Veckans första dag

Har inlett den här veckan med att stiga upp tidigt – igen! Min far skulle varit imponerad om han sett mig idag. Upp självmant ur sängen halv sju på morgonen när klockan går igång. En tur till Lund – igen – med senaste avsnittet av Bowie-podden i bilstereon lagom avslutat i samma stund som jag parkerade utanför Folktandvården. Ja, det var alltså dit jag skulle, för lite tandhygienisk behandling.

Sedan ännu en god lunchbuffé på Restaurang Gondolen i Sjöbo, och nu tror jag inte att jag ens vågar kliva upp på vågen i morgon bitti.

Kvällen tillbringades på altanen med skrivande, och en god bit på vägen med Anna. Det blir en speciell känsla att sitta på altanen en vindstilla men aningen sval augustikväll i Skåne, och skriva om färgsprakande och kryddoftande marknader i Casablanca. Det blir också en alldeles särskild känsla att kunna konstatera att jag så sakteliga närmar mig slutet. Med andra ord att jag snart kan säga att råmanuset till min roman Kalla mig Anna är klart!

Mitt researcharbete har nått oanade höjder!

Mitt skrivande idag kom inte särskilt långt! Men det är faktiskt inte negativt. Jag skrev ett par rader, och hade sedan några detaljer jag behövde kolla upp. Sökte på nätet, som vanligt. Bland annat försöker jag få klarhet i en del lokaliteter, där gatunamnen under åren min roman utspelar sig var franska, men idag är utbytta mot mer arabiskt klingande namn. Jag har en karta från tidigt femtiotal att jämföra med dagens Google Maps. Jag har köpt en e-bok skriven på engelska, som innehåller en hel del intressanta och användbara fakta. Men idag blev det dessutom maximal utdelning! Hittade en sida på nätet med flera tidningsintervjuer med en av de personer som har funnits i verkligheten och som jag ska ha med i min berättelse, vilka dessutom är skrivna under sjuttiotalet – bara något år före den tid min roman utspelar sig! Snacka om guldgruva!  

Research at it’s best skrev jag för några dagar sen! Jag var inte ens i närheten då …

Dessutom håller min roman på att utvecklas till något långt mer spännande än jag själv ens hade begripit när jag påbörjade den. Och aldrig hade jag väl i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig att jag en dag skulle skriva en roman som innehöll franska!

Research at it’s best

Att jag älskar att skriva är knappast någon hemlighet. Men utöver tjusningen med att kunna skriva ner sina tankar och fantasier, finns också det oerhört spännande med all research. Som till exempel nu med mitt skrivande av romanen Kalla mig Anna, som lett in mig på att forska en hel del inledningsvis på Malmö under sjuttiotalet, och sen även Casablanca under samma period. Att leta efter kartor och annan information som kan ge en bild av just den tiden är väldigt spännande. Än mer spännande blir det när man sen försöker djupdyka i närmare detaljer. Det har bland annat till och med inneburit nu att jag fått kontakt med en författare i Frankrike, som faktiskt sitter inne med en del intressant information. Information som bland annat inneburit att jag kunnat få till en trovärdig beskrivning av specifika lokaler i de centrala delarna av Marocko under sjuttiotalet. Vad vore författarlivet utan Internet?!

Mer research kring arvsfrågor, och skrivande på Möllans Café

Under dagen var min ”skrivarhörna” lokaliserad till Möllans Café, i väntan på Snezana som var upptagen på annat håll några timmar. Tog dock lite tid innan jag kunde komma igång med skrivandet. Först tog det väldigt lång tid vid kassan, på grund av några väldigt omständliga kunder. Sedan hade jag problem med internetanslutningen, vilket är en förutsättning för att kunna komma åt filerna jag skulle arbeta med. Just som jag fått klart med nätet, blev jag avbruten av ett telefonsamtal. Därutöver var internetuppkopplingen ganska svajig.

Men jag fick trots allt ändå skrivit en del, och även gjort ytterligare researcharbete. Det kretsar för närvarande ganska mycket kring arvsfrågor, testamentstagare, överförmyndare och så lite om passregler på sjuttiotalet.

Research kring arvsfrågor, arvsförvaltning, Clinique du Parc och utgångna mediciner!

Att skriva är en livsstil!
Att ur fantasin kunna låta berättelser flöda genom fingrarna, via tangentbordet in i datorn, och där bilda en berättelse som förhoppningsvis så småningom kan fängsla, roa, engagera, underhålla andra människor, är en härlig känsla. Förutom då bara själva skrivandets inspirerande känsla!
Till detta har vi sen all spännande research man behöver göra, för att ha ett bra underlagt till en trovärdig berättelse.
Denna kväll exempelvis, har jag spenderat tid på att forska i arvsfrågor, och fram för allt när det handlar om förvaltning av arv till minderårig.
Jag har forskat efter fakta om Clinique du Parc i Marocko, och hittat mer fakta än jag faktiskt trodde var möjligt. Jag har till och med ägnat mig åt medicinstudier i FASS för att få fram fakta om ett läkemedel som försvann från marknaden 2006 på grund av att det ansågs kunna orsaka njurproblem.
Och vi går vidare.

Berörande självbiografi!

Ett oönskat barn som alltid haft känslan av att inte höra till, inte passa in och inte få vara den jag önskade vara. Mobbad, ensam och aldrig kramad och därtill i en bubbla där den bristande självsäkerheten och ständiga rädslan gjorde det omöjligt för mig att förlika mig med vem jag innerst inne är.

Musik har alltid varit viktigt i mitt liv, och en av favoriterna är David Bowie. Särskilt under första halvan av sjuttiotalet. Hans text ”not sure if I’m a boy or a girl…” från Rebel rebel, och hans på gamla dar uttalade kloka ord – Aging is an extraordinary process where you become the person you always should have been – är talande för hur jag känner.

Kan mina memoarer vara av intresse för någon att läsa? Ja, jag tror faktiskt det. Den är mitt livs sanna historia. Det är en bok som berör på djupet och gör skillnad.
Läs mer här!
Sagt om boken

”Detta är en bok som gör skillnad! Jag och min familj går just nu igenom ett virrvarr av känslor och tankar i och med att ett av våra barn ser sig som transperson, och står i kö för vidare utredning.
Boken berörde mig djupt och jag rekommenderar verkligen att ni läser den!” /Åsa

”Det får aldrig kvitta hur ett barn behandlas, att en människa förvägras sina drömmar och förhindras att vara den de är! Läs boken!” /Agneta

Stiltje

Har tre noveller och en roman som ska korrläsas. Plus fortsatt skrivande på Kalla mig Anna och sen väntar även Ashas sten. Men just nu tycks ingenting fungera. Idéerna vill liksom inte infinna sig. Eller ron. Den granskande läsningen som krävs för att kunna göra ett bra korrekturarbete tycks liksom heller inte finnas. När det gäller Kalla mig Anna har jag väl i och för sig tidslinjen hyfsat klart för mig, men jag får inte till något vettigt. Känner mig splittrad helt enkelt. Sen väntar ljudboksproduktion av mina memoarer.

Jag tror faktiskt att jag behöver semester.

Möt oss på Hälso & Shamanmässan!

Vi signerar och säljer böcker!

Nästan allt klart inför Bokfikan!

Gjorde klart våra skyltar inför morgondagens Bokfika.
Återstår några mindre detaljer plus att packa böcker. Sen är vi redo!

Litteraturrundan 2023

Idag hölls åter Litteraturrundan i Karups Nygård, och vi deltog med våra böcker. Presentation av Snezanas Skarvkvinnan som kom ut på Internationella Kvinnodagen, och som handlar om en stark kvinna. Sedan en ganska ingående presentation också av min självbiografiska Idag kan det kvitta. De här båda böckerna uppmärksammades glädjande nog också alldeles extra av Ystads Allehanda. För övrigt presenterade vi självklart även serien Det hände vid Skärsjön och min Legender från Thiramaar. Och några böcker sålde vi också. En bra dag i Karup, med andra ord.
Och hemma igen kunde vi njuta en stund på altanen.