Kategori: Vardagligt

Publicerat den

Husfotografering, e-böcker och förväntad musikalisk njutning

Den här veckan inleddes faktiskt med ett enklare fotouppdrag. Det handlade om lite husfotografering av det som kallas Vita huset, vilket är en del av Klingavälsgården. Denna gamla gård, med anor från 1800-talet finns numera tillgänglig att hyra för oss som bor i Karups fritidsby. Huset har nyligen renoverats och föreningen vill gärna ha bilder till hemsidan, som jag administrerar på uppdrag.

För övrigt har den här veckan förflutit lite stillsamt, främst på grund av att vi båda varit förkylda. Tester säger att det inte är Corona, men förkylningar har ju lite den effekten att man i allmänhet inte har riktigt samma energi att göra saker. Så istället har vi haft flera filmkvällar i soffan, samtidigt som vädret ändå inte inspirerat till någon altanvistelse. Har i alla fall kostat på och tvättat bilen, vilket dessvärre inte sker allt för ofta. Mot slutet av veckan har jag börjat arbetet att skapa e-böcker av några av våra tidigare utgivna titlar, som vi nu ska ge ut på nytt under vårt eget förlagsnamn. Veckoslutet har bjudit på lite förbättrat väder, trots att prognosen talat om både regn och åska, och vi har tillbringat både lördagen och söndagen på altanen. Och så har jag testat en variant av Innis & Gunn som jag lite oväntat inte alls gillade. Det är ”Carribean Rum Cask” och med sina 6,8% alkoholhalt, är den allt för stark! Öl är lagom runt 5%! Den här smakade mest … hmm … alkohol och fylle!

Veckoslutet har även inneburit att jag har kunnat tillföra ännu en spännande konsertupplevelse den kommande hösten, då jag fick köpt biljetter till Brit Floyds konsert på Malmö Live den 16 oktober. Det blir andra gången jag får nöjet att uppleva detta fantastiska coverband.

Publicerat den

Ny router, ny mobil, härligt altanbesök, utställningstitt och ett viktigt jubileum.

Vi gick in i den här veckan med nätverksfel. Under söndagen var det ett flertal internettjänster som upphörde att fungera. Inte minst i mobilen. Bank-ID med flera. Faktiskt alla appar. Tanken var direkt att mobilen börjat tralla på sista versen. Den är ju faktiskt snart fem år gammal, och normal livslängd för en mobil anses allmänt ligga på två till tre år, eller max fyra. Batteriets hållbarhet har successivt minskat, och sen finns klart känslan att det kan vara bra att byta telefonen innan den tar helt slut. Men det grundläggande problemet med nätverket var att rautern var slut. En ny införskaffades och installerades. Problemet löst.
Har även passat på och köpt ”ny” mobiltelefon, och kan därmed sälla mig till skaran som handlat hos Swappie. Billigt och bra alternativ. Även miljövettigt alternativ.

Har varit på plats i Tomelilla och tagit en närmare titt på torget. Detta eftersom det är tänkt att en fotoutställning ska arrangeras där  senare i sommar i samarbete mellan Sjöbo, Ystad och Österlens fotoklubbar. Lite spännande, intressant och inte minst coronaanpassat.

Annars har det mesta av denna veckan handlat om kvällar på altanen i sällskap med laptopen. Flera kvällar har vi dessutom fått ganska närgånget sällskap av rådjuren som tämligen avspänt strosat förbi oss på sådär fyra till sex meters avstånd med sitt lilla kid. Livet i skogen när det är som allra bäst.
Fredagen hade vi åter anledning att fira. Det var tio år sen vi träffades för allra första gången. Tio år sen mitt liv vände till den kärleksfulla accepterande och innerligt inspirerande tillvaron, vi fortfarande åtnjuter.

Publicerat den

En vanlig lördagskväll

När klockan närmar sig 22 denna lördagskväll, sitter vi på altanen och njuter i tjugotre graders värme. Försöker hålla ordning på tankarna för att få till bra formuleringar och bra berättelse i mina memoarer, trots att grannen spelar dunka-dunka-musik varvat med dansband på hög volym. Har plockat ut vår Blaster One bluetooth högtalare för att ha lite egen musik, men det är inte lätt. Dunkandet slår igenom. Helst hade vi velat lyssna till fåglarnas sång, och låtit oss inspireras av den. Å andra sidan vore sjuttiotalsmusik mest lyckat som inspiration till mina memoarer, då det är där jag befinner mig just nu. Eller trettiotalsmusik för det är där Snezana befinner sig i sitt skrivande. Men man kan inte få allt.

Publicerat den

Idag firar vi …

… för att vi kan. Eller bara för det enkla men ack så innerligt betydelsefulla faktum att vi har varandra. Lite vardagsfest helt enkelt.

Publicerat den

Stillsam vecka med en twist!

Även om den här veckan avrundats lite kylslaget och regnigt, så har vi faktiskt just under den här veckan kunnat inviga vårt ”altanrum”. Vi har både ätit därute, och suttit och skrivit. På måndagen satt vi faktiskt där ända till klockan var över nio. På tisdagen hann klockan bli tio!
I övrigt har veckan förflutit ganska stillsamt. Lördagen blev till en början lite trist, då vi tvingades hoppa av fotoklubbens utflykt till Botaniska trädgården i Lund. Men till kvällen fick vi ett mejl från oväntat håll, som gav oss anledning att fira lite.
Samtidigt som vi även ingått ett avtal som rör marknadsföring av en kommande gemensam titel.

Publicerat den

Altansäsongen invigd

För andra kvällen i rad har vi tillbringat tid på altanen. Ikväll gick vi inte förrän klockan hade hunnit bli 22. Vi skaffade ett segeldukstak som vi spänt upp. Väntar bara på leverans av ordentliga upphängningskrokar, så att det kan bli lite mer stabilt. Än så länge är det lite provisorisk upphängning.
Och Mogwai trivs i sin övervakningsposition i trädgården medan koltrasten högljutt klagar på hans närvaro.
Dessutom har jag än en gång fått skicka ett sådant där trevligt bokpaket, som bidrar till att hålla vårt förlag levande.

Publicerat den

Ännu en vecka i april

Gick in i den här veckan med ett belåtet leende på läpparna, efter att ha fått ännu en fin recension för Eilaths hopp. Den här gången av Linda Andersson.
Det har nu gått halva tiden av den lilla tävling vi la upp på Instagram, i samarbete med @kafferatur, vilken gick ut på att ge en fyndig och spännande beskrivning av den magiska stenen Klash Nema, som förekommer i min fjärde roman i serien Legender från Thiramaar. Har fått in många kreativa spännande förslag, och det blir sannerligen inte någon lätt uppgift att välja en vinnare.
Det har blivit en hel del hemsidesarbete under veckan, i första hand med Belvida Bells hemsida, där jag bland annat byggt om sidan om våra böcker, och även lagt till förbättrade funktioner för möjligheten att köpa böcker av oss.
Så har jag fått veta att jag kan vänta ytterligare ekonomiskt lyft till sommaren, med pensionstillägg jag inte ens varit medveten om. Förvisso ingen förmögenhet, men tillräckligt för att stärka kassan en aning.
Ett annat positivt besked kom mot slutet av veckan, då det är öppet för min del att boka tid för första vaccinsprutan. Vilket härmed är gjort.
Så kan jag konstatera att det inte alltid går som man önskar med skrivandet. Min delvis självbiografiska novell ”Förlorade år” kom inte med i novellantologin om psykisk ohälsa. Det gav dock lite tankar kring om den rentav skulle kunna bli bättre som roman!
Sen var det då fotoklubbens årstävling som presenterades vid en trevlig grillträff på lördagen, som inte heller gick så bra. Tuff konkurrens och förvisso ett fotograferande i avtagande de senaste åren, till förmån för skrivandet.

Publicerat den

Korrekturläsning, tv-avgift och nervösa förläggare

Med risk för att bli tjatig har veckan mest handlat om vårt författarskap. Men dock mer i form av utförda tjänster i vårt förlag åt andra författare, då vi är mitt uppe i två olika korrekturarbeten. Det är både spännande och givande att få äran och glädjen att vara med och, förhoppningsvis, påverka positivt i andras skrivande.
Så kom den årliga inkomstdeklarationen som egentligen nästan innebar ett ytterligare slag i ansiktet på oss pensionärer. Restskatt och så då den numera obligatoriska och fullkomligt idiotiska ordningen att tv-avgiften ska finnas inbakad i skatten, vilket i klartext betyder att man tvingas betala för något man inte utnyttjar! Vi har för tillfället ett abonnemang på Netflix som vi betalar en månadsavgift för. I övrigt tittar vi inte på tv! Så var i detta kommer Public Service in?! Från försvararna av detta system hävdar man att det faktum att man kan skaffa en tv, innebär att man självklart ska betala tv-avgift. Vilket är lika logiskt som att alla människor över arton borde betala bilskatt, eftersom det är fullt möjligt att de kan skaffa en bil! Mot slutet av veckan hade vi ett konstruktivt Spa-möte, där en rad tankar och idéer rörande min fjärde bok i serien Legender från Thiramaar ventilerades. Förhoppningsvis kan jag komma vidare med det nu.
Så fick vi ännu ett bestridande från den kund till våra tjänster som ansett att vårt legitima krav var ett hot. Och efter en på detta logisk följdfråga på diverse författarforum på nätet, har vi kunnat konstatera att den som känt sig hotad av vårt krav nu dessutom strukit oss som vänner på Facebook. Känns onekligen som en bekräftelse på hur korrekt vårt krav är! Någon känner oro!

Publicerat den

En vecka att lägga till handlingarna …

Den här veckan som snart är slut, har faktiskt kommit att handla mer om pensionärsfrågor än jag egentligen tycker är motiverat. Ja, jag är pensionär, faktiskt sen snart ett år tillbaka. Jag kan konstatera att det varit ett av mitt livs bästa beslut! Sen före min femtioårsdag har jag ansett att arbetet var ett nödvändigt ekonomiskt ont, som samtidigt egentligen var slöseri med värdefull tid. Men jag kan ju inte låta bli och engagera mig i frågor som rör pensionärer, eftersom jag oundvikligen tillhör den gruppen, och definitivt skriver under på det faktum att samtliga politiker genom årens lopp har försnillat våra pensionspengar. Alltså gick jag för en tid sedan med i Facebook-gruppen ”Pensionärer i Gula Västar”. Redan från början var jag nog en aning avigt inställd eftersom jag gjorde kopplingen till den franska rörelsen med snarlikt namn, och det känns som att min magkänsla redan från början var korrekt. Konstaterade att gruppmedlemmarnas inlägg tenderade att bli allt mer högerextrema, och droppen blev nu under veckan när det ena kränkande inlägget efter det andra ondgjorde sig över det faktum att Sveriges Television rekommenderat att vi kanske borde begränsa vårt dammsugande, med tanke på landets misslyckades energipolitik. Debatten i gruppen utvecklades till rena sandlådediskussionen, och stank allt mer högerextremism. Folk skulle minsann dammsuga när fan de ville, och man manade till ”civil olydnad” vilket då skulle handla om att slösa så mycket man någonsin kunde med elkraften. Att det i sin tur skulle leda till att det blev de själva som åkte på extra saltade el-räkningar var det förmodligen ingen av trashjärnorna som fattade. Hur som helst insåg jag snabbt att den här gruppen absolut inte var något för mig. Så jag lämnade gruppen!
Medan snön och blåsten under stor del av den gångna veckan har förpestat tillvaron för folk i allmänhet, har vi kopplat av i hemmets lugna vrå. Gav oss ut på de kommunala vägarna under torsdagen, vilket därmed var första gången vi ens var utanför dörrarna på nästan en vecka.
Veckan i övrigt har handlat om att städa lite på min hemsida och att i möjligaste mån försöka klara av fotoklubbens digitala årsmöte, fixat en bokrecension, emedan jag ivrigt väntat på omdömet från tvenne testläsare av mitt senaste romanmanus.
Veckan avrundas med i sedvanlig ordning trivsamt umgänge med min älskade kärlek, samtidigt som jag nöjt konstaterar att vi även det här året lyckats få ihop några bilder till fotoklubbens årstävling. Med det går vi vidare till en ny intressant vecka.

Publicerat den

Ännu en vecka

Veckorna bara flyger iväg! Det är snart ett år sen jag blev pensionär på allvar, och det är ju nu man verkligen skulle önska att tiden kunde ta det lite lugnt. Har massor att pyssla med, så det är ju klart det som ger känslan att tiden går så förbenat fort. Men det är ändå så jag vill ha det. För även om mina tummar fungerar perfekt efter mina artrosoperationer, så är det inte att sitta i en gammal gungstol och rulla dem jag har som främsta mål. Så, denna vecka som alldeles snart rusat förbi oss inleddes med ett omnämnande i den nystartade podden ”fantastiskaberattelserpodden”. Något som gjorde mig väldigt glad och oerhört stolt. Mina böcker blev omnämnda av Malin och Linda i väldigt positiva ordalag. Och som en väldigt glänsande prick över i:et fick jag en positiv recension för Gudarnas spira mot slutet av veckan.

Alltså ännu en vecka till ända, som mest handlat om skrivande, precis som vanligt. Förutom det faktum att jag äntligen varit på ett möte som kan betyda en särdeles positiv vändning.
Och så har vi lite förundrat noterat att vi numera finns på Wikipedia.