Intensivt

Den här veckan har så här långt varit ovanligt intensiv. Efter en helg då jag kunde fira såväl två år sen mitt namn blev officiellt, som ett år sen min självbiografi kom ut, och mina mörkläggningsgardiner för gott var upprullade, har det enbart varit fortsatt intensivt.

Fram för allt tisdagen var proppfull med bra händelser. Bok nummer två i vår gemensamma HBTQ/Feelgood-svit Det hände vid Skärsjön levererades.

Under dagen fick vi bekräftelse från kommunen om vår plats på Mikaeli marknad den 7-8 oktober, och senare samma dag blev det klart med ett nytt hemsidesuppdrag. Likaså klart med en kommande installation av luftvärmepump i arbetsrummet, så att vi därmed kan montera ner de kostbara el-elementen.

Fick även ut ett frustrerat upprop till fotoklubbens medlemmar, med en tydlig önskan från oss i styrelse som kämpat i motvind de senaste åren, om ett större engagemang från medlemmarna. Detta om vi alls ska tycka att det är värt att fortsätta spendera tid på föreningen.

Dessutom har vi äntligen investerat i förbättringar i vår datorutrustning, eller om man så vill, våra arbetsredskap.
Och arbetet med Kalla mig Anna går vidare, och jag har ambitionen att försöka bli klar med genomgången senast nästa vecka, då manuset ska skickas till testläsare.

För övrigt går livet vidare i en behaglig takt!

Skärsjön, kränkning, vikingamarknad, höga klackar och en del annat

Den här somriga septemberveckan inleddes med ett besök hos tandhygienist hos Folktandvården i Lund. Och så fick vi gjort beställning för vårt eget lager av Sommaren vid Skärsjön. Förväntad leverans i början av nästa vecka. På bokfronten är det nytt också att vi faktiskt publicerat två nya julnoveller. Tar det dock lite lugnt med att göra reklam för dem. Det är ju trots allt ett tag kvar innan det är jul, men det är bra att få det publicerat i tid. Har i veckan även publicerat en HBTQ/Feelgood-novell i ebok-format kallad I blåvitt töcken på rosa moln.

Under veckan har känslorna rörts upp på grund av SVT:s tre avsnitt långa serie Transkriget, där man mer eller mindre ensidigt lyfter fram ”alla ångerfall” inom transvården, och formar därmed bilden av att alla som genomgår könsbekräftande vård är ångerfall! Min önskan och absoluta krav är att man gör motsvarande reportage om alla oss som är fullkomligt nöjda och tillfreds med vår transition! Så här långt har media enbart lyckats förmedla en skev bild som påstår att i stort sett alla är ångerfall! Verkligheten pekar på typ 2-6% som ångrar sig. Övriga 94-98% som är nöjda glöms bort!

Efter några dagars körning med en vikariebil fick vi tillbaka vår egen bil igen i tisdags, och kan åter konstatera att Mazda är bra bilar.

I samband med veckans besök hos Elisabetkliniken kunde jag även få med ännu en trevlig fikastund med den enda i släkten/familjen (på mors och fars sida) som faktiskt visat sitt stöd för min öppenhet.

Veckan avrundades med ett besök på Gudahagens vikingamarknad utanför Näsum i strålande solsken och högsommarvärme. En tillställning som blir lite extra intressant för vårt skrivande, eftersom bland annat just vikingatidens liv och leverne många gånger utgör inspiration i vårt skrivande.

Som en perfekt punkt på denna ovanligt varma septembervecka kunde vi sitta och skriva på altanen till närmare niotiden på söndagskvällen. Och så kunde vi fira Höga Klackars dag.

Att värmen håller i sig har flera positiva aspekter. Vi får fler dagar på altanen, och vi sparar pengar då vi kan dröja med att slå på värmen i huset.

Kalla mig Anna – råmanus klart!

Igår skrev jag klart sista kapitlet på min nya roman Kalla mig Anna, och kan därmed säga att råmanuset äntligen är klart. Det här är romanen som till vissa delar bygger på den ursprungligt tänkta versionen av mina memoarer, som då var avsedd att skrivas i tredje person och med vissa fiktiva inslag. Nu blev det ju inte så med memoarerna (Idag kan det kvitta), och istället har jag bearbetat den här versionen så att det är mest fiktion. Nu ska jag börja läsa om igen från början. Det är nästan nu det roliga börjar, för nu ska det gestaltas, fyllas ut och färgläggas. Kanske också kolla upp än en gång så att all research stämmer.

Frosseri i research

Att det krävs research i varierande grad när man skriver, är en lärdom jag fått sedan många år tillbaka. När det handlar om mina fantasyberättelser är det många detaljer man behöver söka fakta om. Detaljer man inte ens tidigare trott man någonsin skulle bry sig om. Till exempel hur en vattenlägel i läder på 1600-talet kan ha sett ut. Eller hur fort ett medelstort segelfartyg under samma tidsperiod kunde förflytta sig. Och så vidare. Men på något vis vill jag nog påstå att researcharbetet kring min pågående roman Kalla mig Anna ändå blivit mer spännande, och inte minst i många avseenden nostalgiskt. Eftersom stor del av berättelsen utspelar sig under sjuttiotalet i mitt Malmö, känns det onekligen lite extra. Jag har fördjupat mig i fakta kring en av stans bästa kinarestauranger – Shanghai som låg på Östra Förstadsgatan – som tyvärr gick i konkurs för några år sedan. Vidare kring frågor om restauranger landar jag även i klassiska Mando på Skomakaregatan. Restaurangen med de unika kopparklädda väggarna och den särdeles goda plankan, för att inte tala om den andra klassikern ”Elefantöra”! Restaurangen som funnits sen sextiotalet och fortfarande är igång! Sen är det också spännande att titta på olika områden i stan och fundera och försöka minnas hur det såg ut då. Det är lätt att lura sig själv, och förvillas av förändringens vindar som blåst över stan under alla de år som gått. Till exempel när jag skulle hitta bostad åt min karaktär, och tänkte att Lugnet vore ett bra område. Tills jag plötsligt insåg att det området i stort sett enbart handlade om rivningstomter på sjuttiotalet. Fanns inte mycket till bostäder där då.

Men sen har min lite specialla karaktär även tagit mig med på en lång resa hela vägen till Marocko och Casablanca, vilket självklart också har krävt en hel del forskning. Och jag har glädjande nog hittat mer fakta kring mina ämnen än jag ens vågat drömma om.
Utöver allt detta har jag, faktiskt ganska otippat även för min del, använt mig av en del dialoger både på franska och italienska!

Det är spännande och lärorikt att skriva! – C’est passionnant et éducatif d’écrire

I’ve been around – again

Har varit runt en del igen idag. Förmiddag först min fyrtionde epilering hos Elisabetkliniken. Sedan en fika och en skrivstund hos favoritfiket St Jakobs på Regementsgatan, i väntan på att klockan skulle bli ett, då det var dags för ett nytt besök hos logopeden. Sen hem och därefter en mycket givande skogspromenad med kärleken. Vi plockade cirka 450 kr med oss hem. Åtminstone om man räknar aktuellt kilopris på kantareller hos lokalbutiken Tempo. Det blev en ljuvlig kvällsmacka med kantareller!

För tidigt!

Det känns onekligen lite fel när man stiger upp på morgonen och allvarligt funderar på att slå på värmen för att det känns ruggigt i huset. Och inte blev det särskilt mycket bättre under dagen. Det blev förvisso förmiddags- och eftermiddagsfika på altanen. Men inget mer därute idag. Ja, jag vet att vi snart snubblar in i september, men det känns ändå för tidigt. Minns förvisso att vi slog på luftvärmepumpen den 18 september förra året. Men ska det här fortsätta nu, är risken stor att det får bli tidigare i år. Det väsentliga är att jag inte vill ha höst och än mindre på länge än. Jag vill ha mer sommar!

Trösten är väl att vi har en hel del att ägna oss åt under hösten.

Konstig dag …

Har sysslat med packning inför morgondagens loppis. Men även arbetat i verkstan med att konstruera nya hyllor att ha böcker på i samband med marknader. Hinner dock tyvärr inte bli klara inför morgondagen.
Kvällen har tillåtit vistelse på altanen i tämligen behaglig temperatur, och med det lite ytterligare arbete med ”Kalla mig Anna”.
För övrigt en dag när hormonerna har spökat en del.

En dag med många ärenden

Idag blev det en heldag i Malmö. Först mitt trettionioende besök på Elisabetkliniken. Funkar trots allt rätt bra nu. Har kanske börjat vänja mig, men å andra sidan hjälper det lite att försöka låta tankarna glida in på aktuella skrivprojekt. Stundvis kan man glömma bort, eller åtminstone förtränga att det gör lite ont.

Efter detta passade det som vanligt utmärkt med en fika på favoritstället St Jakobs, innan vi fortsatte över till andra sidan stan, och Västchark och Abdos för att handla. På det ett planerat ärende till Jula där vi köpte tält, och sedan till Hornbach där vi bland annat köpte uppladdningsbar arbetslampa. Dessa båda köp fick gå på företagskontot. Och nej, vi ska inte ut och campa. Det här handlar om framtida marknader för bokförsäljning. Apropå det så var vi även på besök i bokhandeln Page 28, den enda HBTQI-bokhandeln i Sverige, för att prata lite om våra böcker. Kan kanske bli en försäljningskanal för oss där. På Hornbach köpte vi även en STOR kruka, för att kunna plantera om våra bananträd! (mer om det följer)

Kvällen avrundades på altanen, där jag för egen del försöker få ihop de sista kapitlen av min roman Kalla mig Anna.

Veckans första dag

Har inlett den här veckan med att stiga upp tidigt – igen! Min far skulle varit imponerad om han sett mig idag. Upp självmant ur sängen halv sju på morgonen när klockan går igång. En tur till Lund – igen – med senaste avsnittet av Bowie-podden i bilstereon lagom avslutat i samma stund som jag parkerade utanför Folktandvården. Ja, det var alltså dit jag skulle, för lite tandhygienisk behandling.

Sedan ännu en god lunchbuffé på Restaurang Gondolen i Sjöbo, och nu tror jag inte att jag ens vågar kliva upp på vågen i morgon bitti.

Kvällen tillbringades på altanen med skrivande, och en god bit på vägen med Anna. Det blir en speciell känsla att sitta på altanen en vindstilla men aningen sval augustikväll i Skåne, och skriva om färgsprakande och kryddoftande marknader i Casablanca. Det blir också en alldeles särskild känsla att kunna konstatera att jag så sakteliga närmar mig slutet. Med andra ord att jag snart kan säga att råmanuset till min roman Kalla mig Anna är klart!