Kategori: Skrivande

Publicerat den

Inspiration kanske!?

Idag har vi inlett vårterminens skrivarkurs! För egen del är detta den fjärde terminen som påbörjas nu, och från nu deltar vi i Romankursen. Förhoppningsvis ska det föda ny skrivarinspiration – och det känns som om det nog gör det också – men de närmaste dagarna tänker jag ändå ägna mest åt min hemsida www.limewood.eu som för närvarande ligger nere för ”ombyggnad”!
Håller på att ändra om en hel del och ska bland annat introducera helt nya typer av bildgallerier (nya för mig). Har länge varit missnöjd med de gallerier jag kunnat använda eftersom de egentligen känns ganska omoderna och klumpiga, men nu har jag äntligen hittat en bra lösning på det.
Håller just nu på att sammanställa bildmaterialet till hemsidan. Designen är klar, och sidorna är i stort sett klara. Förhoppningsvis kan jag publicera hemsidan igen någon av de närmaste dagarna.

 

Publicerat den

Dagbok i 40 år

Skriv17

Igår för precis 40 år sedan skrev jag mina första rader i Min Dagbok! Hade förvisso redan från 1970 och framåt skrivit korta noteringar om dagens händelser i en skrivbordskalender, men från den 1 januari 1973 valde jag att istället skriva på A4-papper. Den 23 december 1976 fick jag överta min fars gamla skrivmaskin och gick då över till använda den för mitt dagboksskrivande. Den 15 februari 1991 skaffade jag min första egna dator, och därefter gick jag över till att skriva dagboken i den istället.
Skrivbordskalendrarna från åren 1970 till 1972 finns dock inte kvar!
Men från året då jag fyllde 17 år och fortfarande bodde hemma har jag skrivit dagbok regelbundet varenda dag. Det finns dock två avbrott.
Det var dels mellan den 7 februari till den 31 juli 1974 som jag av någon anledning inte skrev. Sedan har min dagbok mellan den 1 december 2000 och den 18 juni 2001 försvunnit genom en hårddiskkrasch och bristfälliga säkerhetskopior. Båda dessa perioder har jag dock rekonstruerat så långt det varit möjligt med hjälp av noteringar i fickkalendrar, anteckningar och i övrigt mitt eget minne.
De första åren innehöll dagboken mest kortfattade beskrivningar om dagens händelser, men efterhand har det hela växt, och idag kan det emellanåt bli ganska lång utläggningar. Ibland till och med flera A4-sidor! Allt beroende på vad som hänt under dagen, och vad som engagerat mig just då.
För mig är inte dagboken enbart en journal över händelserna i mitt liv. Den är minst lika viktig som ett forum där jag kan skriva av mig. I skrivarkursen har vi fått lära oss att flödesskriva, helt enkelt för att få igång skrivandet. Lite den funktionen kan faktiskt dagboksskrivandet ha. Den fungerar som ett högst personligt bollplank, och också ett bra forum att ta till när man behöver kolla upp tidpunkten för olika händelser i ens liv. Genom årens lopp har jag också fått höra vissa kritiska röster från människor som tyckt det var meningslöst att skriva dagbok. Tja, måhända kan det tyckas meningslöst på ett vis, för vem ska egentligen läsa denna digra bok? Kan det möjligen finnas intresse hos en framtida släktforskare till exempel? Egentligen är det helt oväsentligt! Jag tycker om att skriva och dagboken är ett utmärkt forum att använda sig av för att skriva av sig. Det är skäl nog att fortsätta!

Publicerat den

Julsagor

Precis som förra året ska vi snart på julträff med Skrivarkursen, och meningen är att alla deltagare i den julträffen ska skriva vars en julsaga. Idag blev vi klara med nummer två! Gick lite trögt i början, men med gemensamma krafter fick vi det hela att lossna. Resultatet kommer upp här i slutet av veckan!

Publicerat den

Bockarna Bruse som deckare

En annan uppgift i skrivkursen – att göra om sagan om Bockarna Bruse till deckare!

Kriminalaren Brogren hade just avverkat dagens med köttbullar, mos och lingon hos Kurres gatukök när mobilen ringde. Det hade skett ett mord vid den gamla bron. Han körde motvilligt dit, och väl där möttes han av en av polisassistenterna som kom emot honom i sällskap med en figur som såg minst sagt motbjudande ut.
”Vem är det här?” ville han veta.
”Ja, han vägrar säga sitt namn, men han är tydligen… hmm… ett troll. Och han erkänner att det är han som har slagit ihjäl…”
Brogren höjde handen och avbröt honom.
”Vem är den mördade?”
”Ähm… det är de tre…”
”Tre!? Har han haft ihjäl tre personer?”
”Ja, det är de tre bröderna Bruse.”

Publicerat den

Vad var det egentligen som hände hos grannen i går kväll?

En liten uppgift från kursen ”Kreativt skrivande”, där man fick bygga på ovanstående rubrik.

Ett skrik som nästan fick blodet att frysa till is. Det kom från grannens hus. Men där var helt mörklagt. Inte en ljusstrimma syntes. Jag smög ut till tomtgränsen men höll mig dold bakom buskaget. Kunde svagt uppfatta en ljusstråle. En ficklampa. Någon rörde sig där inne. Verkade söka efter något. Jag borde ringa polisen. Mobilen låg där inne. Typiskt.
Ljuskäglan svepte ut genom fönstret, rakt mot buskaget där jag gömt mig. Jag hukade snabbt, och halvkröp in i huset. Med darrande fingrar slog jag 112.
”Polisen? Ja, jag tror att det skett ett mord.”
Polisen var snabbt på plats, och möttes av en förvirrad man i hallen med ficklampa.
”Vad står på här?”
”Va fan, Rederiet börjar ju nu, och strömmen har gått.”

Publicerat den

Memoarer

Skriver på mina memoarer! Så bäva månde de som vet med sig att de burit sig illa åt mot mig genom årens lopp…

Vet inte vad det blir av det i slutänden, men det kan ju om inget annat var ett sätt att bearbeta händelser och företeelser som kanske inte blev vad man tänkt. Sen kan det högst personligt vara lite spännande att bara göra det nu när jag snart närmar mig 40års-jubileet för mitt dagboksskrivande.

Publicerat den

En risig 745:a

Årtal är oklart, men platsen såg åtminstone ut som mitt föräldrahem. Skulle parkera min bil på infarten. För att kunna göra det var jag tvungen att köra ut två andra bilar som stod parkerade där. Först ut med den ena, som dock är osäkert vad det var för märke. Dock troligen en ganska gammal bil.
Sedan den andra – en gammal risig Volvo 745:a. Körde runt den i en vändzon, vilket i sig är lite märkligt om det nu var vid mitt föräldrahem. Det har aldrig funnits någon vändzon där.
Nåväl, den där stora röda lampan som fanns på äldre Volvobilar som med ett irriterande blinkande påminde om att man glömt spänna fast bilbältet fungerade i varje fall. Men som om det inte var nog med det satte även en om möjligt än mer irriterande signal igång att ljuda. En påfrestande ganska hög signal som tutade upprepat och enerverande! Jag försökte dock ignorera det. Skulle ju bara parkera bilen på gatan.
Stängde motorn och klev ur bilen. Signalen fortsatte! Kunde ju inte handla om bilbältet nu. Hade jag glömt ljuset? Nej, det var släckt! Beep – beep – beep…! Ah, helljuset var till. Konstigt, ljuset var ju släckt. Signalen pep oavbrutet vidare! Backväxeln låg i. Och!? Borde väl inte ha någon betydelse? Fast man vet ju aldrig. Elektroniken på en gammal Volvo kan nog spöka ordentligt. Jordfel måhända. Lade växeln i friläge och slog igen dörren så det skramlade i hela bilen. Signalen fortsatte! Började se mig omkring med en desperat blick. Finns det en slägga till hands? Ska slå sönder biljäv…! En telefon ringer! Va!? Ringer det? Öh… vänta… jag kommer…

Nä, jag hann inte innan de lade på. Skitsamma. Det var förmodligen någon säljare.

Men… det irriterande pipandet hörs fortfarande… och jag står inte längre vid en gammal risig Volvo 745:a redo att slå den i små rostiga plåtbitar. Jag står med telefonen i handen i mitt hem och stirrar med tom blick på min envist pipande väckarklocka!

Publicerat den

Mer dramatik

I samarbete med min kreativa och idérika fru har jag nu skrivit ett helt nytt avsnitt till kapitel 1, där det nu bättre och tydligare förklaras varför fienden är just en fiende.
Och detta i sin tur har gjort att boken inleds med ordentlig dramatik. Förhoppningsvis ett bra sätt att locka potentiella läsare att vilja fortsätta läsa.

Publicerat den

Fortsatt skrivande

Har väl egentligen inte haft så mycket tid att ägna mig åt skrivande den senaste tiden, men samtidigt har jag också haft lite stillestånd på grund av lite olika funderingar kring bokens handling.
Inte minst den förträffliga serien ”Games of Thrones” har väckt en del funderingar och fått mig att inse att det faktiskt saknas en del viktiga detaljer i mitt manus, för att bära storyn på ett trovärdigt sätt.
Det i sin tur har medfört en hel del funderingar hit och dit på hur man ska lägga upp det, och idag äntligen kom jag igång med skrivandet. Först handlar det om ett tillägg i kapitel 1.

Publicerat den

Stillestånd och huvudbry

Just nu står det faktiskt stilla med skrivandet. Är inne på kapitel 15 men känner att det behövs en del större förändringar i texten, och dessutom kunde berättelsen må bra av att utökas med ytterligare dramatik. Men kapitlet är av sådan karaktär att det också krävs en del research och en och annan ny idé.
Dessutom har jag för närvarande en hel del andra projekt på gång som tar tid och kraft, så det finns inte riktigt utrymme för skrivandet just nu.
Fast håller den här värmen i sig ytterligare, är det förstås bud på att parkera sig under parasollen på altanen med laptoppen i knät och bara skriva!