Vårt Nyårsfirande

En för oss ganska traditionsenlig nyårsafton, med en dag som mest innehöll lite kreativa sysslor. Lite så är det ju mer eller mindre varje dag. Nyårsmenyn i år blev lite av en favorit i repris. Ångstekt kotlett med mozarella och cheesy potatisgratiner. Dessert glass gold caramel med nötblandning.
Medan stormbyarna stökade runt utanför huset, satt vi i soffan med en sprakande brasa i kaminen och vårt egna filmmaraton som pågick några timmar in på det nya året, precis som vanligt!
Ännu ett år har därmed inletts, och det är vårt fjortonde år tillsammans.

Tjugo år!

Idag har det gått precis tjugo år sedan mor somnade in, efter en längre tids sjukdom. Onsdag den 15 december kl. 14.15 tog hon sitt sista andetag.
Tjugo långa år! Det har hänt oerhört mycket under de här åren. Väldigt mycket i mitt liv, som hon antagligen aldrig hade kunnat förlika sig med. Jag har gift mig med en invandrarkvinna! Alltså en sådan hon aldrig ville acceptera i sin familj! Jag har äntligen – förvisso först som pensionär – satsat på den yrkesinriktning både hon och far motsatte sig i sina fåfänga och egoistiska strävanden att få sitt barn att gå den väg de tyckte. Tvärt emot vad de trodde var möjligt, har jag hittills skrivit och publicerat sex egna romaner plus fyra i samarbete med Snezana. Förutom då alla novellerna vi skrivit, och allt övrigt vi har publicerat i vårt förlag såväl eget material som av andra författare.
Jag har valt att gå vidare i processen med att få bli den person jag egentligen alltid velat vara, men aldrig tidigare vågat, och i samband med det också strukit samtliga de namnen de valde för mig.
Hur som helst …
Ibland önskar jag att det hade funnits tillfälle att sitta ner och prata med mor. Att öppet och uppriktigt fått berätta hur underbart mitt liv blivit som gift med mitt livs kärlek. Att få berätta om mitt skrivande och mina utgivna böcker, och hur det är att få arbeta med det skrivna ordet i olika former. Eller få visa upp vad jag åstadkommit i mitt fotograferande och bildskapande.
Inte minst att få berätta om barnet hon gav liv till den där dagen i juli 1956, som snart inte ens juridiskt kommer att vara den där gossen hon egentligen inte ville ha.

Min konst ur gömmorna – Telefonklotter

På sjuttiotalet hade jag en förtjusning för tusch. Och jag klottrade och ritade för jämt. Det låg sällan någon särskild planering bakom heller. Det bara blev. Den här till exempel kom till under ett långt telefonsamtal med en f d flickvän, som ringde mig på mitt arbete på dåvarande Statens Vägverk året 1973. Har vävt in ett antal låttitlar som var aktuella i min musikvärld då. Jag kallar teckningen för ”Telefonklotter”.

Inre hamnen … sista stegen!

Tillbaka på översta våningen i Öresundshuset, med utsikt över det som en gång mot slutet av åttiotalet var min arbetsplats. Nu för ett spännande och givande, och förmodligen sista möte. Det tog typ trettiofyra år att nå fram till det här.

Drygt två års behandling

I juni 2022 besökte jag Elisabetkliniken på Regementsgatan i Malmö för min första epilering. Epilering innebär att en tunn engångsnål förs ner i hårsäcken och bränner vid hårroten. Inför varje besök smörjer man in med Emla-kräm som bedövar. Men det i sig är nästan en konst, som tar tid att lära, så särskilt de tidigaste besöken var rätt plågsamma. Det har blivit ganska många besök, med önskat resultat. På senare tid har jag dock upplevt att de oundvikliga svullnaderna efter varje behandling blivit fler och större, och dessutom tagit längre tid att gå tillbaka. Men det beror på att min hy genom hormonerna blivit mjukare! Alltså en bekräftelse på en önskad utveckling.

Men utöver de önskade effekterna av behandlingarna, har det också varit lite extra positivt att kunna återkomma på besök i mina gamla hemtrakter, och jag har nästan varje gång passat på att ta mig en promenad i kvarteren. Sen har jag ofta kombinerat det med en go fika på St Jakobs café. Det har även funnits tillfälle att träffa min kusin för en trevlig pratstund.

Jag har återstående besök kvar, men nu har jag bestämt mig för att ta en paus. Lite för att resten av det här året har vi fullt upp med diverse engagemang. Men också för att det känns som att det kan vara bra att låta mitt stackars ansikte vila ett tag. Återkommer till tjejerna på Elisabetkliniken i februari.

Slottstaden #67, Löfte och dagens meny i Restaurang Bosque de Tilos

En tur till Slottstaden igen – men nu dröjer det ett tag innan nästa besök. Skönt på ett sätt, men lite synd på samma gång. Fika på St Jakob innan återvändo hem.

Eftermiddagen har ägnats i första hand åt Belvida Bells novellantologi ”Löftet”, där det nu inleds en spännande tid med korrekturarbete. Även publicerat ännu en ljudbok – ”En vingklippt fågel”.
Och kvällen delikata middag i Restaurang Bosque de Tilos blev pasta med Karl Johan-svamp, ost och parmesan!

Till Malmö i ottan

Dags för ännu en tur till Malmö, den här gången körde jag hemifrån redan halv sju på morgonen. Brukar alltid se till att ha goda tidsmarginaler, och idag var jag tacksam för det. Långa nästan stillastående köer mellan Skurup och Sturup, och jag tappade närmare en halvtimme i tid. Skulle vara på Hudkliniken kl. 8.00, och de uppmanar alltid att man gärna ska komma tio minuter före utsatt tid. Det klarade jag precis på minuten! Hann inte ens sätta mig i väntrummet utan fick komma in direkt. Dagens behandling tog sådär fem minuter, och härefter behövs troligen bara ett besök till.

Intog en bonusfrukost på Coffeehouse tvärs över gatan, med en skrivstund.

En hyfsat aktiv augustivecka

En lite sådär lagom vecka, har snart passerat. Inledde med en snabb tur till Ystad på måndagen, och sedan en promenad i Frualid bland vissnande skräppeblad och fästingar. Sen har det varit synkontroll hos Sjöbo Optik, och frisering (jag kallar det inte klippning längre) hos duktiga Camilla på Krattan. Den dan fick det bli en smaskig räkmacka hos Mormors hörna innan vi körde vidare.

Sen var det dags igen för en runda till Slottstaden och Elisabetkliniken. Har faktiskt inte varit där sen slutet av juni. På detta ännu en trevlig fikastund med bästa kusinen på favoritstället St Jakob.

Fredagen blev det lite spontant en promenad med kantarellplockning i skogen utanför Blentarp, och självklart blev eftermiddagsfikan en smaskig kantarellmacka.

För övrigt har veckan som vanligt handlat om skrivande, med tonvikt på att skapa inlagor både för tryckta böcker och E-böcker.

Nu inväntar vi sommarens återkomst den kommande veckan, medan vädret för tillfället lite påminner om höst. Och på söndag blir det tårtkalas.

Vänsterhäntas Dag – naturligtvis!

Dags igen att vifta lite extra med vänsterhanden och fira de vänsterhäntas dag! Fast behövs det? Kanske … Enligt Wikipedia instiftades dagen 1992 för att uppmärksamma de svårigheter som vänsterhänta upplever i vardagen! Svårigheter?! Jag kan inte påminna mig ett enda tillfälle under mitt liv som jag upplevt några svårigheter med att vara vänsterhänt. Ja, jag har ju förvisso vid åtskilliga tillfällen fått höra nedlåtande kommentarer om att jag skriver ”med fel hand”! Men det känns mer som om det varit en del människor i min omgivning som upplevt ”svårigheter” med att jag är vänsterhänt.

Lite svårigheter har vi väl alla haft av olika anledningar genom livet, men för min del har det helt klart handlat om helt andra orsaker. Inte att jag sen födseln varit vänsterhänt!

Å andra sidan kan jag i mina ”vänsterhänta svårigheter” kanske glädja mig åt att jag har sällskap av David Bowie, Leonardo da Vinci, Albert Einstein, Bill Gates, Barack Obama, Winston Churchill, Marie Curie, Morgan Freeman, Paul McCartney, Jimi Hendrix med flera både kända och mindre kända ”stackare”!

Andra upplagan snart i internethandeln!

Snart finns andra upplagan av mina memoarer ute i internethandeln.
Så långt lagret räcker säljer vi ut första upplagan för 80kr plus frakt!