inga problem.
På vägen mot Loch Lomond besökte vi det gamla slottet och även katedralen i Linlithgow.
Positivt att vara öppen
Tänk sĂĄ positivt det kan bli när man är lite ”openminded” och gärna ger sig in i snack med främmande människor.
Var pĂĄ Mazda-center i Svedala under ondagen för att fĂĄ bilen servad, och hade en väntetid pĂĄ cirka 1 – 1½ timme att se fram emot och försöka fördriva tiden.
Hade min surfplatta med och hade tänkt försöka skriva lite, men det gick sådär. Men så dök det upp en annan kund, som väntade på sin Mazda som också var på service. Han var gissningsvis också någonstans i min egen ålder och bodde i Simrishamn.
Vi växlade några korta kommentatarer om huruvida vi hade Mazda 3 eller Mazda 6, och ganska snart var samtalet igång. Eftersom det är semestertider gled samtalet snabbt in på resor, och inte minst bilresor man gjort med sin Mazda. Och vi slog effektivt ihjäl all seg väntetid med ett trevligt samtal om resor.
Jag är glad att jag inte är typen som ständigt försöker skärma av mig mot omgivningen, utan hellre gärna tar samtal med folk. Jag kommer förmodligen aldrig mer att träffa den här personen, men det gör inget… det var en trevlig pratstund.
En del straffas per automatik…!
Skulle ett ärende till apoteket idag. Strax efter att jag kommit hemifrån fick jag en bil bakom mig med en förare som körde ganska hetsigt.
Första sträckan genom Sövde gäller 40 km/h, vilket jag till fullo respekterar, med hänsyn till boende, mitt körkort och det faktum att jag trots låg hastighet haft två viltolyckor där med allt krångel som det innebär.
Nästa sträcka är Sövdemöllevägen som är en relativt smal 70-väg med sammanlagt fem fartgupp. Även om jag efter varje gupp drog på, hade jag den hetsiga bilisten klistrad i baken ögonblicken efter att han kommit över guppen.
Väl ute på den stora vägen hade vi flera möten, då han låg klistrad i baken på mig. Något jag verkligen hatar!
Men till slut kunde han köra om.
Tidsvinsten han gjorde på sitt hetsiga körande var att han just hann kliva av sin bil när jag parkerade bredvid honom utanför apoteket, dit uppenbart även han hade ärende.
När jag själv kom in på apoteket såg jag honom vid någon av varuhyllorna, men jag ignorerade honom som den tönt jag tyckte han var, och gick lugnt bort och tryckte min kölapp!
Just som det blev min tur, insĂĄg ”den hetsige” att han missat att ta kölapp!
Fniss! Så mycket vann han alltså på sin hetsiga körning!
De börjar bli stora!
Idag såg vi en av ungarna stå upp för första gången. Deras ben har så här långt mest verkat lite gummiaktiga, och de har inte visat på någon styrka att stödja sig på dem. Men inte längre. Det är verkligen en snabb utveckling.
”Jag badar ändĂĄ…!”
Badandet är tydligen sĂĄ angeläget att de inte bryr sig om att det fortfarande pĂĄgĂĄr ”byggnadsarbete” kring dammen. Den här grönsiskan (tror jag) tog sig ett uppfriskande dopp mindre än tvĂĄ meter ifrĂĄn mig.
Känns som en bekräftelse på att mitt dammbygge verkligen gynnar fågellivet!
Fåglarna väntar ivrigt!
Förutom nöjet och tillfredsställelsen av att kunna skapa ett konstgjort trivsamt porlande vattendrag i trädgården, så känns det också väldigt inspirerande att det tydligt märks en ökning av fåglarnas närvaro i trädgården. De sitter i buskar och träd runt mitt byggnadsprojekt och bara väntar. Och om jag bara går ifrån för några minuter för att hämta något, är de genast nere för att ta sig ett dopp.
Idag har arbetet mest handlat om att testa lite olika lösningar med pumpar och slangar. Har köpt sex meter lite kraftigare slang, som ska gå från den stora dammen upp till den minsta. Nästa steg blir att gräva ner ett rör (egentligen avsett för nergrävning av elkablar) som jag sedan ska lägga in vattenslangen i.
Sen har det också handlat om att formklippa dammduken och täcka med sten.
(Notering ang. bildcollaget idag; fick tyvärr bara några hastiga suddiga bilder på badgästerna)
Ytterligare utbyggnad av dammen
HĂĄller pĂĄ med ännu en utbyggnad av dammen! För att jag kan… men självklart ocksĂĄ för att det bidrar till trivseln i trädgĂĄrden. BĂĄde för oss och för fĂĄglarna.
Eftersom jag river upp hela den ursprungliga ”bäcken”, som var nästan tio meter lĂĄng, och som var anlagd i sluttande mark, finns det utrymme för mer utbyggnad av dammen. Senaste konstruktionen var ju en extra mindre damm en nivĂĄ högre än den befintliga, där vattnet pumpas upp och rinner tillbaka i ett ganska bra vattenfall. Men nu hĂĄller jag pĂĄ och anlägger en tredje, ännu nĂĄgot mindre damm, ovanför de bĂĄda andra. Givetvis med vattenfall även frĂĄn den. Men vid den ska jag dessutom göra ett extra arrangemang med hjälp av en gammal gĂĄrdspump. Vilket jag ĂĄterkommer till.
Har för övrigt även skaffat några extra fiskar, eftersom nästan alla tidigare strukit med, inte minst när vattennivån sjönk så att kråkorna kunde nå och ta dem.
Slut med husvagn
Nu har jag äntligen fĂĄtt sĂĄlt min husvagn! Därmed kan man säga att jag avslutat en tioĂĄrig ”epok”. Köpte min första egna husvagn i februari 2007, men hade även innan dess kört en hel del med husvagn. Första gĂĄngen var för mer än trettio ĂĄr sen. Men intresset för husvagnsliv har dalat de senaste ĂĄren, och den har mest stĂĄtt pĂĄ infarten och fungerat som gäststuga. Förra ĂĄret var vi iväg pĂĄ en tur som innefattade EN övernattning i husvagnen!
Men nu är det slut!
Andie Lindskog 