Kategori: Författare

Publicerat den

Spånar …

Huvudsyssla denna afton, på självaste fredagen den trettonde, är att jag spånar! Märkligt uttryck egentligen. Enligt SAOL betyder det att ”tänka eller samtala på ett fritt och improviserat sätt”.  Oavsett så är det ett märkligt uttryck. Men det är ungefär vad jag gör. Har ett antal lösa idéer som jag försöker knyta ihop för att förhoppningsvis på allvar kunna komma igång med det som ska bli den fjärde romanen kring legender från Thiramaar. Första kapitlet är skrivet, så det är väl bara att kasta sig ut i fantasins virvlar och släppa loss. Det ska handla om trollkarlar, givetvis. Häxor, som de nog främst kallades av män som inte riktigt kunde hantera att det oftast rörde sig om särskilt kunniga kvinnor, ska det också handla om. Några ”bekanta” från de tre tidigare böckerna kommer också att dyka upp. Kanske lite välgörande funderingar kring varför gudarna finns och vems påfund de egentligen är, ska nog också finnas med. Lite underförstått en känga åt det här med religioner kanske.

Publicerat den

Del 4 – nu kör vi!

Egentligen hade jag tänkt mig att jag skulle få skrivit lite på mina memoarer. Uj, bäva månde de som burit sig illa åt mot mig genom mitt liv …
Men faktum är att jag just nu känner starkare för att fortsätta mina legender från Thiramaar.
Så denna kväll har först handlat om en del bokföringsarbete för förlaget, med i första hand inkommande. Det går bra nu! Några produktioner är på gång, så vi borde kunna leverera något mer innan året är slut. Trots att vi dras med en kund som betraktar krav om betalning för utfört arbete som ett hot.
Resten av kvällen har handlat om att komma igång med första kapitlet i det som ska bli den fjärde boken om Thiramaar.

Publicerat den

Färdig – eller nåt!

Nu är den avslutande punkten satt i Regntider.
I det här läget motsvarar antalet ord ungefär 423 sidor i bokform. Det gör den här boken till den näst största i serien!
Jag skrev det inledande avsnittet den 26 december 2019, och den15 juli i år kunde jag konstatera att råmanuset var klart, efter totalt 202 dagar! Satte igång direkt då med redigering. Hade hunnit med någonstans mellan tio och tjugo kapitel fram till slutet av månaden, då jag råkade ut för ett filhaveri på en extern disk. Just den disk där hela manuset och hela min flödesskrivning fanns sparat. På grund av olika omständigheter var min senaste backup körd den 19 juli! Jag saknade en veckas arbete! Eftersom vi tillbringat så gott som varje kväll på altanen där jag arbetat med redigeringen, hade jag kommit ganska långt. Nu tvingades jag i princip börja om från början. Det blev en ganska besvärlig och stundvis frustrerande genomgång. Hade under den där effektiva juli-veckan fått till flera avsnitt i boken som jag själv var väldigt nöjd med. Nu kunde jag inte minnas vad jag hade skrivit. Så det blev till stor del att tänka ut nytt. Därefter fick Snezana läsa igenom och bearbeta hela manuset, och den 8 oktober fick jag tillbaka manuset från henne. Och nu har jag gjort ännu en genomgång, vilken alltså härmed är klar! Men! En genomgång till ska vi göra, var för sig!
Det är ju bara så att även om man lyckas få till ett bra manus, så kan det alltid göras bättre. Och sen behövs det alltid göras förbättringar av formuleringar och så vidare. Så vi anser båda att det behövs flera genomgångar av en text innan den kan anses klar för utgivning.
Hellre kvalité än kvantitet!

Publicerat den

Första manliga recensenten

Har fått ännu en upplyftande recension för ”Eilaths hopp”. Det här är dessutom faktiskt den första manliga recensenten på min bok.
Tack till Mikael Härdig!

”Eilaths hopp” av @perlindskogskriver är en bok som överraskar. Fantasy och humor är en vanlig kombination, men också en svårbemästrad genre. Det är inte lätt att hitta balansen mellan skratt och spänning så att historien förblir engagerande och angelägen.
@perlindskogskriver landar dock helt rätt i en berättelse som känns som ett möte mellan P. G. Wodehouse och Dumas den äldre i ett fantasilandskap där mäktiga trollkarlar trängs med pirater och drakar i en epok som förmodligen motsvarar vårt 1600-tal.
Det är i den här världen vi möter den handlingskraftige lurendrejaren och svärdsmannen Eilath Scarp. Han förblir dock bara Eilath Scarp under några korta kapitel. Som hämnd för en kostsam oförrätt förvandlar en trollkarl honom till kvinna – därtill en ovanligt vacker kvinna som väcker oönskad uppmärksamhet vart hon än går (precis sådan uppmärksamhet som Eilath själv hade visar henne om det inte vore för att hon också är han).
Samtidigt som hon mot sin vilja tvingas lära sig allt om livet som kvinna i en värld styrd av män ger hon sig ut på en riskabel och strapatsrik odyssé på jakt efter ett sätt att återfå sin gamla form.
Allteftersom börjar hon dock tvivla mer och mer på vad hon egentligen själv vill. Till sin hjälp i de vilda äventyren har hon såväl ett par kaldinier (ett kortväxt och hjälpsamt släkte med goda kunskaper om magi och läkekonst) som en ädel och förmögen man som är upp över öronen förälskad i henne.

Publicerat den

Karaktärer skapas

Medan jag skriver växer karaktärer fram, men för att kunna få till en bra beskrivning i text kring hur de ser ut, kan man behöva bilder av dem! Då är Artbreeder ett utsökt verktyg. Med hjälp av den har jag nu kunnat skapa den hundra år unga skönheten magikerkvinnan Belvida Bell, så nu är det lite lättare att veta hur hon ser ut. Behövs lite mer arbete i Photoshop förvisso med håret och ögonfärg och så. Men det är på god väg.

Publicerat den

This is where I am

När man ser sig omkring i ”författarvärlden” kan jag ofta konstatera att media gör väldigt stor affär av när olika författare har en bakgrund med diverse höga utbildningar, höga yrkesbefattningar eller någon annan ”fantastisk” erfarenhet! Och så på det har man skrivit en bok! Woah! Men helt ärligt … en människa med gedigen utbildning i ryggen, med mängder av yrkeserfarenhet bakom sig, kanske fantastiska reseupplevelser och så vidare … borde väl ändå ha det ganska väl förspänt när det kommer till att skriva. Och om vederbörande inte själv klarar att skriva ner sina erfarenheter kan hen alltid anlita en så kallad spökskrivare. Men en person som enbart har grundskolan i ryggsäcken, och som aldrig någonsin fått chansen att utbilda sig inom något område som intresserat utan helt varit hänvisad till vad vuxenvärlden förväntat sig – som sen ändå skrivit bland annat tre fantasyromaner – vore inte det något att betrakta som en prestation?! En person som aldrig lärt sig grammatik i den betydelsen att veta vad det heter när man böjer ord eller meningar eller vad det nu än månde vara, men lik förbannat vet exakt hur det ska göras! Vore inte det värt att uppmärksamma?!
Jag har min egen autodidaktiska kunskapsvärld, mina egna livserfarenheter som på grund av den jag är dessutom innefattar en ganska djup insikt i både kvinnligt och manligt. En uppväxt med föräldrar som antagligen hellre hade sett att jag inte blev till, med allt vad det inneburit.
Frågan är om jag någonsin skulle få höra någon reporter kommentera det hela med typ ”imponerande” eller ”fascinerande”! Antagligen inte!
Ändå – trots alla brister man tvingat på mig – this is where I am!

Publicerat den

Karaktärer

Med hjälp av Artbreeder, Photoshop och ett hyfsat mått av fantasi har jag skapat bilder av några av mina karaktärer i mina böcker – Eilaths hopp, Gudarnas spira och Regntider – och faktiskt fått till dem ganska nära så som jag i min skapande fantasi faktiskt föreställer mig dem. Hittills har jag skapat Elana, Ogda (som fortfarande lever) och trollkarlen Cornizendo.
Elana är ”byggd” på två olika karaktärer, och där jag fick till ett ansikte med de mörkt blå ögonen som stämde väl överens med hur jag ser henne. Hennes röda hårfärg fick jag komplettera i Photoshop, liksom den där nerfallande luggen hon dras med. Medicinkvinnan Ogda, kom också till i en blandning av olika karaktärer, men resultatet stämmer väldigt bra med hur jag ser henne. Hon är ju ingen ungdom, men hon lever fortfarande, och är helt säkert väldigt pigg för sin ålder.
Senaste tillskottet är trollkarlen Cornizendo. Så länge jag skrivit fantasy har jag i stor utsträckning använt mig av kända skådespelare för att skapa mig en bild i mitt huvud av hur personerna ser ut. Jag har alltid tänkt mig Cornizendo som en äldre och skäggigare variant av Sean Connery (typ som han var i Medicine man). Så därför valde jag också att bygga hans karaktär på en bild av just Sean Connery från nämnda film. Kombinerat med en yngre långhårig förmåga fick jag fram ganska exakt så som jag tänker mig Cornizendo. Artbreeder kombinerat med Photoshop är ett spännande sätt att skapa illusionistiska bilder av karaktärer så som man vill ha dem.

Publicerat den

Andra veckan i oktober

Veckorna går lite väl fort tycker jag! Snart en vecka sedan vår enkla men trivsamma utflykt som avrundades med en ljuvlig räkmacka på Backagården. Veckan inleddes annars med att jag fick tillfälle till en mängd suveräna bilder på väldigt nära håll av en nyfiken rödhake, som intresserat följde oss medan vi lastade ved vi fått av våra snälla grannar. Apropå bilder fick jag nöjet att titulera mig vinnare – igen –  under temat Skördetid i fotoklubbens månadstävling. Bara någon vecka efter att jag vunnit med samma bild i Ystads fotoklubbs motsvarande tävling. Inom bildskapandets ramar har jag även haft nöjet att kunna skapa och därmed se hur det det skulle sett ut, om det inte såg ut som det ser ut.
I veckan har jag även varit på den avslutande behandlingen av min ömma tand, hos Folktandvården i Lund. Ett väl uträttat arbete av tandläkaren, i en operation som lett till en del smärta i efterhand. Tur åtminstone att jag inte lider av tandläkarskräck. Under veckan har vi även sammanställt notan som förhoppningsvis ska sätta den definitiva punkten för utnyttjandet.
Veckan avrundas med korrekturarbete av Regntider. Närmare 74 000 ord att gå igenom – igen!