Etikett: Skrivande

Publicerat den

Betydelsefulla möten, fototävlingar och midsommar med filmmaraton

Förra veckan var extra betydelsefull, då vi firade tio år av kärleksfullt, konstruktivt och innerligt inspirerande liv tillsammans. Även den här veckan har varit särdeles betydelsefull.

Har varit på ett möte som kommer att få stor betydelse för min framtid. Haft ett möte som ska leda till lite positiv uppmärksamhet kring mina böcker. Dessutom har vi äntligen fått ett acceptabelt avslut på det misslyckade samarbetet vi inledde för två år sen.
För övrigt har veckan handlat om skrivande som vanligt, mest på mina memoarer, lite logiskt med tanke på en del av veckans händelser. Men det har även handlat lite extra om bilder. Har fått möjlighet att föreviga en söt rådjursunge på nära håll, och har även valt ut och skickat in bilder till några fototävlingar, samt även förberett bilder till en sommarutställning.

Och så har vi ju firat midsommar, med för oss den numera obligatoriska matjestårtan och filmmaraton på altanen. Ja, vi har ett fint liv tillsammans.

Publicerat den

En vanlig lördagskväll

När klockan närmar sig 22 denna lördagskväll, sitter vi på altanen och njuter i tjugotre graders värme. Försöker hålla ordning på tankarna för att få till bra formuleringar och bra berättelse i mina memoarer, trots att grannen spelar dunka-dunka-musik varvat med dansband på hög volym. Har plockat ut vår Blaster One bluetooth högtalare för att ha lite egen musik, men det är inte lätt. Dunkandet slår igenom. Helst hade vi velat lyssna till fåglarnas sång, och låtit oss inspireras av den. Å andra sidan vore sjuttiotalsmusik mest lyckat som inspiration till mina memoarer, då det är där jag befinner mig just nu. Eller trettiotalsmusik för det är där Snezana befinner sig i sitt skrivande. Men man kan inte få allt.

Publicerat den

Livet i skogen

Skrivandet löper på i sakta mak. Vi har tillbringat flera kvällar på altanen med våra laptops. Medan Snezana går igenom Regntider, pendlar jag lite hit och dit i mitt skrivande. Än är jag i memoarerna, än i Ashas sten.
Det händer ärligt talat inte så jättemycket just nu, men det är ju en sann njutning att sitta ute och underhållas av fåglarnas sång, och då och då även få besök av rådjuren och deras lilla söta kid. De vågar sig förvånansvärt nära vår altan. Livet i skogen.

Publicerat den

Bröllopsdag, Regntider, en snart avslutad tvist och en utflykt bland blommor och humlor

Veckan som inleddes med nationaldagen, blev också veckan då jag blev klar med den senaste och förhoppningsvis sista genomgången av Regntider. Lite stolt kan jag därmed konstatera att jag faktiskt lyckats skriva den tredje delen i serien om Thiramaar, och faktiskt få till en gedigen och väl sammansatt berättelse. Jag känner mig faktiskt rätt nöjd själv. Fram för allt eftersom jag lyckats bibehålla ungefär samma humornivå som i Eilaths hopp.

Under den här veckan har vi fått klart med bankgiro för förlaget, och dessutom har vårt konto hos Förlagssystem blivit klart. Nu väntar vi bara på att den årslånga konflikten ska bli slutgiltigt löst.

Lördagen ägnades åt ett besök på Katrinetorps landeri utanför Malmö, i en utflykt med fotoklubben.

Det som dock överglänser allt annat den här veckan, är att vi kunnat fira nio år som gifta! Tänk att det redan gått nio år sedan vi hade vårt bröllop på Blåsingsborgs gårdshotell på Österlen. Känslorna är precis lika starka idag som de var då! Kanske till och med starkare.

Publicerat den

Att gräva i sin egen historia

Nu när arbetet med Regntider för tillfället är ”ur mina händer” passar jag på att arbeta vidare med memoarerna, och dess nya upplägg. Det går lite långsamt, men å andra sidan tror jag det är klokt att ”skynda långsamt”. Upplägget så som det är tänkt nu, handlar om att bygga berättelsen på min tidigaste version av memoarerna, som faktiskt är i stort sett komplett. Problemet med den versionen är att den är strikt kronologisk och åtminstone bitvis kanske lite tråkigt berättad. Nu använder jag istället den som underlag och skriver en mer ”färglagd” version. Den här blir garanterat mer färgstark. Sen kan man alltid fråga sig hur intressant memoarer skrivna av undertecknad egentligen kan vara. Tja, de som känner mig på riktigt, kan nog intyga att det visst är en intressant berättelse. De som inte känner mig så väl, kan antagligen förvånas. Eller nåt!

Publicerat den

Värme, namnteckning och spännande journaler

En vecka med stigande värme har nått sitt slut, vilket fört det positiva med sig att vi kunnat tillbringa ganska mycket tid på altanen. Såväl med skrivande som även grillkvällar. Passande avslut på en sådan vecka är ju naturligtvis även frukost på altanen. Allt i en välgörande frihet!

Annars har den här veckan handlat en hel del om diverse administrativa uppgifter, såsom kontakt med Förlagssystem för upprättande av konto, kontakt med Bokinfo, kontakt med banken för anskaffande av bankgiro. Det arbetet kröntes på söndagen med våra namnteckningar på ett dokument som ska leda till att vi äntligen kan gå vidare så som vi vill.

Andra handlingar av betydelse har också varit aktuella den här veckan, då jag fick efterfrågade journaler från Region Skånes arkiv, vilket innebär att jag kan gå vidare i mina memoarer.

På allt detta fick jag min andra vaccinspruta på lördagen, så nu är jag fullständigt chippad, och torde därmed vara en öppen bok för myndigheterna. Om man får tro trashjärnorna som gottar sig i konspirationstankarnas snåriga träsk.

Och som en alldeles ypperlig extra guldkant på denna vecka, fick kärleken besked igår om att hennes novell kommit med bland trettio utvalda av flera hundra bidrag i antologin ”Bortom grinden”!

En fin vecka, alltså.

Publicerat den

Grillkväll, altanskrivande och intressant tillbakablick

Vädret tillät åter altanvistelse, så det blev en grillafton med god grillmat. Därpå skrivkväll till ackompanjemang av fågelsång, en och annan vinande vind och då och då skottsalvor från den av kommunen utsända jägaren som ska reducera mängden råkor i området. Hmm.
Har idag fått mig tillsänt en intressant lunta som ger, delvis plågsamma tillbakablickar, som ändå förhoppningsvis kan bli till mer underlag till mina memoarer. Har för övrigt efterfrågat ytterligare information som kanske kan gräva ännu djupare.

Publicerat den

Söndag med uteliv

Idag kunde vi parkera på altanen inför kvällsmaten, som blev lite enkelt i form av grillade kalkonbiffar från Ingelsta och klyftpotatis. Sen satt vi kvar där ute med våra laptops, för att ägna lite skrivtid i sällskap med skogens skönsjungande fåglar. Denna dag som många ägnar åt att fira mor. Det vill säga de som kunnat åtnjuta mors ovillkorliga kärlek.
För egen del blir det fortsatt arbete med memoarer, och även ifyllande av en beställning av handlingar som kan ge lite historiskt personligt underlag för det fortsatta arbetet.

Publicerat den

Unik dagbok (Min Skrivarhistoria, 4)

Fyrtioåtta år! Eller egentligen är det nog över femtio år! Mer än 2,5 miljoner ord! Räknat på det antal ord mina båda böcker Eilaths hopp och Gudarnas spira innehåller, skulle detta motsvara ungefär mer än 14 000 böcker! Det handlar om min dagbok!
Ja, jag vet att det finns de som resonerar ungefär – du är min själ inte klok – eller som en tidigare sambo som ansåg det helt meningslöst att skriva dagbok. Men hon fann det ändå väldigt intressant och spännande att sitta och smygläsa min dagbok.

Varför skriver jag dagbok? Det hela började, tror jag, kanske så tidigt som 1969 eller möjligen 1970. Då handlade det om små korta noteringar i en skrivbordskalender. Men från den 1 januari 1973 började jag skriva inledningsvis för hand på A4 linjerat papper. Lagom till julen 1976 fick jag ta över fars gamla Underwood skrivmaskin, och började direkt skriva dagboken på maskin. Kostade även på mig att ”renskriva” den tidigare upplagan på maskin. Året 1987 köpte jag en elektrisk skrivmaskin, och i början av 1990 fick jag min första dator. Och på den vägen är det.

I skrivbordskalendern handlade noteringarna mest om kortfattade texter, som redogjorde var jag varit eller vad jag gjort. När jag så småningom gick över till skrivmaskin utvecklades det hela till emellanåt lite längre utläggningar om dagens upplevelser. Sen har det bara växt. Sen många år tillbaka innehåller min dagbok inte enbart redogörelser för dagens händelser. Mycket tankar och funderingar. Ibland debatterande texter kring aktuella ämnen. Många ställningstaganden. I princip allt som känns viktigt för mig.
Under flera år då jag var ensamstående fungerade dagboken som ett utmärkt bollplank. Där kunde jag ”diskutera” allehanda vardagsproblem och funderingar, i avsaknad av den där vanliga diskussionsmöjligheten man annars förhoppningsvis har i en relation.
Utöver allt detta är dagboksskrivandet ett ypperligt forum för skrivträning. Jag tränar min skrivhastighet och jag tränar rättstavning, rättskrivning och korrekta formuleringar. Samtidigt som jag får utlopp för mitt skrivbehov.

Publicerat den

Konstruktiva samtal

Våra frukostar, eftermiddagsfikor och middagar innebär oftast väldigt konstruktiva samtal. Dagens frukost var verkligen så! Efter flera turer hit och dit har jag nog äntligen fått till absolut rätt upplägg av mina memoarer, genom våra gemensamma samtal.
Ska ha en helt annan utgångspunkt än vad som varit tänkt sen tidigare.
Många är väl de som kan komma att förekomma i min relativt nakna berättelse. Dock blir allt självklart med fingerade namn.
Finns samtidigt säkert de som kan resonera och ifrågasätta hur intressanta MINA memoarer kan tänkas vara! Tja, beror väl kanske på vad man tycker är intressant. Det som kommer att berättas kan nog vara av intresse för en del. Men det är egentligen inte det som är det viktiga för mig. Snarare att försöka städa upp och rensa bort allt jävelskap som funnits under mitt livs första halvlek.