Skärsjön, Anna, en ungdjävel, fika i solen …

Den här veckan känns lite som att man laddar batterierna, inför nästa vecka då röntgen, epilering, Krattan, Bildkampen och logoped står på Att Göra-listan. Det blir en tur till Ystad, två till Malmö och en till Sjöbo.
Den här veckan var vi på möte med kommunen Fritidsutvecklare. För övrigt är det hemma som gäller hela den här veckan. Det betyder ju dock inte att man suttit med armarna i kors. Har sammanställt och förberett på fotoklubbens hemsida, resultatet av Bildkampen 2023. Men viktigast av allt är att jag blivit klar med korrekturarbete av Sommaren i Skärsjön, och vi är därmed ett steg närmare utgivning av andra delen i sviten Det hände vid Skärsjön. I övrigt har det mest handlat om Anna, och nu ska jag dessutom även ge mig på en ”Ungdjävel…”. Ja, det handlar om böcker … vad trodde ni?! Mitt aktuella Na-No-Wri-Mo-projekt och ett korrekturuppdrag.
För övrigt kan jag konstatera att vissa effekter av ett inlägg på hemsidan i mitten av februari, tydligen kom av sig och rann ut i sanden.
Den här veckan har vi kunnat ta vår eftermiddagsfika för första gången för den här säsongen på altanen. Och just idag är det 27 år sedan jag använde snus för sista gången.

Litteraturrundan 2023

Söndagen den 7 maj 2023 kl. 11-16 deltar vi på Litteraturrundan på Klingavälsgården i Karups nygård.
Kom och lyssna, och köp signerade böcker av oss!

Verk som liknar!

Hoppar på taggen #verksomliknar på Instagram, som går ut på att plocka upp kända författare/böcker som ens eget skrivande jämförts med.
Några klipp ur olika recensioner på mina böcker i serien ”Legender från Thiramaar”

Jag fastnade för Per Lindskogs stilspråk och berättarteknik redan när jag läste Eilaths hopp, som är den första boken i serien. Jag jämförde hans debutbok med Sagan om ringen, och min uppfattning står kvar: Per Lindskog är något av Sveriges svar på J.R.R Tolkien. 
@malin.v.olsson

En fantasyroman med en nypa komedi i äkta Tolkien anda, svårt att inte ryckas med i historien och dra på smilbanden emellanåt. Hur författaren helt naturligt får in en tjuv som inte kan höger och vänster och därav gör sitt jobb svårare en natt fascinerar mig, Per’s sätt att väva samman olika karaktärers historier varteftersom boken fortgår är fantastiskt!
@kafferatur

Det är inte lätt att hitta balansen mellan skratt och spänning så att historien förblir engagerande och angelägen. Per Lindskog landar dock helt rätt i en berättelse som känns som ett möte mellan P. G. Wodehouse och Dumas den äldre i ett fantasilandskap där mäktiga trollkarlar trängs med pirater och drakar i en epok som förmodligen motsvarar vårt 1600-tal.
@mikaelhärdig

Likt Pratchett så är det inte en episk berättelse utan en mera nära fantasy och mera av ett fartfyllt äventyr för en handfull karaktärer. Språket är väldigt lätt att ta till sig och flyter på riktigt bra. Handlingen är spännande och känns lite av en mix av Pratchett humoristiska fantasy och äventyrsfantasy i stil med till exempel Robert E. Howards Conan och Robert Asprins Tjuvststadens böcker.
@hakanshylla

För övrigt kan jag tillägga att min främsta inspiration när jag första gången började arbeta med Legender från Thiramaar var filmen ”Willow” och Terry Pratchetts böcker om Skivvärlden.

Det där med research

Att skrivandet är en stor passion hos mig, är det förmodligen ingen som kan ta miste på nu mer. Jag har alltid älskat att skriva, och sen ett antal år tillbaka har också skrivandet allt mer tagit över helt på bekostnad av fotointresset. En stor del av skrivandet är också all research man behöver göra. Vare sig jag skriver fantasy eller verklighetsbaserat eller feelgood, så är jag mån om att det ändå ska finnas någon form av trovärdighet i min berättelse. Just nu arbetar jag med en feelgood/hbtq/historisk-roman, som utspelar sig främst under första halvan av sjuttiotalet. Eftersom romanen till vissa delar är baserad på mitt eget liv, finns det också en hel del musik med i berättelsen. Därför blev den extra guldgruva att hitta en spellista på Spotify som innehåller just musik från första halvan av sjuttiotalet. Men i researcharbetet finns flera tämligen enkla och banala företeelser som exempelvis hur användandet av Knorrs Aromatkrydda har sett ut. Fann till min förvåning att det är långt många fler än bara jag själv som periodvis levt på mackor eller knäckebröd med smör och Aromat. Från det är steget förvisso nästan gigantiskt till Vicente Marinos spöfiskade tonfisk från Bisqayabukten. Ändå är det exakt det jag också har med i min berättelse. Förvisso bara en liten detalj i den delikatessbutik min huvudkaraktär arbetar i, men ändå viktig.

Kort och gott kan nog sägas att den här romanens verklighetsbaserade delar bygger på spridda delar ur mitt liv, såväl som upplevda företeelser. Sen har jag naturligtvis blandat friskt. Dock är det väldigt inspirerande att skriva på det viset. Det blir tillbakablickar och lite ingående närstudier av företeelser som till och med jag ibland nästan trott varit bortglömda. På gott och på ont. Men skrivandet har den smått magiska effekten – man kan glida ut i lite nostalgiska drömmar och förvisso ibland lite ofrivilliga törnar. Men medan man skriver flyter man med tillsammans med sina karaktärer – som ibland är fiktiva, ibland rentav jag själv, ibland någon annan.
Och så kan jag konstatera att jag ligger bra på det när det gäller Na-No-Wri-Mo!

En nästan vanlig vecka efter påsk!

Kort vecka efter påsken, där första vardagen blev ett besök i kvarteren nere mot gamla Kockumsområdet. Platsen där jag hade min arbetsplats under åren 1974 till 1986. Årtal som gränsar till den roman jag just nu ägnar en hel del tid åt – Kalla mig Anna – som utspelar sig i Malmö från 1971 och framåt. Det kan tänkas att min huvudkaraktär i den romanen får genomgå samma sak som jag – besök hos logoped. Säkert också det jag gjorde under onsdagen, när jag åter var i Malmö, men den gången på Lasermottagningen på sjukhusområdet.

Veckans vardagar har vi avrundat med några ärenden bland annat hos grönsakshandlaren på torget plus en fika i Sjöbo, på Möllans café, och även ett besök hos Tofta blomsterhandel för att inhandla lite mer krukväxter främst till vårt nya arbetsrum.

För övrigt har veckan som vanligt mest handlat om texter. Korrekturläsning av del två ur serien ”Det hände vid Skärsjön” och fortsatt skrivande på ovan nämnda roman – ”Kalla mig Anna”.  

Mer skrivande, RIFO, blommor och höga klackar!

Den här veckan har gått i skrivandets tecken – som om nu det var något ovanligt. Men ändå … bestämde mig lite hastigt och lustigt för att jag skulle delta i månadens Na-No-Wri-Mo. Dock med ett något blygsammare mål än förra gången. I november 2022 deltog jag också, och målet då var 50 000 ord, vilket jag förvisso klarade med god marginal. Men nu har vi ju påsken som spökar till det lite och drar ner förutsättningarna att ha tid att skriva. Så målet nu fick bli 30 000 ord istället. Men redan i tisdags halkade jag efter rejält i skrivandet. Efter en heldag med besök på Elisabetkliniken i Malmö och därefter storhandel inför påsken, och på det medlemsmöte med fotoklubben på kvällen, var jag helt slut . Stupade i säng långt före midnatt, och hade under den dagen lyckats skriva femton ord. Tror dock att jag ändå ska klara målet.

Apropå fotoklubben och alltså fotointresset, så gick det ju inte så värst bra för min del i månadstävlingen. På temat Vimmel, hamnade min bild på en solid sista plats. Men därmed får jag ju äran att välja tema till maj månad, vilket blir Bär. Sen är det upp till var och en att tolka hur man vill. Sen behöver jag nog inte deppa heller över den placeringen. Fick i veckan besked att två av mina bilder blivit antagna i årets upplaga av RIFO.

Har publicerat vår erotiska romance Alex höga klackar som ljudbok. Finns tidigare utgiven som e-bok. När vi pratar böcker, kan vi också notera den högsta försäljningen för böcker för vår del, under mars månad.

Nu är det alltså dags för påsk. Helgdagar då i alla fall jag tänker försöka hålla igen på mängden mat. Hur lätt nu det är! Men jag vill faktiskt inte ha en påskhelg till då vågen efteråt skriker åt mig att jag ökat tre kilo! Det tar evigheter att få ner igen, och det duger inte.

Så – äta gott men lite. Och så börjar vi nästan bli självförsörjande på julstjärnor! Julen varar längre än till påsken! Glad Påsk!

Frukt bär frukt

Vi har farit runt en del det senaste dygnet.

Igår gick vi upp halv sju på order av väckarklockan. Efter frukost körde vi till Malmö, där jag först var ännu en gång på Elisabetkliniken. Efter det tog vi en välbehövlig fika hos St Jakobs glass på Regementsgatan. Ett trivsamt ställe med retroinredning och himla goda mackor på hembakat bröd.

På det fortsatte vi till Abdos Multifood på Danska vägen för att storhandla inför påsken. Näst efter torghandeln i Sjöbo är Abdos grönsaksavdelning imponerande, och även prismässigt står de sig bra i jämförelse. När vi nu var i området, passade vi även på att handla hos Wästchark tvärs över gatan. Lite kryddstarka korvar och lite annat. Hög kvalité även här, om än inte riktigt samma höga kvalité på personalen. Eller åtminstone den ur personalen som betjänade oss. En väldigt kantig och nästan arrogant person, som mer fick oss att känna som att vi gjort ett oönskat intrång i deras butik, snarare än att känna oss välkomna att handla. Tyvärr har vi upplevt samma dåliga bemötande även vid tidigare tillfällen, av just den personen. Ingen skugga ska falla över övriga personalen dock!

Raka motsatsen upplevde vi idag när vi besökte Jysk i Skurup. Den tjejen som betjänade oss där, var ett föredöme när det gäller kundvänligt bemötande. Nästan så pass att man fick lust att handla mer. Vårt förslag – låt nämnda personal från Wästchark gå på charmkurs hos Jysk i Skurup!

Apropå handel, fick vi månadsrapporten från Förlagssystem, och kunde notera den högsta försäljningen hittills sen vi startade vårt förlag för snart tre år sen.

RIFO 2023 – Antagen!

Två av mina bilder är antagna i RIFO 2023. Kanske inte når längre än så, men detta får man absolut vara nöjd med.
”Early morning cows” som jag har förevigat vid en tidig morgonpromenad längs Saxerödsvägen och in mot Snogeholm i augusti, och ”Harvest time” som är från området här intill en kväll i början av september för en del år sedan.
Den förstnämnda vann jag faktiskt första plats i fotoklubbens årstävling 2022 med, vilket dessutom resulterade i att jag fick sålt ett exemplar av den till en person som ville hänga upp den i sitt sommarhus!

Skämtdag, vår i annalkande, julstjärnor som trivs och fortsatt skrivande!

Denna soliga första aprildag som på något vis blir ett gen-rep på hur folk alltid borde agera inför diverse fantasifulla ”nyheter” i media – var KÄLLKRITISK! Själv höll jag faktiskt nästan på att gå på ”nyheten” att man nu skulle skylta om kring Triangeln i Malmö, och faktiskt anamma hur malmöiter uttalar namnet – Triangelen! Briljant variant av aprilskämt, och dessutom väl genomarbetat!

Första officiella vårmånaden, men att våra julstjärnor frodas är emellertid inget aprilskämt. Julstjärnan vi köpte för drygt två år sen, har blivit rejält stor. En gren blev för tung och knäcktes av för en tid sedan. Den klippte jag ner och satte i vatten, fick rötter, och kunde sedermera planteras. Så där blev sammanlagt fem nya plantor. De julstjärnorna vi köpte på Granngården den 10 december är precis lika fina nu, som de var då! Jag är imponerad.

Förutom en lagom lång och lagom snabb promenad i solen, har denna dag mest spenderats i arbetsrummet – inte så ovanligt – med korrekturarbete av Sommaren vid Skärsjön, och senare fortsatt arbete med Kalla mig Anna. Vad passar väl bättre en sån dag än hemmagjorda räkmackor som kvällsmat. Fast det passar å andra sidan bra vilken dag som helst.

Na-No-Wri-Mo april 2023

Lite hastigt och lustigt bestämde jag mig för att delta i Na-No-Wri-Mo, april 2023.
Kör ett lite blygsammare projekt den här gången. Bara 30 000 ord, och inriktar mig på min pågående roman ”Kalla mig Anna”.
Senast jag deltog var i november 2022, då målet var 50 000 ord – och mitt slutresultat landade på totalt 51 286 ord. Då var jag främst inriktad på ”Ashas sten”.