Egentligen var tanken nog att ljusen skulle upp till första advent, men det var ju sista helgen i Smygehuk. Och sen är vi egentligen inte så noga med de där jultraditionerna. Dekorativa ljusslingor, kanske vår lilla svarta julgran och lite stearinljus, är ju förvisso mysigt. Det hör liksom till och bidrar till att göra den här mörka årstiden lite ljusare. Men å andra sidan sitter vår julbelysning ofta uppe fram till Earth Hour sista helgen i mars. Nu är i alla fall juleljusen uppe, och det har till och med blivit lite mer än vanligt. Återstår stjärnljusen i uterummet. Men det tar vi på söndag.
För trettonde året i rad deltog och uppmärksammade vi Earth Hour, och släckte ner alla lampor i huset. Stearinljus och värmeljus fick ersätta belysningen. Luftvärmepumparna tycktes självmant ta en paus, då båda faktiskt stod stilla under den här timmen. Sen håller vi inte så strikt på tiden. Det blir alltid mer än en timme, nästan mer styrt av hur länge värmeljusen håller.
Sen snart två månader tillbaka har vi kunnat handla juldekorationer på Dollarstore, tillsammans med en uppsjö Halloween-dekorationer! Det är väl snart en månad sen livsmedelshandeln började sälja julmust och vörtbröd. Och så då den där obligatoriska uppmaningen att ställa upp och mangrant kräva att vi vill ha kvar Kalle Ankas traditionella julafton! Och snart kommer självklart också kravet på att vi även fortsättningsvis ska få fira vår kära italienska Lucia! För vi är väl Svärjevänner?!
Denna kväll har vi varit på – för vår del – den tionde julsageträffen, vilken i år avhölls i Folkhemmet i Östra Hoby. Förra året gick det ju inte att träffas på grund av coronan, så den träffen genomfördes via Zoom. Men i år fungerade det med riktig träff. Dock i en lokal där vi kunde hålla hyfsat avstånd. Det här är en trevlig tradition, inte minst eftersom man sporras till att skriva något nytt, eftersom just en nyskriven julsaga är huvudsyftet med de här träffarna. Vi har ju också en del av våra julsagor som senare också kunnat ”återanvändas” i andra sammanhang, då vi skrivit om dem och ”återanvänt”. Exempelvis har sagan ”Bara en mistel” som vi skrev 2015 omarbetats en del, och kommer för min del i novellantologin ”Minnenas musik” som ges ut av Miramir förlag till våren 2022.
(Bilderna kunde varit bättre, men ljusförhållandena var lite besvärliga för den kameran jag hade med mig denna kväll.)
Redan i slutet av augusti började affärer som exempelvis Dollarstore fylla hyllorna med dekorationer, ljusstakar och ljusslingor för julen. I slutet av september började livsmedelsaffärerna sälja julmust, och nu har även vörtbrödet kommit upp i hyllorna. Men det är faktiskt fortfarande nästan två månader kvar till julafton. All denna årstidshysteri som främst drivs på av handeln, är ganska tröttsam. Media bidrar också en hel del. Knappt har vi hunnit in i augusti förrän man börjar prata om att hösten är här. En bit in i september brukar spådomarna komma som förutsäger att den kommande vintern blir en av de värsta i mannaminne. Strax därefter är det hög tid att tänka på Halloween. Som inte ens är en svensk tradition. Men handeln tjänar grova pengar på den. Det intressanta är att inte ens handeln själva hänger med i de här snabba svängningarna. Långt in på hösten kan man höra reklam på radion om att det är dags att tänka på sommarrabbaten och trädgårdsmöblerna. Snart är det också dags för mig att ta en lång paus från allt radiolyssnande, för att slippa höra all julmusik som spelas mer eller mindre dygnet runt åtminstone från slutet av november och även långt efter jul! Och snart är det väl också dags för det inskränkta men tyvärr numera årligt återkommande konspirationssnacket om att TV tänker stoppa Kalle Anka, eller att Sverige anpassar sig efter muslimerna och avvecklar Luciatraditionen och så vidare. Nej, jag har ingenting emot julen. Jag vill bara hålla kvar lite av den där spänningen som fanns förr, då man tände första ljuset i adventsstaken och långsamt dag för dag kunde känna stämningen krypa allt närmare. Jag vill gärna ha vörtbröd (med russin), sill, köttbullar, rödbetssallad, kalkonsylta och den för vår del numera obligatoriska matjestårtan som helt klart står över all annan julmat. Det är mysigt att sätta upp julbelysning i hemmet, höra knastret från den värmande kaminen, ställa fram vår svarta plastgran med lila belysning och så givetvis vår stadiga tradition med julsageträffen den 12 december. Naturligtvis också all dekorativ belysning i städer och byar. Men fram till första advent får jag väl låta bli och lyssna på radio, ha skygglappar på när jag går och handlar och snabbt bläddra förbi alla annonser i tidningen och lika snabbt skrolla förbi allt juligt på sociala medier.
Vi befinner oss mot slutet av september, eller noga räknat 81 dagar från Lucia! Men redan nu börjar det dyka upp fåniga inlägg på Facebook av folk som fortfarande tycks tro att luciafirandet på något vis riskerar att förbjudas, eller nåt. För varje år som går noterar man allt färre luciatåg, och fler och fler kommuner lägger ner firandet. Men det handlar inte om att firandet förbjudits, eller någon medveten avveckling. Det verkliga skälet är kort och gott avtagande intresse. Det finns inte tillräckligt många luciakandidater. Unga tjejer ställer inte upp i vad som närmast blivit en skönhetstävling.
Men det hindrar inte de som på allvar tror att svensk kultur och svenska traditioner är på reträtt, att fortsätta dela inlägg om att vi måste bevara luciafirandet. Alla dessa inlägg tycks också ha blivit en fast tradition i landet. Nu är det bara en tidsfråga innan det även börjar gastas om att Kalle Anka absolut inte får läggas ner. Eller att Julmusten ska finnas kvar. Och så vidare.
Det är inget konstigt om man alltmer håller på att tröttna på julen!
När man som vi har haft förmånen att njuta nästan två veckor av trista november i värmen på Madeira, är det faktiskt lite svårt att inse att det snart är första advent och julen närmar sig med stormsteg!
Därför känns det ju ändå på något vis tryggt att se dessa tydliga och numera klassiska tecken på att det faktiskt är den tiden på året, när alla de där klagomålen dyker upp om att Lucia ska förbjudas, och ingen får vara Pepparkaksgubbe och så vidare, på grund av att vi tar emot flyktingar i vårt land. Då vet man ju ändå med säkerhet att det snart är jul även i Sverige!
Andie Lindskog 