Garageröjning, katter, fiskefejd, cykeltur och lite annat…

Stor del av vår tid de senaste veckorna har gått till att röja och sortera i verkstan. Det har lett fram till en väl fungerande hobbyverkstad och dessutom väl förberett för nästa helgs loppis! Inte minst – betydligt bättre utrymme och borta är också det där eviga problemet att hitta prylar man letar efter.
Bland loppisprylarna finns bland annat pärmar. Pärmar som jag bland annat har använt till min dagbok. Numera har jag ju den enbart i datorn, så allt papper kan gå till återvinningen. Blev en rätt försvarlig hög med papper när jag staplade åren 2006 till 2016.

När det gäller skrivandet har jag faktiskt satt Anna på paus, lite för att det ibland är en fördel att låta texter ligga ett tag, innan man åter tar tag i dem med kanske lite nya fräscha tankegångar. Istället har jag satsat på lite noveller, och specifikt Fiskefejden som ingår i mina berättelser om Thiramaar. Alltså min humoristiska fantasyserie. Två leveranser från tryckeri har vi fått i dagarna. Påfyllning av lagret när det gäller Av gudarna märkta, och dessutom provtryck av en kunds självbiografiska bok, som vi haft nöjet att vara delaktiga i.
Två turer till Malmö har också hunnits med den här veckan.

Och så har Mogwai fortsatt koll på grannskapet, och tycks tydligt ha fastställt för grannskapets övriga katter vem som basar här. Dock finns det en katt, troligen hona, han uppenbart tycks tolerera. Vet inte om det handlar om medlidande eller vad. Hon ser rätt sliten ut, dock inte mager, men hon har nog inte något riktigt hem. På senare tid har hon blivit allt modigare, och idag kom hon till och med in via vår öppna altandörr.
För övrigt har jag äntligen kommit igång med att cykla igen. Tog en lite lagom tur bort genom Sövde och tillbaka igen, och även en mindre avstickare på småstigar vid sjön. En lagom tur på 7,7 km. Kan ju vara klokt att börja lite försiktigt.

Blodomloppet 2023

Idag var det dags igen – Blodomloppet på Bulltofta rekreationsområde i Malmö. En drygt fem kilometers promenad för att rikta uppmärksamheten på blodgivningen och förhoppningsvis locka till sig nya blodgivare. Tyvärr kan jag själv inte längre ge blod, men jag kan åtminstone bidra till att ge uppmärksamhet. Det här blev dessutom elfte året jag deltar, och även solen hjälpte till att göra eventet extra positivt.

Skämtdag, vår i annalkande, julstjärnor som trivs och fortsatt skrivande!

Denna soliga första aprildag som på något vis blir ett gen-rep på hur folk alltid borde agera inför diverse fantasifulla ”nyheter” i media – var KÄLLKRITISK! Själv höll jag faktiskt nästan på att gå på ”nyheten” att man nu skulle skylta om kring Triangeln i Malmö, och faktiskt anamma hur malmöiter uttalar namnet – Triangelen! Briljant variant av aprilskämt, och dessutom väl genomarbetat!

Första officiella vårmånaden, men att våra julstjärnor frodas är emellertid inget aprilskämt. Julstjärnan vi köpte för drygt två år sen, har blivit rejält stor. En gren blev för tung och knäcktes av för en tid sedan. Den klippte jag ner och satte i vatten, fick rötter, och kunde sedermera planteras. Så där blev sammanlagt fem nya plantor. De julstjärnorna vi köpte på Granngården den 10 december är precis lika fina nu, som de var då! Jag är imponerad.

Förutom en lagom lång och lagom snabb promenad i solen, har denna dag mest spenderats i arbetsrummet – inte så ovanligt – med korrekturarbete av Sommaren vid Skärsjön, och senare fortsatt arbete med Kalla mig Anna. Vad passar väl bättre en sån dag än hemmagjorda räkmackor som kvällsmat. Fast det passar å andra sidan bra vilken dag som helst.

Promenad eller flygtur

Kan man lita på appen Runtastic? Enligt den registrerade kartmarkeringen ser det ut som om jag varit ute och flugit över stan idag. Två promenader från och till bilen á totalt 1,27 km kan nog stämma. Men jag gick faktiskt på trottoarerna. Jag flög inte över hustaken. Det skulle jag absolut kommit ihåg.

Smile, vänners kärlek, SPA … och så Otto

Denna fredag inleddes med ett tandläkarbesök hos vår ”nya” Folktandvårdsmottagning, vilket kändes riktigt positivt! En enkel lagning och ett litet löfte om en mer leende framtid. Framkallar lite musiknostalgiska associationer till Fred Johanssons härliga låt ”Smile”. Kvällen tillbringades som många gånger förut med trivsamma konstruktiva samtal i varmt och avkopplande SPA. På det en god måltid med champinjoner, avorioris, morötter, paprika, gul lök och vitlök, medan Otto bankade och slet utanför huset. En skaplig avrundning av en spännande vecka som också bjudit på stärkande och viktigt stöd och kärlek från flera nära och kära vänner. Och mitt lyckliga smile blir bara bredare. En vecka full av känslor!

Mogwai till veterinär – med mera!

Åter igen har Mogwai fått ett sår på kinden som orsakat en svullnad. Åter igen har vi fått ta honom till veterinär, där han fått dränage och antibiotika. Troligen handlar det om en konfrontation med någon katt i grannskapet. Precis som det gjorde i mars. Samma behandling med X antal dagar med tratt, och utegångsförbud. Vi passade på att handla inför nyår, som planerna i sista stund blivit oväntat förändrade inför. Och så har jag varit på Vårdcentralen för en femte injektion. Avbokad tid i Malmö har också blivit ombokad, så det blir en ny tur dit i början av året. Life goes on, after all.

Vi står upp för skrivandet!

Direkt efter frukost idag, satte vi igång att tömma allt från vårt skrivbord, och även hyllan på väggen ovanför. Vilket innebar att vi fick koppla ner datorer och all kringutrustning. Lagom när det var klart kom Postnord och knackade på dörren för att leverera ett paket beställt av Belvida Bell. Ägnade sedan eftermiddagen åt att montera ny benställning till skrivbordsskivan. När det var klart har vi vårt egna höj- och sänkbara skrivbord! Så nu kan vi med andra ord utnyttja skrivbordet maximalt, och samtidigt stå eller sitta ergonomiskt riktigt.
Fast efter dagens arbete var det rätt skönt att sitta.

Nåldynan

Inom loppet av en vecka har jag fått fyra nålar i min kropp! Det var blodprov på remiss. Det var Covid vaccin nummer fem. Det var Pamorelin – den femte i ordningen. Och nu idag har jag dessutom fått vaccin mot lunginflammation. Många nålar med andra ord, och man kan kanske med fog kallas för Nåldynan. Tur i alla fall att jag inte har några problem med det här med sprutor.
”Nu sticker det!” säger sköterskan, och jag förväntas vara beredd på att det kan göra ont. Ja, covidsprutan kändes en aning. Det ömmade lite svagt i armen under dagen, men mer än så blev det inte.
Kanske något i detta som också förklarar varför jag klarade lunginflammationen under januari och februari ganska väl. Till och med när de stack in en nål i lungsäcken och tappade 1,5 dl vätska, reagerade jag inte särskilt mycket. Men – nu är det förhoppningsvis färdigstucket!

Satellit med hicka

En tid nu har vi försökt vara duktiga och ta en promenad i området på morgonen före frukost. Inga jättelånga promenader. Det kan komma efterhand. Huvudsaken är att vi kommer ut och rör oss. Men i morse var vi tydligen ovanligt duktiga. Enligt Adidas Runtastic-appen gick vi hela 5,09 km. Inte någon jätteprestation, förutom att vi klarade av den sträckan på tjugotre minuter! Enligt kartbilden var vi ända borta vid Sövde skogsby och vände. Det måste nog ses som en stor prestation att vi tydligen promenerat spikrakt igenom skogen, utan minsta besvär med hinder som träd, snåriga buskar och annat.
I själva verket var det en promenad på 1,89 km, som förvisso tog oss just tjugotre minuter. Man ska inte tro på lögnerna från rymden!

Promenad för hälsan och lite natur-input

Sen i söndags har vi gått in för att starta dagen med en promenad i området före frukost. Före allt annat faktiskt. Av all önskvärd erfarenhet vet vi att om vi först äter frukost, och kanske börja åta oss någon av våra tänkta sysslor för dagen, är risken stor att det helt enkelt inte blir någon promenad.
Det handlar om promenader på mellan två och tre kilometer, och mellan en halvtimme och tre kvart. Vissa dagar är ju också våra omgivningar lite extra njutningsbara.