Utsikt mot skogen

Med vyn av vår omgivande skog utanför fönstren, är det trivsamt att sitta i uterummet och göra korrekturarbete. Ja, alltså … jag minns hur omgivningen här ser ut, och det är väl tur, för idag såg man inte mycket av den. Är väldigt tacksam att jag varit förutseende nog att avboka ett besök i Lund idag. Föredrar helt klart att stanna hemma hela den här dagen. Och det går bra! Vi har att göra, och matförrådet räcker ett bra tag. Inte ens Mogwai ville gå ut. Han tog några trevande steg ut på altanen – som jag faktiskt hade skottat åt honom – men han vände snabbt och skuttade in igen.

Så … vi ses till våren, eller nåt!

Vinter – Usch!

Fjorton grader minus påstod termometern i morse. Ja, det känns! Vi har eldat för fullt i kaminen och försökt motverka allt för höga elkostnader. Vi tillbringar mesta tiden i arbetsrummet, och har av den anledningen inte någon belysning i övriga huset. Om det sen gör så värst stor skillnad på elräkningen är kanske inte helt säkert, då vi kör LED-ljus i hela huset. Men beträffande värmen får man försöka så gott det går att klä sig varmt. När vi sent om sidor går och lägger oss sveper vi in oss ordentligt i våra täcken, och läser en god bok därunder, tills sömnen påkallar uppmärksamhet. I början av den kommande veckan ska det åter bli några grader varmare. Men än är det långt kvar till de där ljuvliga kvällarna på altanen!

Stillsam och traditionsenlig

Vår nyårsafton var stillsam och traditionsenlig. Frukosten blev ganska sen idag, så vi valde att kombinera den med eftermiddagsfikat och gjorde istället lite extra av det, med en smaskig räkmacka!

Vår nyårsmeny bestod av ångstekt kotlett med mozarella, baconlindad sparris och cheesy potatisgratiner. Dessert chokladmousse med brända mandlar och fudge. Sen blev det filmmaraton hela kvällen och det nya året hann faktiskt bli drygt tre timmar gammalt innan vi avrundade. Så går vi vidare i det nya året, som blir vårt tolfte år som lyckligt gifta, med nya förhoppningar, nya ambitioner och förhoppningsvis fortsatt god hälsa. Och självklart fortsatt lika stark kärlek!                                                       

Året 2023

Januari

Vid årets inledning kunde jag notera 50 år som dagboksskrivande. När sista ordet för 2022 var skrivet i dagboken, omfattade den 3 000 340 ord!
Annars var januari månad förändringarnas tid i vårt hem. Vi ändrade om vår rumsplanering totalt, och gjorde matrummet till arbetsrum, arbetsrummet till sovrum och sovrummet till hobby- & lagerrum. Bästa och vettigaste omdisponering vi genomfört i vårt hem.
Dessutom la vi nytt golv i köket!
Fick även en positiv och lite oväntad reflektion från en vän som läst mina memoarer, den här månaden.

Februari

Två företeelser dominerade.
Mogwais hälsa, då han plötsligt efter magproblem magrade betänkligt. Veterinärens råd löd typ avlivning, och vi sa – nä min själ! Under några dygn steg vi upp en gång i timmen och gav honom flytande mat. Och han tillfrisknade!
Den här månaden väckte jag reaktioner kring min personliga utveckling, genom ett inlägg på min hemsida – Kunde jag berätta?! Resultatet blev några positiva reaktioner från nära vänner, och även en, kan man kanske säga ”långsiktig” reaktion från närmare släkt.

Mars

Det som främst dominerade mars månad, var egentligen novell- och romanversionen av det som ursprungligen var tänkt som mina memoarer, och som fick titeln ”Vad ska jag kalla dig?” i novellform. I mars månad inledde jag även arbetet med det som senare skulle bli romanversionen kallad ”Kalla mig Anna.”
I slutet av den här månaden fick jag ett långt och trevligt svar från den enda släktingen hittills som visat att hen bryr sig om min situation.       

April

Fick två bilder antagna till RIFO – Early morning cows & Harvest time – vilket absolut ger lite känsla av stolthet.
Jag skänkte ett exemplar av mina memoarer Idag kan det kvitta till Elisabetkliniken på Regementsgatan i Malmö, där jag gått på epilering sedan 16 juni 2022. Elisabet själv har läst den, och på hennes förslag ligger den nu på deras bord i väntrummet.
Deltog i Na-No-Wri-Mo under den här månaden, med uppsatt mål på 30 000 skrivna ord, vilket jag klarade med god marginal med hela 44 374 ord!

Maj

Fick bytt däck både fram och bak på min cykel, som därmed efter att ha stått obrukad i drygt tre år, äntligen kunde börja användas igen.
Vårt deltagande i Litteraturrundans arrangemang på Klingavälsgården, gav bra respons. Blev även omskrivet i Ystads Allehanda.
Upplevde fjärde konserten med Steve Hackett, på Slagthuset i Malmö.
Vi höll bokcafé på Klingavälsgården. Blev dock misslyckat, kanske främst på grund av planeringsmiss hos Samfällighetens lokalansvariga, då ingen upplyste oss om att stället var abonnerat av Scouterna för ett större arrangemang samma helg.
Och så arbetade vi hårt med garageröjning.

Juni

I ett gemensamt arrangemang inom Samfälligheten ordnades garageloppis hos de boende som så önskade. Så vi passade på att ha ordentlig utförsäljning från vårt garage. Särskilt första dagen blev riktigt givande.

Gav ut min andra novell om Thiramaar, och provade här för första gången att skapa omslagsbild med hjälp av AI. Det har sen dess blivit en hel del sådana bilder, främst för att illustrera mina olika inlägg på hemsidan.
Den här månaden blev det ett positivt och trevligt sammanträffande med den av mina kusiner som under ungdomsåren stod mig närmast och som jag betraktade som min bästa kompis. I vuxen ålder har vi annars bara träffats några få tillfällen.

Juli

Vi deltog vid Malmö Pride på Scandic hotell vid Triangelen. Tre dagar med bokförsäljning, trevliga och spännande möten och bara allmän trivsel i den färgglada positiva stämningen i stolthetens hus (Pride House)  vid årets kanske viktigaste fest.
Årets Ja-Må-Vi-Leva-arrangemang , då vi trampade dressin mellan St. Olof och Gyllebosjön ToR tillsammans med våra kära kompisar. Därefter middag på Sjöbo Gästis, och avrundningen blev med fika hos oss, och en nyfiken frågestund apropå min valda öppenhet. En kväll som ytterligare stärkte min känsla för hur betydelsefulla en del vänner är!

Augusti

Vi deltog på ännu en marknad – Häxans Hus – där vi åter igen sålde böcker. Och det gick bättre än förväntat. Så pass att jag var tvungen att ta en promenad till vår parkerade bil för att hämta fler böcker.
Vi behövde fylla på vårt lager med böcker av bland annat Gudarnas spira, och valde att ta hem de återstående böckerna som fanns i den urpsrungliga upplagan från Förlagssystem. Därmed fick vi också bort loggan från det för vår del misslyckade samarbetet helt från samtliga våra böcker i Internethandeln.   

September

September blev en klar förlängning av sommaren, med en temperatur långt över det normala. Med också gott om tillfällen att sitta på altanen.

Sommaren vid Skärsjön, som är den andra delen i vår gemensamma HBTQ-svit kom ut under den här månaden. Liksom novellen I blåvitt töcken på rosa moln, som också är en berättelse inom HBTQ.
Vi besökte Vikingamarknaden i Gudahagen, och gick in för halva entrépriset eftersom vi var tidsenligt klädda.

Oktober

Vi deltog på Mikaeli marknad i Sjöbo den här månaden. För vår del helt klart en lyckad marknad, där vi dessutom fick testat vårt eget utställningstält för första gången.

Den här månaden gav vi ut Belvida Bells första novellsamling Gåvan – 7 noveller, där fem författare förutom vi själva deltar.

RSF Årsbok 2023 kom i oktober, där min bild Follow me son fanns med, som en av totalt 108 bilder från hela Sverige. Men också, som vanligt, som enda deltagande från vår fotoklubb!

November

Efter tre år, 2 månader och fyra dagar träffades vi igen – min syster och jag. Det ställdes dock inga nyfikna frågor, bara rent allmänt samtal om ditten och datten. Jag väljer att tolka det som att mitt livsval är accepterat.
Den här månaden kom dessutom Kalla mig Anna ut! Boken som är en blandning av fiction och delar ur mitt liv, och som från början kom till i en tänkt version av mina memoarer. Den tog mig cirka åtta månader att skriva. Och så deltog vi på bokmässan i Lund för tredje gången, och i samband med det hade vi även release för boken.

December

Julbokmässa på Victoria i Malmö, för tredje året i rad. Plötsligt fann jag mig stående och sålde min bok som till större delen utspelar sig i Malmö, och ganska mycket just i kvarteren kring Victoria. Ren tillfällighet, men ändå.

Elisabet, Kronprinsen och St. Jakob

Efter en natt med bara lite drygt tre timmars sömn, av någon anledning, var det dags att stiga upp enligt väckarklockans krav halv sju! Dusch, enkel frukost med kaffe och en knäckemacka, och så småningom en tur till Malmö. Igen! Den femtioandra i detta ärendet. Dags igen för ännu en behandling hos de vänliga tjejerna på Elisabetkliniken.

Idag passade jag även på att ta en vända i det uppfräschade köpcentret Kronprinsen. Smakfull interiör, men kanske inte så många affärer. Än! Efter min tidiga och enkla frukost, var jag väldigt hungrig. Fanns några olika fikaställen på Kronprinsen, men efter uträttat ärende på bolaget, valde jag ändå att fika på favoritstället St. Jakobs på Regementsgatan. Förutom god fika, gillar jag deras rustika och enkla miljö. Lite som – vi ska ha ett fik och behöver lite möbler – va fan, vi tar lite gammalt begagnat. Perfekt! Skapar en trivsam ombonad miljö. Och gott kaffe har de också!

Vinter och nya ambitioner

Tog en tur i vinterlandskapet in till Sjöbo för att handla lite förnödenheter. Dessutom en sväng till Dollarstore för att där inhandla lite konstnärsmaterial. Har på sistone fått lite inspiration att försöka återuppta min tecknar- och målarambition. Det är väldigt många år sedan jag var kreativ på den fronten, och egentligen är det synd. Om jag nu är kapabel att åstadkomma något vettigt, återstår klart att se. Men inspirationen finns, liksom ambitionen.

Fika med gamla vänner

Var en tur till Hudkliniken i dag för ännu en behandling. Börjar se slutet nu. Kanske en eller två behandlingar kvar! Sen var det fika på Creperiet på Triangeln tillsammans med några gamla vänner som gällde. Trevligt att träffas igen. Sker ju inte allt för ofta, och det här handlar om några av de vänner jag känt allra längst. Typ fyrtiofyra år om jag räknat rätt.

Spontanutflykt

Från början hade vi två ärenden till Ystad idag. Det ena ställdes in på grund av sjukdom i morse, men det andra fullföljdes ändå. Leverans av böcker etc. På detta lite handel på Willys, och sedan en liten spontanutflykt till ett gråmulet och blåsigt Österlen och en trevlig fikastund.

Nygammalt skrivbord

Kan med viss stolthet konstatera att vårt gamla skrivbord fått nytt liv – igen! Då mitt skrivbord byttes ut på mitt dåvarande arbete på Skanska i Malmö, fick jag köpa det gamla möblemanget för en billig peng. Det har sedan hängt med. För många år sedan plockade jag av benställningen till ett avlastningsbord, som hörde till möblemanget. Den bordsskivan har jag sedan många år tillbaka som arbetsbänk i verkstan. Så småningom gick skrivbordet samma öde till mötes. Vi köpte benställning på Ikea för kanske tio år sedan, och monterade skivan på, och dessutom skruvade vi på utdragsskivor för tangentbord. Förra året bytte vi benställningen mot en höj- och sänkbar istället. Nu har jag dessutom monterat ett hyllplan längs hela skrivbordets längd, för att få plats med fyra datorskärmar. Till hyllplanet har jag använt ovandelen av en gammal köpmansdisk.

Skrivbordet är ursprungligen från någon gång på 70-talet. Jag tog hem det i november 1985. Det här är med andra ord ingen slit- och släng-möbel. Återvunnet och fullt fungerande fortfarande, efter mer än fyrtio år!

Femtio år från barndomshemmet

Nio dagar för sent inser jag att jag totalt missat ett egentligen ganska betydelsefullt jubileum! Den 29 september var det exakt femtio år sedan jag som sjuttonåring flyttade hemifrån! Det var den dagen min mor med största sannolikhet drog en suck av lättnad. När jag under den tidiga hösten 1973 packade ihop mina tillhörigheter för att kunna flytta till mitt livs första egna lägenhet, hade jag på sätt och vis också påbörjat ett helt nytt liv. På skivspelaren snurrade Aladdin Sane med David Bowie på hög volym, och medan jag sjöng med i Time, förundrades jag över att min mor inte klagade över att jag spelade högt. Förmodligen för att hon inom sig jublade över att det var sista gången, antagligen någonsin, som hon behövde vara störd av mig. Från den dagen skulle hon kunna sitta i hemliga hörnan, med teckningsblocket i knät och ett glas vin diskret placerat på sidobordet, helt ostörd av sitt oönskade barn.