Kategori: Vardagligt

Publicerat den

Man saknar inte mobilen förrän fodralet är tomt

Man saknar inte kon förrän båset är tomt … Kanske dags för en nutidsversion av det talesättet – Man saknar inte mobilen förrän fodralet är tomt … Nåja, nu har jag i alla fall skickat iväg min mobiltelefon på garantireparation, och kommer att vara utan den i uppskattningsvis fem – tio dagar! Direkt hopar sig problemen. Det finns ju en mängd appar man fyllt sin mobil med, som underlättar i hanterandet av vardagen. Vi har till exempel en praktisk inköpslista där vi skriver in allt som behöver handlas. Sen bockar man av efter hand i affären. Lyckligtvis hade jag den i surfplattan också, så det löste sig ändå. Va?! Vadå papper och penna? Medan jag var i ICA behövde jag kolla upp att tillgångarna motsvarade dagens inköp. Lyckligtvis hade jag smart nog installerat bank-appen i surfplattan också. Fast jag hade glömt en detalj. Internet! Surfplattan har inget eget nät utan är beroende av wifi. Brukar ju annars hämta det med internetdelning från mobilen. Men – ICA erbjuder fritt wifi!

Sen var jag på Vårdcentralen, och medan jag satt i väntrummet ville jag läsa Sydsvenskan. Inget nät! Men – Region Skåne erbjuder ju fritt wifi!
Behövde göra en ombokning av en tid hos Vårdcentralen, när jag nu ändå var där. Distriktsköterskan kunde inte ge mig någon tid just då, men erbjöd sig att ringa mig senast under morgondagen. Nä just det … det gick ju inte det heller.

Var hos My Way för att skicka min mobil till lagning, och behövde ange mobilnummer, så jag kunde få avisering när mobilen kommer tillbaka! Jaha … just det ja. Det går ju inte. Men man kan ju ta kärlekens mobil istället. Problemet är att jag inte kan det numret utantill. Kontaktboken finns i mobilen ja. Och den ligger i den där paketen som just ska skickas!
Det lär säkert dyka upp fler sådana här … hmm … bekymmer, innan jag får tillbaka min mobil.

Med detta sagt, tänk så användbara dagens mobiler egentligen är. Så många vardagliga företeelser där mobilen underlättar en hel del. Sådant som vi blivit så vana vid, att vi bara tar det för givet. Ja visst ja, man kan ju ringa och snacka med folk också. Men det får jag väl låta bli nu en vecka framöver eller så.

Publicerat den

Ingen fläck och ingen mobil

Idag var det åter dags att låta sig bli skuren i – så att säga. Avlägsnande av en fläck i höjd med nyckelbenet, i november, visade sig vara otillräcklig då man ansåg att man borde tagit lite mer. Efter avslutad operation idag som skedde under samtal om böcker och skrivande – mina böcker – försvann läkare och sköterskor hastigt ur rummet. Jag låg rådvill kvar på bordet. Var det klart eller …? Några ögonblick senare kom de tillbaka in, och läkaren bad med en bekymrad min få se min rygg. Ingenting där! Han kunde därmed dra en lättnadens suck inför vetskapen att han faktiskt opererat på min framsida. Trots att någon felaktigt noterat i journalen att det handlade om en fläck på ryggen!
Och så blir man telefonlös för en tid framöver, då det krävs en garantireparation. Telefonerandet kan jag va utan, men det finns ju en mängd funktioner i mobilen som underlättar mycket i de vardagliga göromålen. Försöker hantera dem tills vidare med surfplattan istället. Ringa får vi göra sen!
(PS – Det går alltid att nå mig via e-post! DS)

Publicerat den

Från sjukbädden mot ytan!

Efter en dryg månad med lunginflammation, vatten i lungsäcken och till och med en vecka med Covid, har jag till slut valt att helt och hållet följa kroppens vilja. Jag kan vila mjukt mot skrivbordsstolens ryggstöd och skriva eller fortsätta ladda upp mitt Musikarkiv till Dropbox. Eller något annat. Annars blir det att krypa upp i soffan med en film, eller raklång i sängen med tre kuddar under huvudet och stillsam musik i hörlurarna. Uppenbart är det en bra lösning.

Nu känns det faktiskt trots allt som att jag håller på att lämna sjukbädden och långsamt är på väg tillbaka upp mot ytan!

Publicerat den

Vissen!

Kände mig ganska vissen hela den här dagen också. Fortfarande lika ont, och jag vågar knappt hosta, nysa, gäspa eller rapa, för då hugger det till i sidan. Kan undras hur länge man ska behöva stå ut med det här. Känner mig totalt vissen, inspirationslös och orkeslös. Alltså egentligen ingen större skillnad jämfört med gårdagen. Egentligen enda positiva är att jag fick vara hemma hos min kärlek, istället för på Akuten.

Publicerat den

Bakslag

Den gångna veckan har helt klart gått åt det positiva hållet. Har känt tydligt att jag håller på att tillfriskna. Men i natt blev det bakslag! Satt och tittade på en film innan jag skulle somna igår kväll, när det plötsligt började göra ont i vänster lunga. I höjd med bröstet. Dessutom rejält ont! Om jag hostade, nös eller till och med rapade, högg det till i sidan. Så det blev besök på Vårdcentralen igen, vilket i sin tur ledde till remiss till Akuten i Ystad. Blodprover, skiktröntgen och det där otrevliga Covidtestet igen. Vet inte hur många gånger jag fått utstå den där pinnen halvvägs upp i hjärnan! Men – jag är fortfarande positiv! Dock utan att smitta. Resultatet av besöket på Akuten blev i alla fall att fläcken på lungan i höjd med bröstet ska hållas under uppsikt. Men i övrigt visar alla prover och röntgen att allt är helt ok! Så nu blir det Citodon som får hjälpa mig att stå ut med det onda. En väldigt intressant notering idag var att läkaren jag träffade på Vårdcentralen var ganska exakt så som jag ser min karaktär Elana i mina böcker ”Legender från Thiramaar”. Tänk att hon finns i verkliga livet!
För övrigt gick ju denna lördag helt till spillo, med vistelse på Akuten i cirka åtta timmar!

Publicerat den

Spontanutflykt till Malmö för batteri och bjudfika!

Min mobil indikerade häromdagen att batteriets hälsa var kraftigt försämrat. Vilket därmed också förklarade varför den sög batterikraft långt över det normala. Bara att inse – mobilen innehåller för många nödvändiga vardagsfunktioner för att man ska kunna avvara den någon längre tid. Så det blev en spontanutflykt till Phone Hero på Baltzarsgatan i Malmö. Medan vi väntade på batteribytet intog vi en god fika på Coffeehouse på Hansakompaniet, vilket dessutom var en bjudfika från en nöjd kund.

Publicerat den

Friskare … helt klart.

Vaknade i morse med en nästan märklig känsla! Jag hade inte ont! Jag var inte så värst rosslig i halsen. Jag var nästan pigg. Kan det vara så att jag nu, nästan en månad och två antibiotikakurer senare faktiskt håller på att bli frisk. Finns absolut fler tecken på det under dagen. Har faktiskt orkat med flera sysslor vid datorn. Bra många fler än jag annars gjort de senaste veckorna. Och chorizokorven och ölen till maten smakade alldeles förträffligt.
Att sen orken tog slut någonstans runt sjutiden på kvällen, och jag därför allt mer siktade mot soffan och ett nytt avsnitt av ”The Witcher”, eller två, får man väl ändå se som acceptabelt. Lunginflammation, vatten i lungsäcken och på det covid, kan nog sätta sina spår.

Publicerat den

Troget sjuksällskap

Nu med både lunginflammation och covid som kolliderar och gör sitt yttersta för att göra tillvaron så tungsliten som möjligt, är det rätt skönt att bara vila bort skiten i soffan i sällskap med Netflix.
Hela tiden med troget sällskap av Mogwai. I två dar nu har jag mest ”bott” i soffan och har även sovit där den gångna natten, eftersom jag måste sova ”halvsittande” för att inte hosta sönder lungorna. Hela tiden har Mogwai legat tryggt bredvid och liksom haft koll.

Publicerat den

Inte helt nöjd med hur det här året har börjat!

Det börjar allt mer kännas som att det här året kunde startat betydligt bättre. Det mesta av januari har jag dragits med lunginflammation och vätska i lungsäcken. Har varit två gånger på Akuten i Ystad, med mängder med blodprover, urinprov, Covidprov samt fyra olika röntgen. Har haft och har två olika varianter med antibiotika. Ovanpå detta har vi inlett februari med förkylning, som enligt test för Snezanas del var Covid-positivt. Jag har inte testat än, men det är ju högst sannolikt att det även för min del handlar om Covid! I morgon har jag telefontid med en annan läkare under förmiddagen i ett helt annat ärende. Därefter får jag nog åter kontakta Vårdcentralen, vilket med stor sannolikhet kommer att leda till en ny remiss till akuten! En hel månad – nu vill jag inte vara sjuk längre! Har helt enkelt inte tid.

Publicerat den

Böcker, och ännu mer böcker … och så en smärre operation!

Nu för tiden är det ju inget ovanligt, att jag kan konstatera att veckan som gått mest handlat om skrivande. Den här veckan är knappast något undantag, även om man kanske mer skulle kunna säga att det handlat om resultatet av skrivandet. Alltså publicerade böcker, och även kommande publicering. Störst och mest betydelsefull får man väl säga att den officiella utgivningsdagen av Regntider var – den 12 november – liksom även bokmässan på Lunds stadsbibliotek på lördagen. Men sen är det klart minst lika betydelsefullt att inlagan till den andra upplagan av Eilaths hopp har blivit klar och ivägskickad och att vi just nu väntar på leverans från tryckeriet av den.
Annars har det varit en del besök i vården. Vaccin inför årets influensasäsong som bekräftelse på att man börjar bli gammal! Detta kombinerades med kontroll av en ”fläck”, som ledde till undersökningstid på hudmottagningen i Lund, och faktiskt även operation samma dag. Konstaterat ofarligt, men ändå bäst att avlägsna. Sydd med tio stygn!
Och så har jag fått mitt nya körkort!
Och vi har firat tio vackra år som förlovade!